Annons

Läkarbesök: Dyrt i USA – Makedonien en förebild

Väntetider och kostnader för vården skiljer sig kraftigt åt mellan olika länder i Västvärlden. Och det är inte alltid de rikaste länderna som är bäst. Lilla Makedonien pekas ut som en förebild för hela Europa.

Under strecket
Publicerad
Foto: Henrik Montgomery/TTBild 1 av 1

1 / 7

Belgien: Generöst sjukvårdssystem

Foto: Henrik Montgomery/TT

BRYSSEL När Euro Health Consumer Index rankar Europas sjukvård kommer Belgien fyra. Det belgiska sjukvårdssystemet beskrivs som ”kanske Europas mest generösa”.

En gravid kvinna får till exempel göra åtta ultraljudsundersökningar. Efter förlossningen stannar hon i snitt 4–5 dagar på sjukhuset. Mödrar som är egenföretagare får 100 timmars städhjälp som kompensation för att de har kortare mammaledighet än anställda.

Vården är både privat- och offentligfinansierad. Ett läkarbesök kostar mellan 25 och 40 euro oavsett behandling. Man får tillbaka 80 procent av den summan från sin sjukvårdsförsäkring som kostar motsvarande några hundralappar i månaden. Tandvården ingår i allmänna sjukvårdssystemet.

Det går att få både läkartid och mediciner dygnet runt: förutom sjukhusens akutmottagningar finns alltid jourläkare som gör hembesök under kvällar, nätter och helger.

Både personal- och sjukhustätheten är hög i Belgien. Privata vårdcentraler samexisterar med de offentliga. Belgien är också ett av de mest tätbefolkade länderna på jorden, och det är sällan problem att ”bolla över” en patient till ett annat sjukhus – avstånden är små.

TERESA KÜCHLER

Annons
Annons
Foto: Markus Schreiber/APBild 1 av 1

2 / 7

Tyskland: Vadå köer?

Foto: Markus Schreiber/AP

BONN När tyska hälsovårdsdepartementet redovisar väntetider är måttstocken inte veckor eller dagar utan minuter, konstaterar Euro Health Consumer Index 2016.

Bilden bekräftas av tyska läkarförbundets senaste enkät. Där uppgav 31 procent att de fått läkartid samma dag som de ringt och ytterligare 12 procent att de kunnat träffa en läkare samma dag utan att ha fått en tid.

Hos specialistläkare som ortopeder är det däremot inte ovanligt med längre väntetider. Men bara 3 procent uppger att de fått vänta mer än två månader på specialistvård.

Nio av tio tyskar omfattas av det offentliga försäkringssystemet bestående av drygt 110 oberoende försäkringskassor. Försäkringsavgiften uppgår till 14,6 procent av bruttolönen som delas jämnt mellan arbetsgivaren och den anställde.

Den som tjänar mer än 500 000 kronor om året kan i stället välja en privat försäkringskassa, vilket ofta öppnar för mer privilegierad vård.

Tyska patienter väljer själva bland cirka 150 000 privata läkare. Behandlingen är gratis med undantag för undersökningar som patienten kan komplettera med.

Överbeläggningar och korridorvård förekommer ytterst sällan på de närmare 2 000 sjukhusen.

TOMAS LUNDIN

Annons
Annons
Foto: Jonas Ekströmer/TTBild 1 av 1

3 / 7

USA: 8 000 kronor för ett tandläkarbesök

Foto: Jonas Ekströmer/TT

NEW YORK Vad ett läkarbesök kostar i USA varierar kraftigt. Systemet bygger på att du får sjukförsäkring via din arbetsgivare eller genom köp på vad som kallas den individuella marknaden. Under Obamas sjukvårdsreform avgörs försäkringskostnaden av din inkomst och av vad sjukvård kostar där du bor.

Med en försäkring är det tre olika poster som påverkar vad du betalar: avgifter till försäkringsbolaget, självrisken vid läkarbesök och de skattereduktioner du kan få.

Om ditt läkarbesök inte är akut måste du oftast gå till en klinik som har avtal med ditt försäkringsbolag och tillgänglighet och service varierar. Att du erbjuds hjälp via appar eller telefon blir allt vanligare.

Vad som ingår i en sjukförsäkring varierar, ofta saknas synundersökningar och tandvård. Ett vanligt tandläkarbesök med åtgärd kostar runt 8 000 kronor.

De som inte har någon försäkring måste betala all vård själv, vilket gör att de utan försäkring oftast bara går till läkaren när det är akut. På akuten får läkarna inte neka vård när patienten inte kan betala. Den som går utan försäkring får i dag betala en årlig straffavgift.

SANDRA JOHANSSON

Annons
Annons
Bild 1 av 1

4 / 7

Frankrike: bäst vård enligt WHO, men mycket dyr

I Frankrike betalar patienterna sina läkarbesök på plats. Sedan får de tillbaka hela eller större delen av kostnaden av staten. Det gäller både för privat och offentlig vård. Ett vanligt läkarbesök kostar 23 euro.

All vård registreras på ett särskilt elektroniskt sjukvårdskort. Från 2018 ska ett nytt system inrättas där sjukvårdsinrättningarna ersätts direkt av staten.

Alla fransmän ska vara registrerade hos en husläkare, som slussar patienten rätt i sjukvårdssystemet. Vartannat år erbjuds en ”förebyggande” hälsoundersökning gratis – för att undvika framtida, större vårdkostnader. Frankrike har Europas lägsta dödlighet i hjärtsjukdomar och toppar ”Euro Heart Index”, som mäter kvaliteten på vård av hjärtsjukdomar i 30 europeiska länder.

Väntetiderna är generellt korta: 10 dagar för en höftoperation.

Över hela landet finns jourläkare som gör hembesök på dygnets alla timmar. Tandvården ingår i sjukvårdssystemet och är gratis för barn medan vuxna betalar 30 procent av sina kostnader.

WHO har prisat den franska vården som världens bästa, men den är också dyr. Landets kroniska budgetunderskott skylls ofta på en alltför generös sjukvård.

TERESA KÜCHLER

Annons
Annons
Foto: Justin Tang/APBild 1 av 1

5 / 7

Kanada: digitala vården växer

Foto: Justin Tang/AP

I Kanada finansieras all vård via skattesedeln. När en patient besöker ett sjukhus visar man upp ett så kallat Medicare-kort och betalar ingenting. Till skillnad från grannlandet USA har Kanada inga stora problem med att människor inte har råd att få vård, även om exempelvis kostnaden för medicin kan vara ett problem för låginkomsttagare.

Ett desto större problem för Kanada är långa kötider för vård som inte är akut, exempelvis kan man få vänta länge på att få en knäoperation.

Varje sjukhus får en budget och man utbildar bara ett visst antal specialister vilket också påverkar väntetiden för vissa icke-akuta åtgärder. I Kanada växer användandet av digital vård, exempelvis läkarbesök genom videokonferenser.

SANDRA JOHANSSON

Annons
Annons
Foto: Heiko Junge/NTB ScanpixBild 1 av 1

6 / 7

Norge: Välj sjukhus fritt

Foto: Heiko Junge/NTB Scanpix

OSLO Sjukvården i Norge liknar den svenska så mycket att chansen är stor att det är en svensk sjuksköterska man möter i vården. 2015 arbetade 12 000 svenska sjuksköterskor i Norge.

Med en försvagad norsk krona och höjda svenska löner är det dock inte lika attraktivt att jobba i Norge längre. Medan 2 051 sjuksköterskor ansökte om legitimation i Norge 2009, var det bara en tiondedel så många 2016. Årets antal hittills ligger på 138.

Norge ligger på fjärdeplatsen i världen för hur mycket pengar som används på sjukvården: 6 647 dollar per invånare och år. I USA är talet 9 892 dollar och i Sverige är siffran 5 488 dollar.

Enligt OECD är kvaliteten på vården mycket hög. Det märks framför allt på hur många som överlever efter en hjärtinfarkt eller ett slag, samt de som har fått en cancerdiagnos.

Det mesta av vården sker i offentlig regi. Bara 15 procent utförs privat.

2001 flyttades ansvaret för det mesta av sjukvården från fylkena (som motsvarar landstingen), till staten. Nästan alla sjukhus är i dag statliga och drivs av fyra regionala hälsoföretag. Samtidigt fick patienterna rätt att fritt välja sjukhus. 2015 utvidgades detta till all sorts behandling.
BJÖRN LINDAHL

Annons
Annons
Foto: Boris Grdanoski/APBild 1 av 1

7 / 7

Makedonien: Förebild för hela Europa

Foto: Boris Grdanoski/AP

Boka tid hos en specialistläkare är i Makedonien lika enkelt som att beställa tid hos frisören – och väntetiden är högst två dagar.

Bakom de korta väntetiderna ligger det digitala bokningssystemet IZIS som tillåter allmänläkare att i realtid boka tid hos specialistläkare medan patienten väntar.

Arne Björnberg vid Health Consumer Powerhouse beskriver systemet som en modell för hela Europa: ”Makedonien kan sänka väntetiderna till praktiskt taget noll, varför kan inte Sverige?”

Sjukvården är statligt organiserad och gratis. Både löntagare och arbetsgivare bidrar till finansieringen. Den som har råd tar ofta ut en kompletterande privat sjukförsäkring.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är Makedonien ett föregångsland när det gäller effektivitet och sjunkande kostnader i vården.

Vårdkvaliteten är dock lägre än i de mer utvecklade EU-länderna, enligt svenska utrikesdepartementet. Det förekommer också föråldrade behandlingsmetoder. Men experter säger att det är ett arv från Jugoslavien som är på väg att försvinna.

TOMAS LUNDIN

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons