Annons

Läkarbrist hotar löfte om fast läkarkontakt

 ”Vi måste dela upp reformen”, säger socialminister Lena Hallengren (S).
”Vi måste dela upp reformen”, säger socialminister Lena Hallengren (S). Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Löftet om att alla svenskar ska få en fast läkarkontakt dröjer och nu hotas satsningen av bristen på allmänläkare. Däremot är det klart med en ny kömiljard för 2020.

– Kroniker och äldre är vinnarna, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Socialminister Lena Hallengren (S).

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Januaripartierna har enats om en ny och uppdaterad kömiljard. Den ska få bort de långa väntetiderna i primärvården och köerna till alla återbesök i specialistvården.

– Kroniker och äldre är vinnarna när vi satsar så tydligt på hela vårdkedjan, säger socialminister Lena Hallengren (S).

2020 kommer den så kallade kömiljarden att omfatta 2,9 miljarder. Det är pengar som ska gå till regioner som lyckas korta sina köer och se till att vårdkedjan fungerar hela vägen. Från första besöket på vårdcentralen tills patienten är färdigbehandlad.

Modellen att nästan bara belöna några få toppregioner som har de allra bästa resultaten har övergetts. I stället ska man stötta regioner som lyckas bäst med att förbättra sina egna resultat.

– De ska inte jämföra sig med varandra utan med sig själv, om köerna sjunkit jämfört med samma månad för ett år sedan. Så får vi en bra utveckling i hela landet, säger Lena Hallengren.

Januaripartierna har i 73-punktsprogrammet lovat komma med en stor primärvårdsreform. Det handlar om att etablera en laglig rätt till en fast läkarkontakt, att precisera vad primärvårdsuppdraget ska innehålla och att stärka samordning mellan kommunerna och regionerna om exempelvis hemtjänst och hemsjukvård.

Annons
Annons

Socialminister Lena Hallengren (S).

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Men för att reformen ska bli av krävs flera olika förslag om ny lagstiftning och där pågår förhandlingar mellan regeringen, Centern och Liberalerna. Den första lagrådsremissen väntas komma om några månader.

– Vi måste dela upp reformen. Om vi ska vänta till att allt är klart kommer det ta för lång tid, säger Lena Hallengren.

Tid är nog också vad som behövs för att komma åt bristen på allmänläkare. Behovet uppskattas till minst 2 700 fler allmänläkare för att primärvården ska fungera som det är tänkt i hela landet. Men så många är omöjligt att utbilda på kort tid. Därför behövs nya sätt för att få läkare till vårdcentralerna.

Inom kort ska regeringen också att tillsätta en utredning om vårdansvaret för personer som både har en psykiatrisk diagnos och ett beroendemissbruk. De berör över 50 000 personer i landet.

– Vi vet att många av dem hamnar mellan stolarna när kommuner och regioner ska samarbete. Det delade huvudmannaskapet är inte bra och det behövs en sammanhållen vård hos en av huvudmännen, säger Lena Hallengren.

Socialminister Lena Hallengren (S).
Socialminister Lena Hallengren (S). Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Hon vill inte föregripa utredningen, men säger ändå att ”sannolikheten för att regionen inte skulle ha kvar ansvaret för en psykiatrisk diagnos finns ju inte”.

Lena Hallengren följer den ovanliga situationen i Stockholm där tre akutsjukhus har varslat sammanlagt 1 350 tjänster sedan i våras. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska granska hur varslen liksom personalbristen och miljardbantningen på sjukhusen påverkar patientsäkerheten. Enligt Stockholms sjukvårdsupprop med över 16 000 medlemmar är säkerheten definitivt hotad.

Annons
Annons

– Klart att jag är överraskad över varslen när vi vet att vården egentligen behöver mer personal, inte mindre. Man kan säkert minska inflödet till akutvården genom att jobba mer förebyggande men samtidigt blir befolkningen äldre och de kommer behöva mer vård. Dessutom växer Stockholm med ett Göteborg vart sjunde år så jag har svårt att se att vårdbehoven skulle minska dramatiskt.

Nyligen sade finansregionrådet Irene Svenonius (M) att hon kan tänka sig en stor försäkringslösning för hela sjukvården, vilket SvD var först att rapportera om. Det har startat en debatt om privata försäkringspatienter som går före vanliga patienter från regionerna.

Men det är knappast någon nyhet. Själva poängen med privata sjukvårdsförsäkringar som funnits i många år och som nu omfattar nästan 700 000 svenskar är just att man ska få snabbare vård än annars. Varför skulle annars medlemmar i fackliga organisationer betala för det och avstå löneutrymme.

– Jag vill egentligen inte att man ska kunna blanda privata och offentliga patienter. Men att det fungera så kan knappast vara överraskande för någon politiker. Och jag hoppas också att man från fackligt håll är angelägna att snarast upphöra med att teckna privata vårdförsäkringar. De banar väg för ett system som inte bygger på att vi gemensamt betalar och får vård efter behov, säger Lena Hallengren.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons