Annons

Kritiseras för utlyfta siffror om ökade klyftor: ”Pikant”

Finansminister Magdalena Andersson.
Finansminister Magdalena Andersson. Foto: Claudio Bresciani/TT

Från flera håll kritiseras att regeringen lyft ut redovisningen av nyckeltalet för inkomstklyftor ur budgeten.

– Ska vi jämföra över tid om ojämlikheten ökar eller minskar så är Gini-koefficienten ett vedertaget mått, säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.

Under strecket
Publicerad

Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO.

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 2

”Vi skäms inte över vår politik” säger L:s ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.

Foto: Jessica Gow/TT Bild 2 av 2

Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO.

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1

Strax innan budgeten presenterades av finansminister Magdalena Andersson (S) på onsdagsmorgonen kunde SvD rapportera att den så kallade Gini-koefficienten den här gången inte redovisades. Presskonferensen inleddes med frågor om varför:

– Vi har försökt göra prognoser för Gini-koefficienten och de prognoserna har varit lite skakiga. Så vi gör ett omtag på de beräkningarna för att kvalitetssäkra det och jag hoppas att vi kan återkomma, svarade Andersson.

Gini-koefficienten är en standardmetod för att beräkna inkomstskillnader både mellan och inom länder. Ett lågt värde innebär små skillnader i inkomst och ett högt värde större skillnader.

I tidigare budgetpropositioner har regeringen redovisat Gini-koefficienten i tabellen över ”makroekonomiska nyckeltal” som inleder hela budgeten. Både i budgeten för 2018 och 2019 redovisades då prognoser över sjunkande värden.

Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO.
Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO. Foto: Claudio Bresciani/TT

Från flera håll kommer nu kritik mot att regeringen valt att lyfta bort Gini-koefficienten, samtidigt som värnskatten för höginkomsttagare försvinner.

– Vi förväntar oss att den kommer att redovisas i den kommande budgeten, men att den då självklart kommer att se väldigt illa ut, säger Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson.

Annons
Annons

”Vi skäms inte över vår politik” säger L:s ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.

Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1

LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin pekar på att att Gini-måttet är ”oomtvistat” och att det har använts för beräkningar av inkomstskillnader under flera decennier:

– Visst, det är mindre än i många andra länder. Men vi har varit mest jämlika, nu ligger Sverige på nionde plats och det behöver vi kunna visa både i verkliga tal och genom olika beräkningsmodeller.

Johan Lidefelt, nationalekonom vid Svenskt Näringsliv, vill inte spekulera i varför Gini-värdet inte redovisas i budgeten, men drar en parallell till att arbetslösheten är på väg att öka:

– Då påverkas inte heller den enskilt viktigaste orsaken till inkomstskillnader, nämligen att människor går från bidrag till ett jobb med lön.

”Vi skäms inte över vår politik” säger L:s ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.
”Vi skäms inte över vår politik” säger L:s ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson. Foto: Jessica Gow/TT

Regeringens samarbetsparti Liberalerna har inte varit med och påverkat att Gini-koefficienten är borta ur budgeten – och hade gärna sett att den varit kvar.

– Öppenhet är en bra princip. Vi skäms inte över vår politik och att vi sänker värnskatten, det gör vi för att göra det bättre för svenska företag. Och när företagen kan anställa fler får vi mer pengar till välfärd, säger partiets ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.

KD:s ekonomisk-politiska talesperson Jakob Forssmed säger att ”det är pikant” att standardmåttet för att mäta inkomstskillnader försvinner samtidigt som regeringen tillsammans med C och L gör ”stora skattelättnader för de mest välavlönade”:

– Det är så klart värt att notera att en finansminister som själv ofta tidigare har hänvisat till Gini-måttet nu faktiskt inte har med det i sin egen budget.

I tidigare budgetar har regeringen redovisat Gini-värdet ”exklusive kapitalinkomster”, alltså med intäkter från till exempel aktieförsäljning och ränteintäkter borträknade. Följden har då blivit minskade inkomstklyftor med regeringens politik.

Statistiska centralbyrån, SCB, redovisar däremot den disponibla inkomsten både med och utan kapitalinkomster vid beräkning av Gini-koefficienten. Om kapitalinkomsterna räknas in blir resultatet i stället ökade inkomstklyftor, enligt SCB:s senaste inkomstrapport, publicerad i slutet av juni:

”År 1991 var Gini-koefficienten 0,226, år 2000 hade den ökat till 0,294 och 2017 låg den på 0,322, den högsta noteringen sedan mätningarna startade.”

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons