Annons

Kvinnorna som krossat glastaket och tagit makten

Angela Merkel i Tyskland, Theresa May i Storbritannien – och nu Hillary Clinton i USA. Snart kan tre av världens sex mäktigaste länder ledas av kvinnor. Här är fler exempel på kvinnor som krossat glastaket – och några teorier om vad som krävs för att göra det.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Michelle Bachelet.

Foto: Luis Hidalgo/APBild 1 av 1

1 / 5

Chile: En av få direktvalda

Michelle Bachelet.
Michelle Bachelet. Foto: Luis Hidalgo/AP

Socialdemokraten Michelle Bachelet blev president i Chile första gången 2006, avgick 2010, men är nu sedan 2013 tillbaka på posten. Bachelet, 64 år gammal, har ett digert CV: hon är läkare i grunden och har tidigare bland annat varit hälsominister och försvarsminister. Innan hon blev president arbetade hon som chef för UN Women (FN:s enhet för kvinnors rättigheter), och drev som sådan bland annat frågan om våld mot kvinnor i konfliktområden.

Bachelet, som valdes med överväldigande majoritet, utgör ett undantag bland kvinnliga ledare. Det är nämligen betydligt ovanligare att de väljs till presidenter än att de utses till premiärministrar. Det har forskaren Farida Jalalzai vid Oklahoma-universitetet konstaterat, skriver Vox.

Anledningen är att väljarna – medvetet eller omedvetet – tenderar att uppfatta män som mer typiska ledare, vilket styr hur man röstar. Könsstereotyperna spelar dock inte lika stor roll när det handlar om att välja parti. Farida Jalalzai menar att detta är en viktig anledning till att USA ännu inte haft en kvinnlig ledare.

Annons
Annons

Sheikh Hasina.

Foto: Saurabh Das/APBild 1 av 1

2 / 5

Bangladesh: Hade mäktig far

Sheikh Hasina.
Sheikh Hasina. Foto: Saurabh Das/AP

Sheikh Hasina blev premiärminister i Bangladesh för tredje gången 2009. Hon leder partiet Awamiförbundet, som vann en jordskredsseger i parlamentsvalet 2014, i ett val som dock bojkottades av oppositionen eftersom man menade att valfusk inte gick att undvika. Regeringens och Sheikh Hasinas legitimitet är därför starkt ifrågasatt. Sedan valet har oppositionen i princip gått under jorden och regeringen anklagas för att förtrycka oliktänkande, samtidigt som en våg av islamistiskt våld sveper över landet.

Sheikh Hasina är dotter till Bangladeshs första president Mujibur Rahman. Att kvinnliga ledare är släkt med mäktiga män är mycket vanligt, konstaterar forskaren Farida Jalalzai. Benazir Butto (tidigare premiärminister i Pakistan) och Indira Ghandi (tillika premiärminister i Indien) är andra kända exempel på detta, liksom även Hillary Clinton om hon vinner höstens amerikanska presidentval.

Faktum är att det verkar hjälpa att vara släkt med en mäktig man om man vill krossa glastaket. De allra flesta dominerande kvinnliga ledare i modern tid har haft ett sådant släktskap, enligt Jalalzai. Anledningen är inte att kvinnor saknar kvalifikationer, men att det är svårare för dem att bygga upp det kontaktnät och stöd som krävs för att bli president.

Här är dock några undantag:

Annons
Annons

Ellen Johnson Sirleaf.

Foto: Cornelius Poppe/TTBild 1 av 1

3 / 5

Liberia: Fick Nobels fredspris

Ellen Johnson Sirleaf.
Ellen Johnson Sirleaf. Foto: Cornelius Poppe/TT

Ellen Johnson Sirleaf blev 2005 den första kvinnan i Afrika att direktväljas till president. 77-åriga Sirleaf har en lång politisk karriär bakom sig. Hon är ekonom utbildad vid Harvard-universitetet, och var bland annat finansminister i landet under 70-talet. Under 80-talet gick hon i exil efter att ha dömts till fängelse för sina kritiska uttalanden mot militärregimen.

Liberia präglades i decennier av inbördeskrig. 2015 tilldelades Ellen Johnson Sirleaf, tillsammans med två andra kvinnor, Nobels fredspris för sin ickevåldskamp för kvinnors säkerhet och för att kvinnor ska få delta i fredsbyggande arbete jämställda med män.

Så vilken roll spelar det om en kvinna innehar presidentämbetet, i stället för en man? Forskaren Fabrizio Gilardi har studerat vad som hände i Schweiz efter att kvinnor fick rösträtt, vilket skedde så sent som 1971. Fram till dess satt endast män i landets kommunstyrelser. Gilardi upptäckte att när en kvinna ställde upp i val i någon kommun, ställde betydligt fler kvinnor upp i val även i närliggande kommuner.

Slutsatsen: Förebilder fungerar.

Annons
Annons

Tsai Ing-wen.

Foto: Wally Santana/APBild 1 av 1

4 / 5

Taiwan: Tar steg mot självständighet

Tsai Ing-wen.
Tsai Ing-wen. Foto: Wally Santana/AP

Tsai Ing-wen är Taiwans första kvinnliga president. Hon är också den första presidenten i Taiwan som inte har uteslutit en formell självständighetsförklaring från Kina, varför den mäktiga grannen frös relationerna med Taiwan då Ing-wen tillträdde i maj.

Tsai Ing-wen har en bakgrund som professor i juridik och har gjort sig känd för att stödja minoriteter och svaga grupper i samhället. Bland annat har hon uttalat sitt stöd för samkönat äktenskap. Privat är Tsai Ing-wen ogift – också det gör henne unik som taiwanesisk president.

Annons
Annons

Helle Thorning-Schmidt.

Foto: Mathias Bojesen/TTBild 1 av 1

5 / 5

Danmark: Blev ledare mitt i krisen

Helle Thorning-Schmidt.
Helle Thorning-Schmidt. Foto: Mathias Bojesen/TT

Helle Thorning-Schmidt tog över som partiledare för Socialdemokraterna efter den svidande valförlusten 2005, som ledde till att manliga partiledaren Mogens Lykketoft avgick. Att kvinnor övertar partiledarskapet mitt i en kris är typiskt, skriver bloggen Monkey cage hos Washington post.

En studie av forskaren Diana O’Brien visar att partier väljer män som ledare när de har makten och förväntar sig att stanna där, vilket ju var fallet när David Cameron valdes. När risken för misslyckande är stor väljs istället kvinnor.

Tesen stöds av forskaren Karen Beckwith, som menar att ett kvinnligt ledarskap blir mer sannolikt när en manlig partiledare och hans medarbetare avgår på grund av en stor skandal eller ett misslyckat valresultat, och när villkoren är så osäkra att de mest prominenta männen tackar nej till att kandidera. Theresa May är ett utmärkt exempel på detta.

Diana O’Brien kallar fenomenet ”glasklippan” men bevisligen har många kvinnor som fick makten mitt i krisen också blivit framgångsrika: Angela Merkel, Margaret Thatcher och Norges Gro Harlam Brundtland är några exempel.

Med Helle Thorning-Schmidt som partiledare kunde Socialdemokraterna åter bilda regering 2011, och Thorning-Schmidt blev landets första kvinnliga statsminister. 2015 förlorade dock Socialdemokraterna regeringsmakten och Thorning-Schmidt lämnade både statsministerposten och rollen som partiledare.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons