Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars
Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars

Lågkonjunkturen för sex – orättvis och oroväckande

Är millennials pryda? Har porr och onani konkurrerat ut samlaget? Eller har kvinnor äntligen börjat säga nej till dåligt sex? Dagens unga har mindre sex än tidigare generationer – och det finns anledning till oro.

Uppdaterad
Publicerad

Det borde vara utmärkta tider för sex.

Antalet nya fall av hiv har aldrig varit lägre. Andelen amerikaner som anser att sex mellan ogifta vuxna ”inte är fel alls” är större än någonsin. De flesta kvinnor kan få preventivmedel och dagen efter-piller utan recept.

För den som önskar tillfälliga förbindelser kan appar som Tinder och Grindr ge sex utan förpliktelser på nolltid. BDSM visas på den lokala bion – men vem orkar gå dit? Uttrycket ”if something exists, there is porn of it”, som en gång var ett kul meme på internet, är numera en självklar sanning.

Polyamori känns vardagligt. Ordet perversion har ersatts av det mer positivt klingande ”kinky”. Och analsex, som länge framstod som ett tabu, betraktas i dag som ”att gå hela vägen”. Magasinet Teen Vogue (ja, det riktar sig till tonåringar) publicerade nyligen en analsexguide.

Med undantag för incest, grymheter och våldtäkt har vår kultur har aldrig varit mer tolerant mot sex på alla tänkbara sätt. Trots detta ägnar sig tonåringar och unga vuxna mindre och mindre åt det.

När nedgången i tonårsgraviditeter började välkomnades den, men nu undrar många om det kan vara ett första tecken på ett utbrett avståndstagande från fysisk närhet.

Mellan 1991 och 2017 sjönk andelen bland amerikanska high school-elever som hade haft samlag från 54 till 40 procent, enligt en forskningsstudie. På en generation har sex alltså gått från något de flesta har upplevt till något de flesta saknar erfarenhet av.

Och det är inget unikt amerikanskt fenomen. En av de mest respekterade sexstudierna i världen rapporterade 2001 att britter mellan 16 och 44 i genomsnitt hade sex fler än sex gånger per månad. 2012 hade det sjunkit till färre än fem gånger. Finsk forskning har visat på en nedgång i samlagsfrekvensen – och på ökande nivåer av onani. I Nederländerna steg medelåldern för sexdebuten från 17,1 år till 18,6 år mellan 2012 och 2017. Andra typer av fysisk kontakt, som att kyssas, skedde också allt senare.

Annons

I Sverige hade det inte gjorts en nationell sexstudie på 20 år när en undersökning från Aftonbladet antydde att även svenskarna hade mindre sex. Då fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att göra en ny studie. ”Om det skulle vara så att de samhälleliga förutsättningarna för ett gott sexliv – exempelvis genom stress eller andra ohälsofaktorer – har försämrats så är det också ett politiskt problem. Sexualpolitiken måste handla om det hälsofrämjande; om det som är lustfyllt med sex”, skrev dåvarande folkhälsoministern Gabriel Wikström på DN Debatt.

I USA har antalet tonårsgraviditeter samtidigt sjunkit till en tredjedel av 1990-talets nivåer. När nedgången började välkomnades den, men nu undrar många om utvecklingen kan vara ett första tecken på ett utbrett avståndstagande från fysisk närhet.

Jean M Twenge, professor i psykologi vid San Diego State University, har publicerat flera studier om hur och varför amerikanernas sexliv verkar minska. I sin senaste bok, ”iGen”, skriver hon att dagens 20-åringar är två och en halv gånger mer avhållsamma än vad 60- och 70-talisterna var i samma ålder. På bara 15 år har en genomsnittlig vuxen person gått från att ha sex 62 gånger om året till 54 gånger, enligt hennes studier.

Annons

Vissa forskare är kritiska mot delar av Twenges analys, andra säger att hennes material inte passar för sexforskning. Men ingen av de många experter jag intervjuat för det här reportaget ifrågasätter att unga i dag har mindre sex än under tidigare decennier. Och alla är överens om att verkligheten går emot den allmänna uppfattningen – de flesta av oss tror att andra människor har mycket mer sex än vad de faktiskt har.

När jag ringer upp antropologen Helen Fisher, som studerar kärlek och sex genom årliga undersökningar på dejtingsajten Match.com, kan jag nästan höra hur hon nickar i luren.

– Uppgifterna visar att folk har mindre sex. Varje år blir hela företaget förbluffat över hur lite sex människor har, och det inkluderar även millenials, säger hon.

Nämn ett valfritt samtidsproblem och någon, någonstans, kommer att beskylla det för rubba den moderna libidon.

Precis som många andra experter kopplar Helen Fisher minskningen av sex till en minskning av relationer. I dag lever nästan två av tre vuxna amerikaner under 35 år utan en maka, make eller sambo. En av tre i samma grupp bor hos sina föräldrar.

Annons

Den som lever med en partner har oftast mer sex än andra, och att bo hos sina föräldrar är självklart en begränsning för ens sexliv. Men vad siffrorna inte förklarar är varför så många unga överhuvudtaget inte verkar vilja ha en partner.

I mina samtal med sexforskare, psykologer, ekonomer, sociologer, terapeuter, sexrådgivare och unga vuxna får jag höra många teorier om denna lågkonjunktur för sex. Att den är en konsekvens av ”hookup-kulturen”, av ekonomisk press, av växande oro, av psykologisk skörhet, av ökat intag av antidepressiva läkemedel, av strömmad tv, av östrogen som har läckt från plast, av sjunkande testosteronnivåer, av porr på internet, av sexleksaker, av dejtingappar, av ett förlamande utbud av möjliga partners, av karriärism, av smarta telefoner, av informationsöverskott, av sömnbrist, av fetma.

Nämn ett valfritt samtidsproblem och någon, någonstans, kommer att beskylla det för rubba den moderna libidon.

Men det finns några förklaringar som återkommer både i intervjuerna och i den forskning jag läser.

Annons
Foto: Karin Grip /Ill: Staffan Löwstedt

1. Sex på egen hand

Japan framstår som en fallstudie i riskerna med brist på sex. 2005 var en tredjedel av japanska singlar mellan 18 och 34 år oskulder. Tio år senare var andelen 43 procent, och allt fler i samma grupp uppgav att de inte hade någon ambition att gifta sig. Därmed inte sagt att äktenskap var någon garanti för sex: en annan studie visar att 47 procent av gifta japaner inte har haft sex den senaste månaden.

I västerländska medier har landets sexuella nedgång knutits till en växande generation av soushoku danshi, vilket ordagrant översatt betyder ”gräsätande pojkar”. Dessa män sägs slitas mellan att vilja satsa på kvinnor och att söka konventionell framgång. Det finns även grupper som hikikomori (inåtvända), parasaito shinguru (singlar som bor kvar hos föräldrarna långt efter 20-årsåldern) och otaku (anime- och manganördar). Alla bidrar de till sekkusu shinai shokogun (celibatsyndromet).

Annons

Till en början hade rapporteringen en undertext av ”tänk vad de är knasiga i Japan”. Men tonen har långsamt övergått i insikten att landets problem kanske inte är en kuriositet, utan snarare ett varnande exempel.

Enligt artikeln tycker många unga att hela tanken med samlag är besvärlig. Följaktligen blomstrar ”tjänster som gör onani mer njutbart”.

Japan är en av världens största producenter och konsumenter av porr. Från landet kommer exempelvis porrgenrer som bukkake (fråga inte). Men japanerna har också uppfunnit många sätt för genital stimulering som inte involverar konventionellt sex, i alla fall inte sex med mer än en person inblandad.

En artikel i The Economist med rubriken ”Japan’s Sex Industry Is Becoming Less Sexual” beskrivs så kallade onakura, inrättningar där män betalar för att onanera medan kvinnliga anställda tittar på. Enligt artikeln tycker många unga att hela tanken med samlag är besvärlig. Följaktligen blomstrar ”tjänster som gör onani mer njutbart”.

I boken ”Modern Romance” beskriver sociologen Eric Klinenberg och komikern Aziz Ansari den senares resa till Japan på spaning efter framtidens sex. Ansari kommer fram till att det mesta han har läst om gräsätande män missar poängen. Gräsätarna är ”intresserade av sexuell njutning”, menar han, men inte ”på traditionell väg”. Bland de mer populära uppfinningarna i Japan finns ”ett silikonägg som män fyller med glidmedel och onanerar i”. En kväll går komikern till ett snabbköp, köper ett ägg och testar det i sitt hotellrum. Det känns kallt och pinsamt, men han förstår poängen. ”Det var ett sätt att slippa utsätta sig för en upplevelse med en annan person”, skriver han.

Annons

Mellan 1992 och 2014 fördubblades andelen amerikanska män som uppgav att de hade onanerat den gångna veckan, till 54 procent. Andelen kvinnor som hade gjort det tredubblades, till 26 procent. Att pornografi har blivit så lättåtkomligt är en delförklaring, 43 procent av männen uppgav också att de sett på porr under veckan. Även vibratorn spelar in – för tio år sedan visade en stor studie att nästan hälften av alla vuxna kvinnor i USA hade använt en, och mycket tyder på att populariteten sedan dess har ökat.

Förändringen blir särskilt anmärkningsvärd om man betänker vilken avog inställning till onani västvärlden har haft ända sedan Onans dagar. I boken ”Sex in America” påminner författaren Robert T Michael om hur cornflakestillverkaren J H Kellogg under slutet av 1800-talet uppmanade amerikanska föräldrar att använda omskärelse utan bedövning och karbolsyra på klitoris för att förhindra masturbation. På 1990-talet, när Michael skriver sin bok, menar han att tal om onani fortfarande möts av ”nervöst fnitter eller upprördhet och avsky”, trots att det är vanligt förekommande.

Annons

I dag är onani ännu vanligare. Och oron för dess effekter har återuppväckts av en udda blandning av personer.

Psykologen Philip Zimbardo, som ledde det berömda Stanfordexperimentet 1971, agerar numera antiporr-aktivist. I boken ”Man, Interrupted” varnar han för att procrasturbation – prokrastinering genom masturbering – kan göra att unga män misslyckas akademiskt, socialt och sexuellt. Gary Wilson, som driver sajten Your Brain on Porn, hävdar något liknande. I en populär Tedx-föreläsning påstår Wilson att onani med hjälp av internetporr är beroendeframkallande, orsakar strukturella förändringar i hjärnan och har vållat en epidemi av impotens.

Varningar kommer även från organisationen Fight the New Drug (”drogen” är porr) och sajten NoFap, som erbjuder sina medlemmar – fapstronauts – ett program för att sluta onanera. Ännu längre från mittfåran finns den högerextrema gruppen Proud Boys som bara tillåter onani en gång i månaden. Grundaren Gavin McInnes, som också var med och startade mediehuset Vice, har sagt att pornografi och onani gör att millenials ”inte ens vill ha relationer”.

Annons

Verkligheten verkar vara mer komplicerad. Det finns dåligt med bevis för att det råder en epidemi av impotens. Och ingen forskare jag talar med har sett något som stödjer att porr skulle vara beroendeframkallande. Därmed inte sagt att det saknas samband mellan porr och hur ofta man har sex på riktigt.

Sexterapeuten Ian Kerner berättar att han generellt inte ser porr som ohälsosamt. Men många av hans patienter ”onanerar som om de fortfarande är 17 år”, inspirerade av porr, och det påverkar deras sexliv negativt.

– Det minskar deras lust, säger Ian Kerner.

Och han tror att det förklarar varför allt fler kvinnor söker upp honom och säger att de vill ha sex oftare än sin partner.

Många av de unga jag pratar med verkar mest betrakta porr som ännu en sak de gör på internet – ett sätt att bli av med stress och skingra tankarna.

Jag talar med mängder av personer i 20- och 30-årsåldern. Det förbluffar mig hur många av dem som är besvikna på förutsättningarna för dejting och sex. Gång på gång får jag frågan om det alltid har varit så här svårt.

Annons

Porr är inte oväntat ett återkommande tema i samtalen. Mer överraskande är att många ser sin porrkonsumtion och sitt sexliv som två separata fenomen.

– Det jag gillar i porr och det jag gillar hos en partner är helt olika saker, säger en man i 30-årsåldern.

Han förklarar att han ser på porr ungefär en gång i veckan och han tycker inte att det har så stor påverkan på hans sexliv.

– Jag tittar och vet att det inte är på riktigt, säger en 22-årig kvinna och tillägger att hon inte ”internaliserar” det hon ser.

Jag tänker på detta när Pornhub, världens ledande porrsajt, släpper sin lista över årets mest populära sökningar. På första plats, för tredje året i rad, kommer ”lesbiskt” (en kategori som både män och kvinnor gillar). Ny tvåa är ”hentai”, animerad porr. Porr har förstås aldrig varit som vanligt sex, men hentai liknar ingenting verkligt och precis däri ligger dess attraktion. I New York Magazine beskriver skribenten Maureen O’Connor hur hentai transformerar kroppsdelar (”ögon större än fötter, bröst stora som huvuden, penisar tjockare än midjor”) och erotiserar det övernaturliga (”sexiga mänskliga kroppar” kombineras med “karamellfärgad päls och djurhorn, öron och svans”).

Annons

Vem väljer att pilla på en mobiltelefon före att ha sex? Dagens tonåringar, är svaret.

Med andra ord är den mest eftersökta kategorin sex något som halva befolkningen inte kan delta i, medan den näst mest eftersökta är mer hallucinatorisk än köttslig.

Många av de unga jag pratar med verkar mest betrakta porr som ännu en sak de gör på internet – ett sätt att bli av med stress och skingra tankarna. Om det påverkar deras sexliv (eller brist på sexliv) är det på ungefär samma sätt som sociala medier eller när de strecktittar på tv-serier.

Att det digitala livet konkurrerar med sexlivet beskriver även personer som lever i relationer.

– Vi skulle nog ha mycket mer sex om vi inte genast slog på tv:n och började flippa med våra telefoner när vi kom hem, säger en kvinna.

Men är inte människans sexuella hunger något primalt? Vem väljer att pilla på en mobiltelefon före att ha sex? Dagens tonåringar, är svaret. En studie som analyserade installationen av bredband i USA fann att den förklarade nästan halva minskningen av tonåriga mödrar mellan 1999 och 2007.

Annons

Kanske är ungdomar faktiskt inte hormonstinna galningar. Och kanske är den mänskliga sexdriften mer sårbar än vad vi har trott?

Foto: Karin Grip /Ill: Staffan Löwstedt

2. Lösa förbindelser

Året då jag började high school, 1992, nådde antalet tonårsgraviditeter i USA sin högsta nivå på flera decennier. Samtidigt kröp snittåldern då tonåringar började ha sex ner mot 16,9 år. Vi kvinnor födda i slutet av 70-talet har på så vis en tvivelaktig ära: vi var yngre när vi började ha sex än alla generationer som kommit efter oss.

När 90-talet fortskred började tonårsgraviditeterna minska. Och varje ny våg av tonåringar sexdebuterade lite senare, även om det var svårt att tro med tanke på allt som skrevs om ”hookup-kulturen”. New York Times uppgav 1997 att tillfälliga förbindelser ”verkar ha nått en rekordnivå” på landets college. Det stöddes inte av särkilt mycket underlag, men läsarna fick lära sig termen ”hookup” vilket definierades som ”allt från 20 minuters grovhångel eller att tillbringa natten tillsammans påklädda, till att ha samlag”.

Annons

Sedan dess har människor konsekvent överskattat hur mycket tillfälligt sex skolelever och studenter har (även de själva, visar forskning). Ett antal studier och böcker om ”hookup-kulturen” har dock börjat korrigera siffrorna. En av de mest genomtänkta är ”American Hookup: The New Culture of Sex on Campus” av Lisa Wade, professor i sociologi vid Occidental College. Hennes bok bygger på detaljerade dagboksanteckningar gjorda av studenter på två college, samt samtal med studenter vid 24 andra lärosäten.

Wade delar in studenterna i tre grupper. En tredjedel höll sig helt utanför hookup-kulturen. En tredjedel raggade ibland, men med tveksamhet. En knapp fjärdedel var entusiaster som njöt av tillfälliga förbindelser. De få återstående hade fasta förhållanden.

Lisa Wade menar att minskningen av sex bland ungdomar inte alls kom som en överraskning för henne. Unga har alltid varit mer benägna att ha sex när de är i ett förhållande, säger hon. Och de senaste decennierna har kärleksförhållanden mellan tonåringar blivit allt ovanligare.

Annons

Andelen tonåringar som går på dejter har minskat, men det har också andra aktiviteter som är kopplade till inträdet i vuxenvärlden, som att dricka alkohol, ha ett jobb, skaffa körkort och att gå ut på kvällen utan sina föräldrar.

1995 visade en stor amerikansk långtidsstudie att 66 procent av 17-åriga pojkar och 74 procent av 17-åriga flickor hade haft ett förhållande de senaste 18 månaderna. Men när Pew Research Center år 2014 frågade 17-åringar om de ”dejtat, träffat eller på något sätt haft ett romantiskt förhållande med en annan person” – alltså en bredare frågeställning – svarade endast 46 procent ja.

Vad är det som har hänt? Tja, livet som tonåring har förändrats så mycket de senaste 25 åren att det är svårt att veta var man ska börja. Jean Twenge skriver att andelen tonåringar som går på dejter har minskat, men det har också andra aktiviteter som är kopplade till inträdet i vuxenvärlden, som att dricka alkohol, ha ett jobb, skaffa körkort och att gå ut på kvällen utan sina föräldrar.

Annons

Detta sammanfaller med ett annat skifte: föräldrars ökade oro för sina barns framtid. Åtminstone bland förmögna och välutbildade har den oron resulterat i helt nya förväntningar på tonåringar.

– Det är svårt att klämma in sex när baseballträningen börjar klockan 6.30, skolan 8.15, dramagruppen möts 16.15 och soppköket öppnar serveringen vid 18. Och så måste du ju hinna skriva klart din pjäs också, säger en man jag intervjuar när han tänker tillbaka på sin tid i high school.

Flera personer i 20-årsåldern talar om en ”enorm press” från föräldrar och andra auktoriteter, att man ska ”fokusera på sig själv, på bekostnad av relationer”.

Marriage 101, eller grundkurs i äktenskap, är en av de mest populära kurserna på Northwestern University. Den startades 2001 av parterapeuten William M Pinsof och psykiatriprofessorn Arthur Nielsen. Tänk, resonerade de, om man kunde lära människor om kärlek, sex och äktenskap innan de väljer en partner och utvecklar dåliga vanor. Kursen skulle förebygga olyckliga äktenskap.

Sedan psykologiprofessorn Alexandra Solomon tog över har den även blivit ett sätt att angripa de romantiska och sexuella hämningarna hos en hel generation. Hon ger exempelvis studenterna i uppdrag att bjuda ut någon på dejt, vilket många av dem aldrig tidigare gjort. Kursen brukar bli fullanmäld på några minuter.

Annons

Många, tror Alexandra Solomon, har tagit till sig uppfattningen att kärlek är mindre viktigt än akademisk och professionell framgång – eller åtminstone bör skjutas upp tills dessa är säkrade.

Arbetet har fått Alexandra Solomon att dra en del slutsatser om hookup-kulturen, eller som hon kallar den, ”brist på relationer-kulturen”. Hon anser att den både är en orsak till och en effekt av hämningar. Som en av hennes studenter sade: ”Vi har tillfälliga relationer eftersom vi saknar sociala färdigheter. Och vi har inga sociala färdigheter eftersom vi har tillfälliga relationer.”

Studenterna begränsar sig till att välja mellan tillfälligt sex eller inget sex, eftersom det tredje alternativet – sex i en relation – inte bara tycks ouppnåeligt utan även potentiellt oansvarigt. Många, tror Alexandra Solomon, har tagit till sig uppfattningen att kärlek är mindre viktigt än akademisk och professionell framgång – eller åtminstone bör skjutas upp tills dessa är säkrade.

”Gång på gång får jag höra att mina studenter verkligen har försökt att inte bli kära under college, eftersom det skulle kunna förstöra deras planer”, har hon skrivit.

Annons

Jag åker till Northwestern University för att sitta med på ett seminarium. Jag väljer veckan då diskussionsämnet ska vara ”sex i intima relationer”. I stället går lektionstiden åt till en hänryckt diskussion om studenternas erfarenheter under uppgiften ”mentorparet”, där de fått intervjua ett par och beskriva dessas relation.

– Att se en relation där två personer är fullständigt nöjda och seriösa var en aha-upplevelse för mig, säger en kvinnlig student.

En annan berättar misstroget att hennes par hade träffats innan det fanns smartphones.

– Det var svårt att relatera till. De träffades, fick varandras mejladresser, skrev till varandra och gick på en första dejt. De visste att de skulle bli tillsammans. De behövde aldrig ha ett ”definiera relationen”-ögonblick eftersom båda ville samma sak. För mig var det: ”jävlar, är det så här det ska gå till?”

När två tredjedelar av lektionen har gått avbryter en av lärarassistenterna försiktigt diskussionen:

– Borde vi inte gå vidare? Jag skulle vilja att vi börjar prata om sex.

Annons
Foto: Karin Grip /Ill: Staffan Löwstedt

3. Tinder – hägring och distraktion

Simon, en 32-åring som beskriver sig som kort och tunnhårig, inledde en relation strax innan han gick ut college. När han och flickvännen gjorde slut sju år senare kändes det som om han klev ur en tidsmaskin. Innan de hade blivit ihop fanns inget Tinder och inga smartphones.

Simon var inte sugen på att gå in i ett nytt seriöst förhållande direkt. Däremot ville han ha sex.

– Min första tanke var att gå till en bar, säger han.

Men varje gång han försökte var det utan framgång. Han kunde inte undgå känslan av att beteendet att stöta på någon i verkliga livet hade förvandlats – från att vara helt normalt till att anses snudd på obehagligt. Hans vänner fixade en Tinder-profil åt honom.

Annons

Det var knappast effektivt. Simon uppskattar att han svepte höger – vilket betyder att man är intresserad – upp till 30 gånger för varje kvinna som svepte höger tillbaka, och som därigenom resulterade i en matchning. Och det var ändå bara början. Efter matchningen var det dags att börja skriva till kvinnorna.

– Jag var uppe i tio skrivna meddelanden per mottaget meddelande, säger han.

Nio av tio kvinnor som matchade med Simon valde inte att gå vidare till att skriva meddelanden, säger han. Det betyder att per 300 kvinnor han sade ja till var det bara en som svarade.

Den som inte själv använder dejtingappar har ofta uppfattningen att de underlättar tillfälliga sexuella förbindelser. Men det nätdejting framförallt gör är att stjäla tid.

För många killar är Tinder som att yla ut i intet, och för de flesta tjejer som att leta efter en diamant i ett hav av kukbilder.

Senast Tinder släppte sådan data loggade den genomsnittlige användaren in elva gånger om dagen. Män tillbringade sju minuter per inloggning och kvinnor lite över åtta, totalt ungefär en och en halv timme per dag. För denna nedlagda tid fick de ganska lite tillbaka. Företaget uppger att man loggar 1,6 miljarder svep om dagen, men bara 26 miljoner matchningar. Och om man ska lita på Simons erfarenheter så leder majoriteten av matchningarna inte ens till ett besvarat meddelande, än mindre en dejt och definitivt inte till sex.

Annons

– För många killar är det som att yla ut i intet, och för de flesta tjejer som att leta efter en diamant i ett hav av kukbilder, säger han.

Så varför fortsatte han att använda appen? Att träffa någon offline känns som ett allt mindre möjligt alternativ, säger Simon. Hans föräldrar möttes i en kör. Han kan inte föreställa sig att han själv skulle lyckas med något liknande. Simon spelar volleyboll och berättar att han ville bjuda ut en tjej i laget på dejt. Men till slut kom han fram till att det skulle ha varit ”otroligt pinsamt” eller till och med ”tölpaktigt”.

När jag hör detta undrar jag först om Simon är överdrivet fin i kanten, eller lite paranoid. Men ju fler unga personer jag talar med, desto mer inser jag att han helt enkelt beskriver en framväxande kulturell realitet.

Enligt en undersökning gjord i november 2017 anser 17 procent av amerikaner mellan 18 och 29 år att om en man bjuder ut en kvinna på en drink så är det ”alltid” eller ”vanligen” ett sexuellt ofredande. (I äldre åldergrupper är andelen mycket lägre.)

Annons

Laurie Mintz som ger en kurs om sexualitetens psykologi på University of Florida säger att #metoo-rörelsen har gjort hennes studenter mer medvetna om vikten av samtycke. Hon har hört många unga män se tillbaka på och omvärdera saker de har gjort, och bett vänner och partners att berätta om sina erfarenheter. Men andra har beskrivit mindre hälsosamma reaktioner, som att de undviker att komma med romantiska förslag av rädsla för att det ska vara ovälkommet.

I mina intervjuer uttrycker både män och kvinnor en ny sorts försiktighet och tvekan. En kvinna som beskriver sig själv som passionerad feminist säger att hon känner medlidande med den press som heterosexuell dejting sätter på män.

– Jag tycker att vi är skyldiga, särskilt i det nuvarande kulturella läget, att försöka behandla dem som människor när de tar en risk och pratar med en främling. Det finns många ensamma och förvirrade personer där ute som inte har en aning om vad de ska göra eller hur man dejtar, säger hon.

Jag berättar för flera av de kvinnor jag intervjuar att jag träffade min man i en hiss 2001. Jag fascineras av hur många av dem som säger att de hade velat träffa någon på samma sätt. Men flera av dem medger att om en okänd kille skulle börja prata med dem i en hiss, då skulle de tycka att det var obehagligt.

Annons

En kvinna berättar om hur hon fantiserar om att möta en man i en bokaffär. (Hon ska stå med sin favoritbok i handen och han ska fråga ”vad är det för bok?”) Sedan byter hon snabbt ämne till repriser av ”Sex and the city” och hur hopplöst föråldrade de känns.

– Miranda träffar Steve i en bar, säger hon i en ton som antyder att scenen snarare hör hemma i en Jane Austen-roman än i hennes liv.

Många verkar använda dejtingappar som förströelse, utan större förhoppningar om att träffa någon på riktigt.

– De har gjort interaktionen till ett spel. Majoriteten av männen på Tinder sveper höger hela tiden. De säger ja, ja, ja till varenda kvinna, menar 33-åriga Iris.

– Att någon sveper höger är en bra egoboost även om jag inte har någon avsikt att träffa någon, säger en man mycket riktigt.

En 28-årig kvinna berättar att hon fortsätter använda dejtingappar trots att hon inte har haft sex på tre år. En annan kvinna säger att hon är ”för lat” för att träffa nya människor.

– Jag brukar ladda ner dejtingappar på tisdagar när jag är uttråkad och kollar på tv. Jag anstränger mig inte särskilt mycket.

Annons

Många som kritiserar nätdejting, exempelvis journalisten Dan Slater i en artikel i The Atlantic, tror att för många val i slutändan kan leda till missnöje. Nätdejtare lockas att återvända för nya upplevelser med nya personer, menar Slater, vilket inte gynnar äktenskap och seriösa förhållanden.

Sociologen Michael Rosenfeld, som gör en långtidsstudie på Stanford om hur kärlekspar möts och håller ihop, menar i stället att de som möts på nätet generellt gifter sig snabbare än andra par, vilket knappast antyder en oförmåga att bestämma sig.

Så är problemet de människor som dejtar och dejtar och sedan kanske gifter sig – eller de som är så förskrämda att de inte tar sig ur soffan? Tanken dyker upp under mina samtal med personer som beskriver sina obefintliga sex- och dejtingliv. Vissa talar om valfrihetens paradox, andra om ”fobo”, fear of a better option.

Jag använder dejtingappar eftersom jag vill att det ska vara tydligt att det är en dejt och att vi är sexuellt intresserade av varandra.

Ändå fortsätter nätdejtning att locka användare, delvis för att många tycker att det är mindre stressande än andra alternativ. Lisa Wade tror att unga människor välkomnar att appar tar bort tvetydigheten: ska det här bli något eller inte?

Annons

En 27-årig kvinna i Philadelphia säger:

– Jag är så osäker att flirtande i en bar är väldigt stressigt för mig. Jag gillar inte att behöva undra ”är han på eller inte?”. Jag använder dejtingappar eftersom jag vill att det ska vara tydligt att det är en dejt och att vi är sexuellt intresserade av varandra. Om det inte blir något så okej, men det är aldrig en fråga huruvida han vill gå ut som kompisar eller som en dejt.

Andra berättar att de gillar hur den första interaktionen med en möjlig dejt sker via text, snarare än öga mot öga eller i telefon, vilket kan bli mer pinsamt.

Apparna är också användbara på vad ekonomer brukar kalla ”tunna marknader”, alltså marknader med ett relativt lågt antal deltagare. Sexuella minoriteter använder till exempel nätdejting i större utsträckning än heterosexuella.

– Gay-killar och lesbiska utan partner verkar dejta betydligt mer aktivt än heterosexuella singlar, säger Michael Rosenfeld, som tror att dejtingappar är en anledning.

Det väcker frågan: är lågkonjunkturen för sex bara ett heterosexuellt fenomen?

Annons

Emma, en 26-årig oskuld som ibland provar lyckan med nätdejting, konstaterar dystert:

– Dejtingappar gör det enkelt för snygga personer, de som redan har det enkelt.

Och ja, dejtingtjänsten OkCupid har rapporterat att de manliga användare som rankats som mest fysiskt attraktiva av kvinnliga användare får elva gånger fler meddelanden än de lägst rankade. Medelrankade män får fyra gånger så många meddelanden som de i botten.

Skillnaden är ännu tydligare för kvinnor, där två tredjedelar av alla meddelanden går till den tredjedel som rankats som mest fysiskt attraktiv. En annan studie fann att nätdejtare av båda könen tenderar att välja personer som är i snitt 25 procent mer attraktiva än de själva är. Troligen inte en vinnande strategi.

Många nätdejtare lägger alltså mycket tid på att försöka dejta personer som de inte har någon chans på. Väldigt få meddelanden får svar och ännu färre resulterar i ett möte. I bästa fall kan det vara förbryllande (varför sveper alla dessa människor mig åt höger utan att ta kontakt?). I värsta fall är det nedbrytande och smärtsamt.

Annons

Emma, som är oskuld, beskriver sig själv som tjock. Hon skäms inte för sitt utseende och har lagt upp flera foton i helfigur på sina dejtingprofiler. Ändå envisas män att svepa höger bara för att håna henne. När vi talas vid har en kille precis avslutat ett meddelande med en gif-animation av en överviktig kvinna på ett löpband.

Foto: Karin Grip /Ill: Staffan Löwstedt

4. Dåligt sex (smärtsamt dåligt)

En vårmorgon vid Indiana University i Bloomington delar sexforskaren Debby Herbenick med sig av ett råd hon ibland ger till sina studenter.

– Om du är med någon för första gången, ta inte stryptag, ejakulera inte personen i ansiktet, försök inte ha analsex. Det är osannolikt att sådana saker kommer att uppskattas.

Jag har kontaktat henne på grund av en artikel i The Washington Post där hon argumenterar för att minskningen av sex kan föra något gott med sig. Kanske, menar Debby Herbenick, ger det mindre av påtvingat eller på annat sätt oönskat sex. För bara omkring ett halvt sekel sedan var våldtäkt inom äktenskapet lagligt i USA (och i Sverige). Skulle lågkonjunkturen för sex kunna vara en hälsosam reaktion på dåligt sex?

Annons

– Jag tänker på personer som inte längre har sex de inte vill ha. Som känner sig stärkta av att säga ”nej tack”, säger Debby Herbenick.

2009 lanserade hon och hennes kollegor National Survey of Sexual Health and Behavior (NSSHB), den andra detaljerade nationella undersökningen av amerikanernas sexliv någonsin, och den första som undersöker det över längre tid.

Jag frågar henne om deras resultat så här långt gett några idéer om vad som kan ha förändrats sedan 1990-talet. Hon nämner den växande populariteten för sexleksaker och en märkbar ökning av heterosexuellt analsex. Hon berättar också att jämfört med tidigare generationer så är dagens unga, enligt nya data, mer benägna att ha sex av en typ som är vanlig inom porr. Detta kan skrämma bort en del, säger hon.

– Om du är en ung tjej som har sex och någon försöker strypa dig, då är det inte säkert att du vill uppleva det igen.

Om du är med någon för första gången, ta inte stryptag, ejakulera inte personen i ansiktet, försök inte ha analsex. Det är osannolikt att sådana saker kommer att uppskattas.

Annons

Några av de mest illavarslande forskningsresultaten gäller förekomsten av smärtsamt sex. 30 procent av tillfrågade kvinnor uppger att de upplevde smärta senaste gången de hade vaginalt samlag. Under analt samlag är andelen 72 procent. Dessutom berättar de flesta inte för sina partners att de känner smärta. J Dennis Fortenberry, som är chef för ungdomsmedicin vid Indiana University medical school, menar att många lever med föreställningen att fysiskt obehag är en del av att vara kvinna.

Lucia O’Sullivan är psykolog vid University of New Brunswick och har publicerat studier om omfattande sexuell dysfunktion bland tonåringar och unga vuxna. Hennes forskning inspirerades av en lunch med en läkare vid universitetets studenthälsa som berättade att hon var djupt oroad över de underlivsskador hon såg hos sina patienter. Studenterna hade inte rapporterat att de utsatts för våldtäkt, men deras underliv visade att de haft oönskade samlag.

– De hade haft sex som de inte ville ha, och inte var upphetsade av, säger Lucia O’Sullivan.

Annons

Standardbehandlingen, förklarade läkaren, var att ge kvinnorna glidmedel och skicka hem dem.

Smärtsamt sex är inget nytt, men det finns anledning att tro att porren bidrar till en del särskilt obehagliga tidiga sexuella erfarenheter. I brist på ordentlig sexualundervisning så vänder sig tonårskillar till porr för att förstå hur sex fungerar, och saker som kvinnor kan uppleva som smärtsamma är ofta närvarande i mainstreamporr. När en brittisk forskare gjorde djupintervjuer med tonårspojkar framgick det att analsex och plötslig penetration utan glidmedel visat sig svårare – och mer smärtsamt för mottagaren – än vad det hade sett ut. Några av pojkarna verkade ha pressat sin partner, andra hade gått över från vaginalt till analt sex utan samtycke.

I mina intervjuer med unga kvinnor hör jag många varianter på temat ”han gjorde något jag inte tyckte om, och som jag senare fick reda på är jättevanligt i porr”. Strypgrepp återkommer ofta. Visst finns det personer som njuter av det som kallas asfyxiofili – de säger att syrebrist i hjärnan kan ge starkare orgasmer – men det är farligt och ingenting man bör göra mot någon som inte har bett om det.

Annons

Att lära sig om sex tar tid under de bästa förhållanden, och i dag är det inte de bästa förhållanden som råder. Att man kopierar saker man har sett på film kan leda till oro och självmedvetenhet. Flera unga tjejer berättar för mig att de känner sig pressade att likna porrskådespelare och till exempel få orgasm vid enbart penetration (vilket de flesta kvinnor inte kan).

– Det tog ett tag att bli bekväm med att jag inte behöver låta lika mycket under sex som kvinnorna verkar göra i porrfilmer, säger en 24-åring i Boston.

Om unga människor skjuter upp seriösa förhållanden till senare kommer fler och fler av dem att vara utan kunskapen om hur riktigt bra sex kan vara.

Att lära sig om sex genom engångsligg är inte heller särskilt fruktbart. För de flesta är tillfälliga förbindelser mindre fysiskt tillfredsställande än sex med en partner. Enligt en studie får 31 procent av männen och 11 procent av kvinnorna orgasm första gången de ligger med en ny partner. När personer som lever i en relation får frågan om sitt senaste samlag uppger 84 procent av männen och 67 procent av kvinnorna att de fick orgasm.

Annons

Om unga människor skjuter upp seriösa förhållanden till senare kommer fler och fler av dem att vara utan kunskapen om hur riktigt bra sex kan vara.

Många berättar för mig att de har tagit en paus från sex och att dejta. Detta stämmer väl med Lucia O'Sullivans forskning, som visar att unga som varit sexuellt aktiva ofta gör uppehåll under långa perioder.

Jag stämmer möte med Iris, kvinnan som tyckte att Tinder var som ett spel. Under vårt samtal förklarar hon hur hopplöst dåligt hennes sexliv har varit på sistone.

– Jag hade så dåligt sex i går, gode Gud, det var uselt. Han fick in den och...

Hon hamrar en näve i handflatan i ett hysteriskt tempo.

Det var första gången hon låg med mannen som hon mött på Tinder, berättar hon, och hon undrade om hon kanske kan coacha honom. Men hon är tveksam, han är i 30-årsåldern.

Iris säger att hennes kvinnliga kompisar, som till största delen är singlar som hon, får ut allt mer av sina vänskapsrelationer.

– Jag är 33 år, jag har dejtat i evigheter och, du vet, kvinnor är helt enkelt bättre.

Hon tilläger snabbt att män inte är dåliga. Men hon och en del vänner – varav de flesta är heterosexuella – har börjat inta roller i varandras liv som de kanske inte hade intagit om de hade haft ett tillfredsställande förhållande. De har börjat dela tips på lesbisk porr och vet rätt väl vad de andra gillar att se. Flera av dem skickar nakenbilder på sig själva till varandra. Iris berättar om uppmuntrande kommentarer som “jäklar, bruden, vilka bröst!”.

Annons

Hon är inte redo att överge männen fullständigt.

– Men jag vill ha bra sex. Eller åtminstone ganska bra sex.

Foto: Karin Grip /Ill: Staffan Löwstedt

5. Hämningar

– Millennials gillar inte att vara nakna. Om du går till ett gym i dag så byter alla under 30 om under en handduk. Det är en stor kulturell förändring,

Det säger Jonah Disend, grundare av reklamföretaget Redscout, i en intervju med Bloomberg. Han förklarar att designen av sovrum har börjat förändras, av samma anledning:

– Man vill ha var sitt omklädningsrum och badrum, också bland par.

Trots att millenials kan vara ”fräcka digitalt” så verkar de ”vara pryda inför människor”, menar Bloombergartikeln. Och även gymkedjor i USA har börjat anpassa sina omklädningsrum så att de ska passa yngre kunder, som inte vill duscha tillsammans.

Annons

Har fler börjat bekymra sig över hur de ser ut nakna? En stor mängd forskning visar att både mäns och kvinnors kroppsuppfattning påverkas negativt av sociala medier. En stor nederländsk studie visade också att mäns missnöje med sin penisstorlek ökar med deras porrkonsumtion. Enligt Debby Herbenicks forskning påverkar en människas uppfattning om sina könsorgan även hur han eller hon fungerar sexuellt. Och nästan var fjärde amerikan är missnöjd. Föga förvånande har intimplastikkirurgi blivit en lönsam industri.

Enligt Match.com:s årliga undersökning är millenialsinglar 66 procent mindre benägna att njuta av att ta emot oralsex än äldre generationer.

En positiv kroppsuppfattning hör ihop med ett bättre sexliv, säger forskningen. Och omvänt: sex kompliceras om man inte är bekväm med sin kropp. Hur ska till exempel oralsex fungera om du inte ens vill att din partner ska se när du kliver ut ur duschen?

Enligt Match.com:s årliga undersökning är millenialsinglar 66 procent mindre benägna att njuta av att ta emot oralsex än äldre generationer. Det bådar inte gott för den kvinnliga njutningen. I sex med en partner är ju oralsex ett av de säkraste sätten att ge en kvinna orgasm.

Annons

Sexterapeuten Ian Kerner berättar att han träffar många män som skulle vilja ge sina partners oralsex men blir avvisade.

– Jag vet att den rådande uppfattningen ofta är att män inte vill ge det, men jag har märkt motsatsen. Många kvinnor säger i förtroende att ”jag kan inte ens föreställa mig att en kille skulle vilja göra det eller tycka om det. Det är den fulaste delen av min kropp”.

När jag frågar 20-åringar om oralsex är det flera som svarar något liknande.

– Att ta emot gör mig nervös. Det känns mycket mer intimt än penetration, säger en kvinna.

– Jag blir så självmedveten och tycker det är svårt att njuta av det, förklarar en annan.

De senaste 20 åren har sexforskningen gått från att endast fokusera på upphetsning till att även studera hämningars påverkan på sexlivet. I boken ”Come as You Are” jämför sexforskaren Emily Nagoski hjärnans system för upphetsning med gaspedalen i en bil och hämningarna med bromsen. Den ena gör dig kåt, den andra stänger av. Och bromsen är mycket känsligare än gaspedalen.

Annons

När man talar om bristande lust handlar lösningen ofta om bränsle – porr, viagra, glidmedel. Det kan hjälpa personer i många situationer, men det kommer inte få dig att vilja ha sex om du bromsar för fullt.

De jag intervjuar som har levt länge i avhållsamhet ser hämningar som en ständig följeslagare. För de flesta är avhållsamheten inget de har valt, utan något de har hamnat i efter ett trauma, ångest eller depression. Nedslående nog är sexuella övergrepp i många fall anledningen till att kvinnor valt att leva utan sex. De andra huvudfaktorerna är knappast några överraskningar heller. Antalet personer som lider av ångest och depression i USA har stigit i decennier. Ångest kväver åtrå hos de flesta. Och i ett olyckligt moment 22 minskas åtrån både av depression och av antidepressiva mediciner.

April är inte asexuell. Hon är bara livrädd för intimitet.

– Det här är en av de viktigaste sakerna jag och min terapeut pratar om, berättar en 28-årig kvinna som vi kan kalla April.

På grund av ångest har hon aldrig haft sex med någon eller varit i ett förhållande.

Annons

– Jag har pussats och hånglat men det har aldrig känts riktigt bra för mig.

April är inte asexuell. Hon är bara livrädd för intimitet (och tacksam för sin vibrator). Ibland går hon på dejter med män som hon träffat genom sitt jobb i förlagsvärlden eller via någon app, men så fort det blir fysisk kontakt får hon panik.

– En gång hoppade jag ur en bil för att en man inte skulle kyssa mig, berättar hon uppgivet.

Avhållsamhet kan bli en förlamande och grym cirkel. Forskning visar att sex gör människor lyckligare. Nedstämdhet hämmar åtrå. Bidrar den utbredda nedstämdheten till lågkonjunkturen för sex? Nästan säkerligen. Men borde inte även en minskning av sex och intimitet också leda till nedstämdhet?

Forskningen om sexuellt inaktiva vuxna visar att man kan vänta för länge. Bland dem som saknar sexuella erfarenheter vid 18 års ålder kommer ungefär 80 procent att vara sexuellt aktiva innan de fyller 25. Men de som inte skaffat sig några sexuella erfarenheter då riskerar att aldrig göra det. Författarna till en studie skriver att ”om en man eller kvinna inte haft samlag innan han eller hon fyller 25 finns det en risk att personen kommer förbli oskuld åtminstone till 45 års ålder”. Michael Rosenfelds forskning bekräftar att ensamstående i vuxen ålder är en mycket mer stabil kategori än vad de flesta kanske tror. Bland heterosexuella singelkvinnor i 20-årsåldern har bara hälften varit på en dejt det gångna året, och det är ännu färre bland äldre kvinnor.

Annons

Vi kan svälta ihjäl, dö av uttorkning och till och med dö av sömnbrist. Men ingen har dött av att inte få ligga.

Sexuella hämningar kan även bero på helt andra aspekter av hur vi lever i dag. Som sömnbrist och dålig sömn – inte minst om vi sover nära våra mobiltelefoner. I boken ”Better Sex Through Mindfulness” har Lori Brotto, professor i gynekologi vid University of British Columbia, gått igenom rön som visar att vardagsdistraktioner sänker lusten både hos män och kvinnor. För kvinnor ökar en timmes extra sömn sannolikheten att ha sex nästa dag med 14 procent.

Hur kan så små saker besegra något så fundamentalt som sex? Ett svar jag får från flera håll är att det är meningen att vår sexuella aptit ska vara lätt att stänga av. Som ras behöver människor sex, som individer behöver vi det inte.

– Vi kan svälta ihjäl, dö av uttorkning och till och med dö av sömnbrist. Men ingen har dött av att inte få ligga, säger Emily Nagoski.

Förändringar i samhället brukar väcka pessimism. Andra journalister som har tittat på samma data som jag har skrivit upprörda artiklar om framtiden, och kritiker har anklagat dem för att elda på panik. Men det finns faktiskt anledning att vara orolig.

Annons

I ett decennium har födslotalen i USA sjunkit. Det föddes en halv miljon färre barn 2017 än 2007, trots att det fanns fler kvinnor i fertil ålder. Om trenden fortsätter kommer de långsiktiga demografiska och skattemässiga följderna att bli betydande.

Ett mer akut problem är de politiska konsekvenserna av ensamhet. Till exempel näthatet och det våld som utövats av så kallade ”incels” – män som hävdar att de lever i ofrivilligt celibat. Deras missnöje påminner oss hur känsliga isolerade unga människor är för extremism av alla slag.

När jag började arbeta med det här reportaget väntade jag mig att dessa stora perspektiv skulle spela roll. Jag var säker på att få höra massor om oro över ekonomisk osäkerhet och en oviss framtid. Jag var också inställd på att få studera alla fördelar med upplösta sociala normer och mindre parcentrerade vägar till lycka.

Men dessa förväntningar har till största delen inte infriats. Mina skäl till oro är i stället mer basala.

Människans sexuella beteende är en av de saker som skiljer oss från övriga arter. Till skillnad från de flesta andra apor och djur har människan sex vid tidpunkter och på sätt som inte kan leda till fortplantning: under graviditeter, efter klimakteriet, med en partner av samma kön, med kroppsdelar som inte har något med barnalstrande att göra.

Annons

Precis som ekonomiska lågkonjunkturer är lågkonjunkturen för sex ojämn och orättvis.

Som art är vi ”bisarra i vår ständiga sexuella aktivitet”, skriver UCLA-professorn Jared Diamond, som har studerat den mänskliga sexualitetens evolution. ”Vår kroppshållning, storleken på vår hjärna och vår sexualitet var de avgörande faktorer som skiljde våra förfäder och de stora aporna åt.”

Ett tillfredsställande sexliv är förstås inte nödvändigt för att ha ett gott liv, men mycket forskning bekräftar att det bidrar. Ju bättre du mår, desto bättre är ditt sexliv. Dessvärre gäller det omvända också. Att inte ha en partner – sexuell eller romantisk – kan både vara en orsak till och ett resultat av missnöje.

Precis som ekonomiska lågkonjunkturer är lågkonjunkturen för sex ojämn och orättvis. De som redan har sitt på det torra – utseende, pengar, starkt psyke, gedigna sociala nätverk – kommer att fortsätta hitta kärlek, ha bra sex och bli föräldrar om de vill det. Men för de som inte står på samma fasta mark kan intimitet bli ännu svårare att nå.

Annons

Jag är inte mycket äldre än de personer jag intervjuar för den här texten. Ändå får jag under samtalen ofta känslan av att komma från en annan tidsålder.

Sex verkar mera laddat nu. Det finns inte en enskild orsak – världen har förändrats på så många sätt och så hastigt. Med tiden kommer vi kanske tänka om gällande vissa saker. Den katastrofala sexualundervisningen. Våra dysfunktionella förhållanden med telefoner och sociala medier. Försöken att ”skydda” tonåringar från nästan allt, inklusive romantik, som gör dem illa rustade för vuxenlivet.

När jag nästan är klar med min artikel pratar jag en sista gång med April, 28-åringen som aldrig haft sex. Hon berättar att hon under sommaren träffade en man på Tinder som hon verkligen gillade. De gick på flera dejter och hånglade mycket. Tidigare har hon varit rädd för att komma någon nära, men nu tyckte hon till sin förvåning om det.

– Jag trodde aldrig att jag skulle känna mig så bekväm med en annan person. Det var mycket bättre än jag trodde att det skulle vara.

Till slut bestämde sig April för att berätta för mannen att hon inte hade haft sex. Det landade inte bra.

– Jag berättade för honom att jag var oskuld. Och han gjorde slut. Jag hade föreställt mig det som det värsta som överhuvudtaget skulle kunde hända. Och så hände det.

April pausar i telefonen. Sedan säger hon med stadigare röst:

– Men jag överlevde.

Foto: Karin Grip /Ill: Staffan LöwstedtBild 1 av 5
Foto: Karin Grip /Ill: Staffan LöwstedtBild 2 av 5
Foto: Karin Grip /Ill: Staffan LöwstedtBild 3 av 5
Foto: Karin Grip /Ill: Staffan LöwstedtBild 4 av 5
Foto: Karin Grip /Ill: Staffan LöwstedtBild 5 av 5