Annons

Kritik övertolkas av tjejer med självskadebeteende

Tjejer med självskadebeteende tar mer illa vid sig på sociala medier.
Tjejer med självskadebeteende tar mer illa vid sig på sociala medier. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Negativ respons på sociala medier drabbar unga kvinnor med självskadebeteende hårdare än andra tonåringar. Effekten syns även i hjärnans aktivitet. Det visar en ny studie från Linköpings universitet.

Under strecket
Publicerad

Irene Perini, forskningsingenjör vid Center for social and affective neuroscience vid Linköpings universitet.

Foto: Eva Danielsson Bild 1 av 1

Tumme ner. Tumme ner. Tumme ner. En ny studie från Linköpings universitet visar att unga kvinnor med självskadebeteende tolkar responsen de får på sociala medier mer negativt än vad de faktiskt skulle behöva.

De överdriver mängden kritik, och tar också mer illa vid sig av den än vad friska tonåringar gör. Här finns en så kallad negativ bias, en skevhet i hur resultaten uppfattas.

– Vi ville undersöka hur tonåringar med och utan självskadebeteende upplever sociala situationer. För tjejer med självskadebeteende blev påverkan betydligt starkare än för kontrollgruppen, säger Irene Perini, forskningsingenjör vid Center for social and affective neuroscience, CSAN, vid Linköpings universitet och en av dem som står bakom undersökningen.

För studien skapade Irene Perini ett spel som liknar interaktionen på sociala medier. Spelet gick ut på att försökspersonerna skulle trycka tumme upp (gilla!) eller tumme ner (ogilla!) på bilder av andra personer. Samtidigt fick de också ta emot respons på sin egen selfie.

Många tyckte verkligen inte om att se sitt eget ansikte.

Annons
Annons

Irene Perini, forskningsingenjör vid Center for social and affective neuroscience vid Linköpings universitet.

Foto: Eva Danielsson Bild 1 av 1

Försökspersonerna bedömde alltså andra – och blev själva bedömda. Det de inte visste var att bedömningen som de själva blev utsatta för var helt neutral. Selfien fick exakt lika många gilla som ogilla-tryckningar.

Fast upplevelsen blev en annan. Efteråt visade det sig att de unga kvinnorna med självskadebeteende trodde att de fått tummen ner många fler gånger än de fått.

– Vi frågade också hur de kände när de tittade på sin egen selfie. Om de gillade vad de såg eller inte. Och många tyckte verkligen inte om att se sitt eget ansikte. De skattade det väldigt lågt, säger Irene Perini.

Sedan tidigare är det känt att det finns en koppling mellan självskadebeteende och social stress. Känslan av att inte duga, få kritik eller att känna sig avvisad väcker stark ångest hos patientgruppen och kan trigga igång impulsen att vilja skada sig själv.

– Vi behöver fler studier som stödjer våra resultat. Men att vetenskapligt kunna visa mekanismer bakom en klinisk observation kan vara betydelsefullt. Det ökar vår förståelse för problemen och kan i förlängningen förhoppningsvis leda till bättre vård, säger Irene Perini.

Vi bryr oss om vad andra tycker om oss, såväl det som är positivt som det som är negativt.

Irene Perini, forskningsingenjör vid Center for social and affective neuroscience vid Linköpings universitet.
Irene Perini, forskningsingenjör vid Center for social and affective neuroscience vid Linköpings universitet. Foto: Eva Danielsson

Under försöket mättes också hjärnans aktivitet med en magnetkamera. I tidigare studier har Irene Perini kunnat visa hur tonåringarnas hjärnor aktiveras av reaktioner på inlägg i sociala medier, och då framförallt av förväntan på bedömning av andra. Ett särskilt område i hjärnan, det så kallade relevansnätverket (salience network) börjar signalera: Pass på! Det här är viktigt! Det här ska du rikta uppmärksamheten mot.

– Det bekräftades även här, både i den friska och i gruppen med självskadebeteende. Vi bryr oss om vad andra tycker om oss, såväl det som är positivt som det som är negativt.

Men unga kvinnor med självskadebeteende visade även en aktivering av en annan del av hjärnan, den som brukar kopplas till känslor och självreflektion. Det hjärnområdet aktiverades redan i förväntansfasen, innan själva bedömningen ens kommit.

– Man kan tolka det som att de hade en förutfattad negativ föreställning av bedömningen, säger Irene Perini.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons