Annons

Lagen skulle hjälpa – kallas hinderbana: ”Inhumant”

Just nu sitter handläggare på Migrationsverket och fattar beslut om runt 3 750 ansökningar om förlängning.
Just nu sitter handläggare på Migrationsverket och fattar beslut om runt 3 750 ansökningar om förlängning. Foto: Marcus Ericsson/TT och Jessica Gow/TT

Den skulle bli en andra chans – men kallas en långsam avvisning. Gymnasielagen beskrivs som en hinderbana full av falluckor. Nu söker tusentals förlängning.

Under strecket
Publicerad

Förra hösten fick runt 7 500 ensamkommande 13 månaders tillfälligt uppehållstillstånd för att de börjat, eller tänkte börja, på en utbildning som motsvarade gymnasienivå. Just nu sitter handläggare på Migrationsverket och fattar beslut om runt 3 750 ansökningar om förlängning. På onsdagen hade 137 beslut fattats – samtliga hade fått beviljad förlängning.

”De som sköter sina studier och etablerar sig på arbetsmarknaden får möjlighet att stanna i Sverige”. Så sa migrationsminister Morgan Johansson i oktober i år.

Men möjligheterna att få sitt gymnasieuppehållstillstånd förlängt beror på en rad faktorer som är utanför de sökandes kontroll, enligt asylrättsjurister som SvD talat med.

Systemet liknas vid en rad falluckor:

  • De ensamkommande kan ha misslyckats att antas på en utbildning – i vissa fall för att de bor i en kommun som inte erbjuder en godkänd utbildning de kan antas på.
  • De kan ha antagits på en utbildning som visar sig inte vara godkänd för uppehållstillstånd enligt gymnasielagen.
  • Det råder osäkerhet bland lärare om hur de ska rapportera att gruppen deltagit aktivt i studierna.
  • Om de får en gymnasieexamen kan de misslyckas med att få ett tillräckligt permanent jobb inom sex månader.
Annons
Annons

De som fick tillfälligt uppehållstillstånd enligt lagen för runt ett år sedan, måste nu ha antagits till studier på gymnasienivå för att få förlängt.

Men i gruppen finns många vars beslut om uppehållstillstånd har dröjt när handläggning, domstolsprocesser och åldersuppskrivningar dragit ut på tiden. Under den tiden har en del inte haft rätt att gå i skolan. Att ha blivit uppskriven i ålder eller levt en period som papperslös är andra faktorer som kan ha sinkat skolgången.

– De står ofta utan behörighet, och det handlar inte om deras egna prestationer, säger Anders Roos, jurist på Skåne stadsmission.

Enligt lagen måste utbildningar på komvux eller folkhögskola vara på gymnasial nivå för att vara godkända. Folkhögskoleutbildningar som blandar grundskole- och gymnasienivå gills inte. Däremot finns ett undantag under vissa förutsättningar på komvux – något som tolkats som att så kallade yrkespaket på komvux är godkända.

– Ett stort problem är att det i flera kommuner inte finns tillräcklig kunskap om den här lagen. Studievägledarna vet inte alltid, och många har fått felaktiga råd eller råd där gymnasielagen inte beaktas, säger Anders Roos.

Enligt Anna Lindblad, chefsjurist på Asylrättscentrum, finns det sannolikt en del som kommer att få avslag för att den utbildning de går inte är godkänd.

Vissa kommuner erbjuder inte heller yrkespaket på komvux.

– Vi sa redan i vårt remissvar att vi inte vet i vilken utsträckning de här utbildningarna finns. När det gäller kunskapsläget i kommunerna om gymnasielagen varierar det enormt, säger Mia Hemmestad som är förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Annons
Annons

Den som väl kommit in på en godkänd utbildning måste sedan kunna redovisa aktivt deltagande – och det råder stor osäkerhet om hur den redovisningen ska gå till. Anna Lindblad säger att frågor om gymnasielagen dominerar i Asylrättscentrums mejlkorg, inte minst från lärare och annan skolpersonal.

– Man vet inte hur man ska dokumentera om eleverna deltagit eller inte. Det sätter stor press på lärarna, säger Anna Lindblad.

De som lyckas skaffa en gymnasieexamen får sex månader på sig att skaffa ett fast jobb eller en tillfällig anställning som gäller i minst två år. Det får inte röra sig om subventionerade jobb. Många beräknas komma ut på arbetsmarknaden runt 2022 – då konjunkturen väntas ha vikt nedåt. Nästan alla har ett avvisningsbeslut i botten, som börjar gälla så snart ett tillfälligt uppehållstillstånd går ut.

De som misslyckas här, och därmed trillar i den sista ”falluckan” på vägen mot ett permanent uppehållstillstånd, kommer att ha en svensk gymnasieexamen – och ha vistats i landet i runt åtta år – när de avvisas.

När lagen röstades igenom av regeringspartierna S och MP med stöd av V och C, beskrevs den som en andra chans för en ensamkommande minderåriga som fått avvisningsbeslut efter att de fyllt 18.

”Vi har tagit fram den här lagstiftningen för att säkerställa att vi ger dem den chansen de skulle haft från början”, sa Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Maria Ferm efter att lagen röstats igenom.

– Det har på många sätt blivit en inhuman lagstiftning för de här ungdomarna. För många riskerar det att bli en långsam utvisning i stället för möjlighet till uppehållstillstånd, säger Anders Roos.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons