Annons

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Föräldrar bör minska barns multitasking, anser Paul Kirschner.
Föräldrar bör minska barns multitasking, anser Paul Kirschner. Foto: Simon Rehnström

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

Under strecket
Publicerad

Forskaren Paul Kirschner besökte Sverige och Haninge i våras under konferensen Research ED, om undervisning och lärande.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 2

Enligt Paul Kirschner fick den första boken ett fint mottagande – även bland lärare.

Foto: Simon Rehnström Bild 2 av 2

De metoder och synsätt som präglar undervisningen i klassrum och högskolesalar bottnar i vetenskap. Eller snarare, bör göra det. För enligt den nederländska forskaren Paul Kirschner, som ägnat större delen av sitt liv till att forska just runt effektiv inlärning, är det dessvärre inte alltid fallet.

Istället finns en uppsjö med metoder, synsätt och teorier som saknar vetenskapligt stöd – och som ibland till och med helt förkastats av vetenskapen – men som ändå tas som sanningar.

Denna insikt var grunden till att Kirschner tillsammans med två andra kognitionsforskare tog sig an vad de ansåg var de största myterna som hänger ihop med skola och lärande och skrev en bok om dem: ”Moderna myter om lärande och utbildning”.

Lärare får dessvärre inte så djup kunskap runt vad god forskning inom utbildningspsykologin är.

– De här myterna och obevisade metoderna – eller till och med motbevisade – gör undervisningen och utbildningen sämre. Och barn förtjänar bra undervisning och en god utbildning. Vi ville uppmärksamma människor på att det ibland är lika viktigt att veta vad du inte bör göra, som vad du bör göra, säger Paul Kirschner.

Annons
Annons

Forskaren Paul Kirschner besökte Sverige och Haninge i våras under konferensen Research ED, om undervisning och lärande.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

Ett område som tagit allt större plats i skolan är enligt Paul Kirschner det han kallar ”neuromyter”, metoder i undervisningen som lärare tror har stöd inom neurovetenskapen och hjärnforskningen. Men många gånger är det inte alls bevisat att metoderna fungerar, menar han. Framför allt handlar det om olika typer av hjärnträning eller träning av arbetsminnet, som tagit allt större plats i klassrummen – trots svagt stöd i forskningen.

– Det här ser vi mer och mer av i skolan, man hänvisar till att neurovetenskapen säger si eller så. Man griper bara tag i något, men tyvärr så leder det inte till att undervisningen blir bättre.

En bidragande orsak till att undervisning i vissa fall baseras på myter är lärarutbildningarna, anser Kirschner.

– Lärare får dessvärre inte så djup kunskap runt vad god forskning inom utbildningspsykologin egentligen är och vad den säger. Det här ser vi går tillbaka till lärarutbildningarna – och det är ett problem idag, säger han.

Forskaren Paul Kirschner besökte Sverige och Haninge i våras under konferensen Research ED, om undervisning och lärande.
Forskaren Paul Kirschner besökte Sverige och Haninge i våras under konferensen Research ED, om undervisning och lärande. Foto: Simon Rehnström

En annan myt som forskarna lyfter fram är den att vi i vissa fall tror att våra barn är bra på digital multitasking, att göra flera saker samtidigt. Personer födda före 1984 fick epitetet ”digital natives” runt millennieskiftet, en term som lever kvar. Men inte heller några ”digital natives” existerar, visar forskning, bland annat Kirschners egen. Våra hjärnor har inte förändrats på 10 000 år – och våra barn har fortfarande samma typ av arbetsminne och långtidsminne, påpekar han. Och just därför är de precis lika dåliga på multitasking som äldre.

Annons
Annons

– De tänker inte annorlunda och deras hjärnor fungerar på samma sätt. De kan inte förändras på en halv generation, det är inte så evolutionen fungerar.

Du kan multitaska så mycket du vill – bara du är villig att studera dubbelt så länge.

Egentligen existerar inte ens multitasking, påpekar Kirschner. Inte i den bemärkelse att man kan göra två kognitivt krävande saker samtidigt – som om att chatta med en kompis och plugga historia. Istället handlar det om att ständigt växla mellan uppgifterna, med en rejäl startsträcka och byte av fokus varje gång.

Och ju mer utmanande uppgift, desto längre startsträcka.

– Elever pluggar lika länge idag som de har gjort tidigare, men de får sämre resultat. Skälet är att om du ägnar dig åt multitasking, då måste du studera längre. Men det gör de inte. Så du kan multitaska så mycket du vill – eller växla mellan uppgifter – bara du är villig att studera dubbelt så länge, säger han.

Kirschner hänvisar till en studie som visar att en text som tar fem minuter att lära sig, tar mellan åtta och nio om den som läser störs av sms under tiden. Även andra studier visar på ett tydligt, negativt samband mellan digital multitasking och skolresultat.

– Du kan lära dig lika bra, men det tar nästan dubbelt så lång tid. Så investerar du fortfarande fem minuter så lär du dig sämre. Och får sämre betyg. Att lära sig kräver att man är uppmärksam, och är man inte det så lär man sig inte.

En annan myt som forskarna bakom boken tar upp är den att unga läser och skriver mindre idag. Sannolikt både läser och skriver de snarare mer, menar Kirschner – men det är en annan typ av läsande och skrivande: det är korta meddelanden, utan vikt åt grammatik, stavning, struktur eller meningsbyggnad.

Annons
Annons

Enligt Paul Kirschner fick den första boken ett fint mottagande – även bland lärare.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

– Förr skrev de i skolan, nu skriver de 12 timmar om dagen, även om det är korta bitar. Skulle du lägga ihop det så skriver de sannolikt mer nu, men det är en annan typ av skrivande och läsande.

Vi måste ta bort det som stör koncentrationen och lära dem att koncentrera sig.

Vissa saker läser de också mindre av: böcker och längre texter. Och att de är mer eller mindre konstant insugna i sin digitala kommunikation ligger bakom att de är sämre på att koncentrera sig än tidigare generationer, enligt Paul Kirschner.

– Det finns mycket forskning som visar att, nej de kan inte koncentrera sig på samma sätt. Deras attention-span har blivit kortare och de har problem – jag ska inte säga att de inte alls är kapabla – med att ignorera irrelevant stimuli. Som mobilen. De kan inte läsa längre texter längre, de vill inte och kan inte. Och det kan inte heller många vuxna.

Enligt Paul Kirschner fick den första boken ett fint mottagande – även bland lärare.
Enligt Paul Kirschner fick den första boken ett fint mottagande – även bland lärare. Foto: Simon Rehnström

Följden blir att de helt enkelt inte lär sig lika mycket, menar han. Och skolan gör dem en björntjänst.

– Ibland så måste man läsa ganska mycket för att lära sig. Men bara för att eleverna inte kan koncentrera sig i mer än några minuter, så betyder inte det att vi ska ge dem utbildning i tvåminutersblock. Det betyder att vi måste ta bort det som stör koncentrationen och lära dem att koncentrera sig.

Annons
Annons

Men istället menar han att skolan delvis börjat anpassa sig till elevernas minskade koncentrationsförmåga, med kortare undervisningsblock, mer rörligt och kortare texter.

Vi försöker att inte säga att lärare gör rätt eller fel, utan bara berätta vad forskningen säger.

– Det är som att säga att ”vi har utvecklat en generation som bara gillar söt, salt och fet mat, så därför ska vi bara ge dem det” – och vi får en massa överviktiga människor med typ-två diabetes. Vi matar deras handikapp, istället för att lära dem, verkligen hjälpa dem, att bli kunniga och bli bra på att lära.

Nej, något forskningsstöd har aldrig funnits bakom begreppet ”digital natives” – och vi föräldrar ser helt enkelt inte fullt ut effekterna av våra barns multitasking, anser Paul Kirschner.

– Många ser bara att de gör en massa saker samtidigt, men ser inte att det leder till sämre lärande, lägre välmående och en oförmåga att koncentrera sig. Inte förrän det är för sent.

Så vilken lösning ser han?

Föräldrar behöver se till att deras barn får mindre stimuli – använder mobiler och plattor mindre. Skolorna behöver förbjuda mobiltelefonerna. Och lärare får inte snuttifiera undervisningen utan lära eleverna att hålla fokus.

Myterna bakom metoder och synsätt som präglar lärande och undervisning fortsätter dock att spridas, anser forskarna, så pass att de skrivit en uppföljning på samma tema. I höst kommer boken ut på engelska.

Enligt Kirschner fick den första boken ett fint mottagande – även bland lärare.

– Vi försöker att inte kritisera och inte säga att lärare gör rätt eller fel, utan bara berätta vad forskningen säger och vad man bör se upp för.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons