Annons

”Kurdiska gerillan är inga hjältar i Syrien”

Rök stiger från Ras al-Ayn i norra Syrien efter attacker utförda av turkiska styrkor, tisdagen den 15 oktober.
Rök stiger från Ras al-Ayn i norra Syrien efter attacker utförda av turkiska styrkor, tisdagen den 15 oktober. Foto: Lefteris Pitarakis/AP

Den kurdiska väpnade gerillan SDF tillhör en lång lista med mycket tveksamma intressenter i landet. Det handlar om makter som vill något annat än det syriska folket vill. Det skriver Yasir Al-Sayed Issa, svensk med rötter i Syrien, och Syrienkännare.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Bild 1 av 1

DEBATT | SYRIEN

”De kurdiska styrkorna är skyldiga till omfattande krigsbrott”. Så skrev Amnesty International i en rapport som presenterades hösten 2015. Amnesty är långt ifrån den enda MR-organisationen som kritiserar de kurdiska styrkornas brott i norra Syrien. Assyriska riksförbundet i Sverige har också uppmärksammat Amnestys rapport och lyft fram exempel på etnisk rensning som bedrevs där. Human Rights Watch har uppmärksammat en annan del av YPG:s krigföring, nämligen rekryteringen av barnsoldater.

De kurdiska styrkornas allianser har också varit mycket tveksamma. Exempelvis när YPG (som numera heter SDF) allierade sig med Syriens främsta dödsmaskin, Assadregimen, och bidrog till den systematiska utsvältningen som civila utsattes för i Syriens näst största stad Aleppo åren 2012–2016.

Konflikten i Syrien har pågått sedan våren 2011. Folkets fortsatta kamp för frihet, demokrati och självbestämmande har kostat över en halv miljon människoliv, och troligen multipla antal skadade, samt drivit bort mer än halva befolkningen, cirka 10 miljoner människor, från sina hem.

Annons
Annons

Assadregimens förtryck av syrierna har varit systematisk. Det spelade ingen roll om den oppositionella var arab, kurd, turkmen, assyrier eller alawit. Alla som, det minsta, motsatte sig regimens politik behandlades som fiender.

Stora delar av den kurdiska befolkningen i Syrien nekades medborgarskap, och rätten att äga mark och hus. För att undkomma regimens vardagliga förtryck dolde många kurder sin kurdiska identitet bakom arabiska namn och vältalig syrisk dialekt. Vänner vittnar om att regimens säkerhetsstyrkor kunde invadera ett kurdiskt bröllop om de hörde kurdisk musik spelas. Den kurdiska minoriteten i Syrien har likt andra folkgrupper i landet fått betala ett skyhögt pris för sina krav på rättigheter och demokrati. Därför bör man särskilja på kurder som folkgrupp och YPG som en beväpnad gerilla. Det finns således en förklaring till att kurdiska styrkor tagit till vapen.

Det är dock inte enbart SDF (YPG) som ensamt står för allt kaos i norra Syrien. Faktum är att SDF tillhör en lång lista med mycket tveksamma intressenter i landet. En lista med makter som vill något annat än det syriska folket vill. Det är dock mycket märkligt att SDF och PYD upprepade gånger allierar sig med den regim som har förtryckt kurderna mest i regionen. Det är också mycket märkligt att höra de svenska politikernas och mediernas tystnad om de kurdiska styrkornas tveksamma roll och allianser i Syrien.

Som svensk med rötter i Syrien och syrisk expert uppfattar jag inte heller Turkiet eller dess operation i Syrien som ett stöd till folkets kamp i Syrien. Turkiet tillhör listan med makter som har egna intressen i landet. Turkiet uppger att de vill skapa fred i området och rensa det från terrorgrupper. Men det innebär inte per automatik att Turkiet kommer att nöja sig med det och sedan överlåta marken tillbaka till syrierna, men det återstår att se. Jag är tveksam till Turkiets operation eftersom syrierna inte har varit en jämbördig samarbetspartner, utan allt sker över huvudet på landets invånare.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

Med det sagt kan Turkiets operation inte kallas för invasion av Syriens suveränitet av två anledningar. För det första är Turkiet sedan tidigare verksam i Syrien och har 20-tals militära baser i norra Syrien. Det är därmed inget nytt att Turkiet gör operationer. För det andra har syrierna, både regimen och oppositionen, förlorat kontrollen över områdena som Turkiet attackerar just nu. Områdena kontrolleras som sagt av SDF, som enligt rapporterna ovan har säkrat sitt fäste genom krigsbrott, etnisk rensning och rekrytering av barnsoldater.

Turkiet åberopar Adana-konventionen som ger Turkiet rätten att agera militärt för att skydda sina gränser från PKK:s terror. Överenskommelsen, som slöts 1998, sågs som början på en bättre relation mellan grannländerna Syrien och Turkiet. Syrien åtar sig, i konventionen, att inte tillåta någon verksamhet som Turkiet uppfattar kan hota dess nationella säkerhet. När regimen både förlorar makten över gränsområdena och dessutom allierar sig med SDF blir Turkiet, enligt egna uttalanden, tvungna att agera.

Alla bovar i Syrien måste stoppas. Detta gäller Assadregimen, Ryssland, Iran men också SDF och IS. Och de som vill göra insatser som tangerar syriernas intressen ska göra det med dem, och inte över huvudet på dem. I slutändan är det de civila i landet som betalar ett skyhögt pris för stormakternas intressen i regionen.

Yasir Al-Sayed Issa
svensk med rötter i Syrien, och Syrienkännare

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons