Annons

Kuba kallas en-parti-demokrati av M, V, S, MP

Kubas folk saknar mänskliga rättigheter.
Kubas folk saknar mänskliga rättigheter. Foto: Desmond Boylan / TT

Moderaterna röstar med vänstern i Utrikesutskottet idag.

Under strecket
Publicerad

Idag – mitt under 30-årsfirandet av Berlinmurens fall – kommer Moderaterna, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet i utrikesutskottet föreslå att Riksdagen godkänner EU:s Kuba-avtal. Såvida de inte ändrar sig.

Tar de ställning för avtalet, tar de också ställning för det kommunistiska enpartisystemet på Kuba och emot den kubanska demokratirörelsen. Det avtal som ligger på utrikesutskottets bord är nämligen utformat precis som den kubanska regeringen vill, och utan att kubanska människorättsförsvarare någonsin fått ha en åsikt om dess innehåll.

För att Kuba skulle underteckna avtalet var EU nämligen tvunget att dra tillbaka sina krav på att målet med Kuba-politiken var flerpartidemokrati. EU ställer i dag inga krav på demokratisering, utan kallar istället Kuba för en "en-parti-demokrati”.

I våras kunde den kubanska nationalförsamlingen därför anta en ny konstitution för landet som bekräftar en-partisystemet och att kommunistpartiet står över såväl staten som samhället, utan att därmed bryta mot avtalet.

Sedan EU och Kuba undertecknade avtalet 2016 har förtrycket av kubanska människorättsförsvarare dessutom ökat kraftigt. Istället för att arrestera aktivister när de demonstrerar, ställs poliser ut framför deras hus för att gripa dem som går ut. I måndags greps konstnären Luis Manuel Otero Alcantara av säkerhetspolisen, och ännu vet ingen var han befinner sig. Sedan några månader vilar ett åtal mot honom för att han burit den kubanska flaggan på sig i ett konstverk. Han är dock bara en av hundratals kubanska aktivister som bara i år hotats, misshandlats, gripits och dömts till fängelsestraff för att ha använt sin yttrandefrihet.

Annons
Annons

I somras skrev 391 kubanska demokratiaktivister till den svenska regeringen och förklarade att reformerna på Kuba behöver komma före avtalet. Det finns idag i princip inga organisationer i demokratirörelsen som tycker att avtalet fört något positivt med sig, eller som tror att det kommer att göra det.

Varken under förhandlingsprocessen, eller under implementeringen av det provisoriska avtalet sedan 2017, har det kubanska civilsamhället bjudits in till diskussioner om innehållet i texten eller om hur det ska kunna delta i genomförandet.

När Civil Rights Defenders i oktober ville delta i den människorättsdialog med civilsamhället som skapats i och med avtalet, sade den kubanska regeringen nej. Inga kubanska människorättsorganisationer fick heller delta. De enda som kom till mötet var tre kubanska organisationer som styrs av kommunistpartiet. Avtalet har alltså inte skapat någon dialog med det kubanska samhället alls.

Den kubanska regeringen har inte en gång visat att den har ambition att följa de principer om mänskliga rättigheter som finns formulerade i avtalet, trots att den haft flera år på sig. Istället har den återkommande, aktivt och öppet visat att den struntar i dessa principer.

Så om riksdagen ändå röstar för avtalet, visar riksdagen att den också struntar i dessa principer. Det är inte ett värdigt sätt att högtidlighålla 30-årsfirandet av Berlinmurens fall.

ERIK JENNISCHE är programchef Latinamerika, Civil Rights Defenders
erik.jennische@civilrightsdefenders.org

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons