X
Annons
X

Lagen skulle stoppa lidandet – men gjorde konflikten värre

Brytningen av ovanliga mineraler till elektronikprylar uppges föda det blodiga inbördeskrig som härjat i Kongo-Kinshasa i decennier. Men den amerikanska lagstiftning som ska stoppa konfliktmineralerna förvärrar i själva verket konflikten, menar Aloys Tegera, expert på konfliktmineraler i det krigsdrabbade landet.

Publicerad
Aloys Tegera är kritisk till hur omvärlden agerat kring frågan om Kongos mineraler.
Aloys Tegera är kritisk till hur omvärlden agerat kring frågan om Kongos mineraler. Foto: Peter Alestig

GOMA Vi träffar Aloys Tegera i en stad som bäst kan beskrivas som ett Afrikas Berlin. Vid Kivusjöns strand, där rwandiska Gisenyi möter kongolesiska Goma, ringlar sig en lång mur upp längs kullarna genom de båda sidorna av samma stad. Soldater kontrollerar ID-handlingar hos de tusentals människor som passerar gränskontrollerna varje dag.

Hela frågan har kapats av lobbyister i Bryssel och Washington med klatschiga slogans

Konflikten som härjat på den kongolesiska sidan gränsen sedan början av 90-talet är den blodigaste sedan andra världskriget. 5,4 miljoner människor har dött. 2 miljoner tvingats på flykt. Miljontals kvinnor har våldtagits. Barnsoldater är vanligt förekommande.

Annons
X

Enligt många bedömare finns en av drivkrafterna bakom konflikten i den mobiltelefon du kanske just nu håller i handen. Kongo har några av världens mest omfattande fyndigheter av de ovanliga mineraler – som volfram, kobolt, guld och tantal – som är nödvändiga i många elektronikprodukter. Som SvD berättat tidigare har larmrapporter från Kivuregionen visat hur grannländernas arméer gått in och plundrat regionen på mineraler och hur brutala krigsherrar tagit kontroll över mineralrika områden för att berika sig själva, medan lokalbefolkningen tvingas på flykt, eller till värre öden. Massakrer, massvåldtäkter och tortyr har varit en brutal del av livet för invånarna i regionen.

Det största missförståndet är att kriget i Kongo skulle handla om mineraler. Det gör det inte, det handlar om att staten har kollapsat

När omvärlden för något decennium sedan fick upp ögonen för det omfattande lidande som är förknippat med mineralbrytningen här var reaktionerna mycket starka. Med slogans som "no blood on my cellphone" skapades en amerikansk lag som skulle förhindra att konfliktmineraler hittade till västvärldens elektronikprodukter och minska lidandet hos det kongolesiska folket.

Aloys Tegera menar att mineralboomen i Kongo-Kinshasa haft en positiv inverkan för de fattiga i landet. Foto: Peter Alestig

Men i Kongo upplever befolkningen att lagen har fått motsatt effekt – och snarast förvärrat konflikten. Aloys Tegera, medgrundare av Pole Institute som arbetar med konfliktlösning i Kivuregionen, är en av kritikerna. Han är född i Goma, men flydde liksom miljontals andra kongoleser från sitt hemland undan det krig som härjade här 1998 och 2003. När SvD träffar honom går han till hårt angrepp mot hur omvärlden har agerat kring de kongolesiska mineralerna.

– Hela frågan har kapats av lobbyister i Bryssel och Washington med klatschiga slogans, säger han, och fortsätter:

– Det största missförståndet är att kriget i Kongo skulle handla om mineraler. Det gör det inte, det handlar om att staten har kollapsat. Om man tar bort mineralerna från krigsherrarna hittar de bara andra sätt att tjäna pengar, som droghandel, plundring och lokal beskattning.

Vi måste komma bort från den förenklade och slagkraftiga verklighetsbeskrivningen som skapats av lobbyisterna och försöka se saker och ting så komplexa som de faktiskt är

Enligt Aloys Tegera var i själva verket mineralboomen en skänk från ovan för många fattiga invånare i östra Kongo. Jordbruket, som tidigare var den totalt dominerande ekonomiska aktiviteten i regionen, hade ödelagts av decennier av krig. Rätt hanterade skulle mineralerna kunna vara en väg ut ur fattigdom och lidande för lokalbefolkningen, menar Aloys Tegera.

– Att omvärlden då säger att detta är något dåligt är för oss oförståeligt, säger han.

Men nu är möjligheten på väg att glida kongoleserna ur händerna – mycket på grund av den amerikanska lagstiftningen Dodd-Frank Act, enligt Pole Institute. "Bland de verktyg som skapats för att reglera den kongolesiska gruvsektorn har särskilt den amerikanska Dodd-Frank Act med sektion 1502 (den del som reglerar konfliktmineraler, reds. anm.) haft negativ lokal påverkan", skriver institutet i rapporten ”No Kivu, no conflict?” från 2014.

Gränsen mellan Kongo-Kinshasa och Rwanda. Foto: Peter Alestig

Pole Institute vittnar om hur kraven på bolag att bevisa att de inte använder sig av konfliktmineraler har lett till att de allra flesta helt enkelt slutat använda sig av kongolesiska mineraler över huvud taget, av rädsla att inte kunna leva upp till kraven.

Men medan andra gruvnationer som Kanada och Australien – som enligt Aloys Tegera lobbat hårt för lagstiftningen – har tjänat stort på den här omsvängningen, har den fått förödande konsekvenser i Kivuregionen. Många gruvarbetare har blivit av med sina jobb och enligt Pole Institute blivit rebellsoldater i stället.

– I ett slag kollapsade livet för tiotusentals unga män och konflikten förvärrades. I Washington och Kinshasa har man stora idéer om hur man ska stoppa striderna. Men det är stora idéer som dör i verkligheten, säger Aloys Tegera.

I dag är det omedelbara kriget över i och omkring Goma, även om rebellgrupper fortfarande håller sig gömda i djunglerna strax utanför staden. Nu skulle det finnas goda möjligheter att bygga upp gruvnäringen här på ett hållbart sätt, enligt Aloys Tegera – men då krävs det att det öppnas dörrar för de kongolesiska gruvorna att utvidga sin verksamhet igen.

– Vi måste komma bort från den förenklade och slagkraftiga verklighetsbeskrivningen som skapats av lobbyisterna och försöka se saker och ting så komplexa som de faktiskt är, säger han.

EU är på väg att införa egen lagstiftning mot konfliktmineraler. Vad vill du se från dem?

– Att de åtgärdar misslyckandena i Dodd-Frank som ledde till att företag bara gav upp. Självklart ska vi hantera riskerna med konfliktmineraler, men att inte förhindra handeln med mineraler från Kongo över huvud taget – då gör man bara saken värre.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Aloys Tegera är kritisk till hur omvärlden agerat kring frågan om Kongos mineraler.

Foto: Peter Alestig Bild 1 av 3

Aloys Tegera menar att mineralboomen i Kongo-Kinshasa haft en positiv inverkan för de fattiga i landet.

Foto: Peter Alestig Bild 2 av 3

Gränsen mellan Kongo-Kinshasa och Rwanda.

Foto: Peter Alestig Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X