X
Annons
X

Kritikern satte egen titel på Beethovens mästerverk

Idag släpper jag fram en musikhistorisk fråga. Det gäller ett av Ludwig van Beethovens kändaste pianostycken, "Månskenssonaten". Varför heter verket så? Ville Beethoven ge en ljudbild av månsken, eller var det någon annan som hittade på titeln?

Läs mer om Harrisons historia
Ludwig van Beethoven själv kallade aldrig pianosonat 14 i c-moll för ”Månskenssonaten”.
Ludwig van Beethoven själv kallade aldrig pianosonat 14 i c-moll för ”Månskenssonaten”. Foto: seboliha/IBL

Det var inte Beethoven. Han kallade stycket – vars formella beteckning är pianosonat 14 i c-moll, eller opus 27 – för Sonata quasi una fantasia, italienska för "sonat lik en fantasi". Verket skrevs 1801 och tillägnades påföljande år en av hans kvinnliga elever, den tonåriga grevinnan Giulietta Guicciardi, som tonsättaren var förälskad i. Faktum är att Beethoven aldrig vid ett enda tillfälle liknade musiken vid månsken, och han lär knappast ha hört eller läst någon annan göra det heller.

Upphovsmannen till namnet hette Ludwig Rellstab, en tysk musikkritiker och poet. Fem år efter Beethovens död, år 1832, påtalade han att sonatens berömda inledning hade samma effekt på hans sinne som anblicken av månsken på Vierwaldstättersee i Schweiz, den vackra sjön vid staden Luzern. Sedan gick det fort. I detta romantiska tidevarv var det många som nickade igenkännande när de fick höra Rellstabs liknelse, och inom loppet av ett decennium hade sonaten blivit inofficiellt döpt till Mondscheinsonate, "Månskenssonaten" – och det har den fått heta alltsedan dess.

Månskenssonaten är i gott sällskap. Många av Beethovens verk är idag kända under beteckningar som inte hade hunnit lanseras under tonsättarens levnad. Pianosonat 17 i d-moll, "Spöksonaten" alias Der Sturm och The Tempest, har således fått sitt namn efter en konversation under vilken Beethoven enligt obekräftad uppgift skall ha inflikat en förmaning att läsa Shakespeares drama "Stormen". Att Beethovens allra mest kända verk, symfoni nr. 5, kallas "Ödessymfonin" beror på att tonsättarens sekreterare Anton Schindler långt senare gjorde gällande att mästaren hade liknat den berömda öppningssekvensen vid att "ödet knackar på dörren". Eftersom vi vet att Schindler ibland for med osanning är det inte alls säkert att uppgiften är korrekt.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Ludwig van Beethoven själv kallade aldrig pianosonat 14 i c-moll för ”Månskenssonaten”.

Foto: seboliha/IBL Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X