Annons

Kulturen på väg bli valfråga

Kulturpolitiken blir en stridsfråga i höstens valrörelse, åtminstone om Leif Pagrotsky (S) får bestämma. De rödgröna sneglar nu mot Norge, där kulturen fått miljardtillskott.

Under strecket
Publicerad

En nystartad symfoniorkester, ett nystartat filminstitut och ett nytt operahus – det är några resultat av de totalt två miljarder norska kronor som Norges kulturliv fått i ökade anslag på senare år. Under parollen Kulturløftet lovade den rödgröna koalitionen inför valet 2005 att öronmärka en procent av statens utgifter till kultur, och fem år senare kan man konstatera att satsningen inneburit förbättrade villkor för många kulturarbetare och institutioner.

Den norska kulturreformen har gjort intryck på de rödgröna i Sverige, och inför höstens riksdagsval tittar man nu på den norska modellen som en inspirationskälla. Norges kulturpolitik kan inte kopieras rakt av, men den är en konkret och närliggande påminnelse om att det går att satsa rejält på kultur, menar Leif Pagrotsky (S).

–Det går att inspireras av Norge, men det är väldigt lite som går att föra över direkt. Däremot har vi hämtat många idéer, till exempel om att öka tillgängligheten till kulturen för de äldre, säger han.

I den norska valrörelsen nådde kulturpolitiken ända upp i partiledardebatterna vid höstens val, inte minst när Fremskrittspartiet ifrågasatte kulturens ökande andel av budgeten. Enligt Leif Pagrotsky visar det hur kulturen kan bli något större än ett bihang till skatte- och jobbpolitiken.

Annons
Annons

–Alla människor berörs av det kulturpolitiken sysslar med. Ändå har den varit frånvarande från de politiska debatterna under valåren. En viktig lärdom av den norska erfarenheten är att kulturpolitiken kan göras till en fråga i politikens centrum, en fråga som har betydelse för hur människor röstar.

Folkpartisten Christer Nylander sitter med i den arbetsgrupp som senast i mars ska presentera en gemensam kulturpolitik för den borgerliga alliansen. Han delar den förre kulturministerns förhoppning om att kulturen blir en valfråga. Men kommer Björklund och de andra verkligen att lyfta frågan i intervjuer och debatter?

–Det vet jag inte. Men jag känner absolut att jag har stöd inom min partiledning att lyfta kulturpolitiken mer än tidigare. I förra valrörelsen var det frågan om en litterär kanon som stack ut. Jag tror att om kulturpolitiken ska bli tyngre i den politiska debatten måste det också handla om den sortens värderingsfrågor, inte bara vem som lovar mest pengar, säger Christer Nylander.

Till skillnad från den borgerliga alliansen har de rödgröna ännu inte bildat någon grupp för att forma en egen kulturpolitik. Siv Holma (V), ordförande i riksdagens kulturutskott, tror att de rödgröna har ett bra utgångsläge ändå.

–Jag tycker att vi i Sverige fortfarande är oerhört njugga när det gäller kulturkostnaderna. I Norge har man förstått att varenda investerad krona får saker att hända, till skillnad från i många andra verksamheter. Nu handlar det för oss om att ta tag i frågeställningen och lyfta den på partiledarnivå. Det kommer vi att göra, säger hon.

Efter en mandatperiod med höjda bidrag till kulturen går de norska rödgröna vidare mot år 2014, då enprocentslöftet ska vara fullt genomfört. Ändå är kulturen fortfarande en underfinansierad sektor, enligt den förre norske kulturministern Trond Giske. Att stärka kulturens ekonomiska situation är bara en fråga om politisk vilja, menar han.

–Kom inte och prata om oljepengar. I Sverige har man haft råd med många miljarder i skattelättnader under den senaste mandatperioden. Kostnaden för hela Kulturløftet motsvarar en veckas skattelättnader i Sverige. Om man bara under en vecka per år hade haft samma skatt som 2005 så hade man haft råd med samma sak även i Sverige, säger Trond Giske.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons