Efter reklamen visas:
corona 4 världsledare_1.mp4

Kritik mot världsledarnas olika coronastrategier

Angela Merkel hukar, Donald Trump kritiseras för att skylla corona på andra och Emmanuel Macron försöker kliva fram. Men Boris Johnson har en helt annorlunda strategi i kampen mot corona.

Donald Trump har fått skonigslös kritik för sin hantering av krisen.
Donald Trump har fått skonigslös kritik för sin hantering av krisen. Foto: Richard Ellis/Alamy Illustration: Henrik Malmsten

Det var ett möte tänkt att lugna amerikanerna. Donald Trump hade stannat till på USA:s nationella folkhälsomyndighet CDC i Atlanta, på väg ner till sin medlemsklubb Mar-à-Lago i Florida.

Omgiven av CDC:s experter påbörjade presidenten ett långt utlägg om allt från Fox News och tittarsiffror, till att hans farbror var doktor och ett ”fantastiskt supergeni” – och att de smittskyddsläkare Trump själv träffat alla var imponerade av presidentens förmåga att förstå situationen.

Det här var fredagen den 6 mars. På en direkt fråga om han funderat på att ställa in sina kampanjmöten svarade han blixtsnabbt:

– Nej, jag har inte haft några problem att fylla dem. Alla får inte ens plats och det står tiotusentals människor utanför arenorna, sade presidenten och ryckte på axlarna åt följdfrågan om han inte oroades för smittspridning när så många människor trängdes samman.

– Det stör mig inte alls. Och det stör inte dem alls.

Att USA:s president fått skoningslös kritik för sitt hanterande av coronasituationen så här långt upplevs inte som förvånande i ett USA där allt är politik. Samtidigt är en vanlig kommentar i amerikanska medier att det är alldeles för tidigt att utvärdera Trumps agerande. Det räcker att konstatera att politikers eftermälen ofta skrivs under de katastrofer de tvingas hantera.

Annons

Exempelvis var George W. Bush aldrig så populär som efter terrorattentatet den 11 september. Men hans namn kommer för många amerikaner alltid att solkas av orkanen Katrina, och det ofta påpekade misslyckandet med att visa empati för de företrädesvis svarta Louisianabor som förlorade allt i översvämningarna som följde.

På samma sätt beskrivs coronaviruset som det som kan göra att väljarna röstar bort Trump i valet i november. Något presidenten vet och han beskylls för att göra allt för att hitta syndabockar:

Först var det medier och Demokraterna som spred skräckpropaganda. Nu senast vändes blickarna mot EU, som enligt Trump ”misslyckats” med att hantera viruset så till den grad att USA tvingas införa ett förbud mot flygresenärer från Europa för att skydda sig.  

Angela Merkel har fått kritik för att inte ta tillräckligt ansvar för situationen i Tyskland.
Angela Merkel har fått kritik för att inte ta tillräckligt ansvar för situationen i Tyskland. Foto: Foto: Markus Schreiber/AP Illustration: Henrik Malmsten
Annons

I Tyskland ligger Europas mest erfarna ledare Angela Merkel lågt. Samtidigt stänger skolor, hela regioner är satta i karantän, gator och affärer är tomma och i nattsvarta prognoser talar experter om en kvarts miljon dödsfall.

”Kaos. Ingen ledare i krisen”, kritiserar landets största tidning Bild och efterlyser klartext och handlingsförmåga.

Kontrasten till flyktingkrisen 2015 kunde knappast vara större. Då öppnade Angela Merkel gränserna över en natt.

– Vi klarar det, var hennes optimistiska besked till tyskarna som tog emot cirka en miljon migranter.

I dag är krisen oberäkneligare och mer hotfull. Men Merkel väntade tills i onsdags innan hon mötte medierna och förklarade att Tyskland ska göra vad som krävs för att bekämpa epidemin.

– Solidaritet, förnuft och medkänsla ställs i dag på prov och jag hoppas att vi består detta prov, sade hon.

Det bistra budskapet i detta första framträdande sedan smittan bröt ut var att Tyskland och Europa står inför en utmaning av oanad dimension och att politikens möjligheter är begränsade. I synnerhet i det federala Tyskland.

Annons

De 16 delstaterna har egna parlament och myndigheter som var för sig beslutar om allt från sjukvård till undervisning och inre säkerhet. De styrs dessutom av tunga politiska ledare som avskyr när Angela Merkel och hennes regeringsmedlemmar lägger sig i deras förehavanden.

I detta virrvarr av kompetenser och rivalitet navigerar tyska politiker försiktigt. Det utesluter i regel snabba, kraftfulla beslut och kräver i stället en förmåga att övertyga och bilda koalitioner, något som beskrivs som Merkels paradnummer.

Därför låter hon hälsovårdsminister Jens Spahn framträda i dagliga presskonferenser tillsammans med smittskyddsexperter. Hon besöker inga sjukhus med coronasmittade patienter. Hon vill inte vara Tysklands ”corona-general”.

I stället uppges hennes framtoning vara mer ödmjuk. Hennes besked i onsdags: Vi vet inte hur det här kommer att utvecklas, men vi vet att det kommer an på varje enskild medborgare och på civilsamhället mer än på politikerna.

Boris Johnsons alternativa strategi, att försöka undvika att hälsovården överbelastas, har mötts av kritik.
Boris Johnsons alternativa strategi, att försöka undvika att hälsovården överbelastas, har mötts av kritik. Foto: Mischa Schoemaker/TT Illustration: Henrik Malmsten
Annons

I Storbritannien har Boris Johnson och hans regering en annan strategi mot corona jämfört med andra europeiska länder.

Premiärministerns plan går ut på att undvika att hälsovården överbelastas när landet räknar med stor spridning.

Johnson och hans team uppges förlita sig på bland annat beteendevetenskap för att sakta ner spridningen av viruset. De lyssnar bland annat på “nudge unit”, som SvD skrivit om och som handlar om hur man ändrar människors beteende.

Fokuset under de senaste dagarna har varit att sprida budskapet att det är viktigt att tvätta händerna, i stället för att dra in fotbollsmatcher och stora evenemang eller stänga skolor.

“Om vi går ut för tidigt är risken stor att folk tröttnar och inte orkar fortsätta under en längre tid”, säger Boris Johnsons medicinska rådgivare och Storbritanniens statsepidemiolog Chris Whitty.

Genom att försöka fördröja viruset hoppas landet skjuta fram utbrottets topp till sommaren då hälsovården inte är lika hårt belastad som under vintern. Planen är ett försök att skapa flockimmunitet. “Regeringen räknar med att det inte finns något sätt att stoppa viruset utan ett vaccin”, skriver den välansedda journalisten Robert Peston. Och tillägger att viruset kan börja spridas igen så fort olika karantänåtgärder avslutas.

Annons

Regeringen får hård kritik av bland andra chefredaktören för medicinska tidskriften The Lancet, Richard Horton. Han kallar det en enorm felbedömning. ”De säger att de utgår från vetenskapen, men det stämmer inte. Vi behöver omedelbara nedstängningar och regler för social distansering.”

Boris Johnson har hållit fast vid strategin. Efter ett krismöte med ministrar och experter meddelade han att Storbritannien inte kommer att stänga skolor eller förbjuda stora folksamlingar från att träffas. Däremot uppmanas personer med milda sjukdomssymptom att stanna hemma i en vecka och personer över 70 år att inte åka på kryssningar.

Det står tidigare klart att landet gör sin största investering i sjukvården sedan andra världskriget. Nya premiärministern Rishi Sunak har lovat att hälsovårdssystemet NHS ska få de pengar det behöver för att tackla virusutbrottet. Ekonomin får även det största stimulanspaketet på 30 år .

Emmanuel Macron har fått beröm för sitt sätt att hantera coronavirusets utbrott i Frankrike.
Emmanuel Macron har fått beröm för sitt sätt att hantera coronavirusets utbrott i Frankrike. Foto: Cesare Purini/TT Illustration: Henrik Malmsten
Annons

I Frankrike slocknade tv-kamerorna i Elyséepalatset efter presidentens tal till nationen. Därefter kunde Emmanuel Macron börja räkna hyllningarna – i kvadrat och kubik.

För Macron kan coronaviruset innebära en politisk fördel. Det direktsända tv-talet gav honom en ypperlig chans att bara tre dagar före första omgången i de franska lokalvalen helt lägga bort sin partipolitiska kostym och ta på sig landsfaderskostymen.

Macron påminde folket om att de måste vara ansvarsfulla utan att för den skull ge efter för panikkänslor. Han berättade om de stöd som franska näringsidkare kunde förvänta sig, och informerade om virusets spridning.

Informera och lugna. Det finns knappt någon europeisk ledare med så stora landsfaderkrav på sig som en fransk president.

Att som Stefan Löfven som tidigare ställt sig i bakgrunden och ge röst åt myndigheter och generaldirektörer, eller som Angela Merkel skjuta fram sin hälsovårdsminister – det går inte i Frankrike.

En fransk president förväntas personligen möta den allmänna opinionen varje dag, och uttala sig konstant om allt från skolpolitiken till fabriksstrejker till konflikten i Syrien. Och coronaviruset.

Annons

När Emmanuel Macron tillträdde 2017 sade han visserligen att han tänkte vara ett annat slags president: han skulle delegera mer, och låta regeringen jobba mer självständigt.

Emmanuel Macron.
Emmanuel Macron. Foto: TT

Men planen höll inte. När missnöjesrörelsen Gula västarna tog fart tvingades Macron att plikttroget ge sig ut på samtalsturné. Sitta i gympasalar och bibliotek, och diskutera brister i kollektivtrafiken och literpriset på mjölk.

Trots turnén har Macrons väljarpopularitet sjunkit drastiskt: från 66 procent i maj 2017 till 33 procent idag, enligt mätinstitutet Ifop.

Virusspridningen innebär en möjlighet för Macron att både vända på popularitetssiffrorna hemma och konsolidera sin makt i Europa. Det säger Nicolas Goetzmann, makroekonomisk expert på finansinstitutet Financière de la Cité, till Le Figaro.

Goetzmann påpekar att just de åtgärder som nu föreslås i hela EU – som att luckra på EU:s regler mot statsstöd till företag och tillåta överskridna statsbudgetar – är sådant som Macron föreslog långt före coronaviruset.

Alla franska oppositionspartier utom Marine Le Pens Nationell samling slöt upp bakom Macron efter hans tal.

Donald Trump har fått skonigslös kritik för sin hantering av krisen.

Foto: Richard Ellis/Alamy Illustration: Henrik Malmsten

Angela Merkel har fått kritik för att inte ta tillräckligt ansvar för situationen i Tyskland.

Foto: Foto: Markus Schreiber/AP Illustration: Henrik Malmsten

Boris Johnsons alternativa strategi, att försöka undvika att hälsovården överbelastas, har mötts av kritik.

Foto: Mischa Schoemaker/TT Illustration: Henrik Malmsten

Emmanuel Macron har fått beröm för sitt sätt att hantera coronavirusets utbrott i Frankrike.

Foto: Cesare Purini/TT Illustration: Henrik Malmsten

Emmanuel Macron.

Foto: TT