Annons

”Läkare kan inte jämföras med kassapersonal”

Foto: Claudio Bresciani/TT

Var tror Karl Beijbom att den extra vårdpersonalen till de privata köerna i hans liknelse kommer ifrån? Det skriver AT-läkaren Fanny Nilsson i en replik om privata sjukförsäkringar.

Under strecket
Publicerad

REPLIK | SJUKVÅRD

Karl Beijbom har på SvD Debatt 3/1 skrivit ett tacktal till alla med privata sjukvårdsförsäkringar. Det är roligt att personer utanför vårdsektorn engagerar sig i denna otroligt viktiga debatt som blossade upp i december – till följd av DN:s granskning hur de privatbetalande förlänger vårdköerna för andra, samt ilskan efter öppnandet av Camilla Läckbergs osmakliga Stureplansinstans Hedda Care. (Vårdmottagningen är bisarrt nog uppkallad efter Hedda Andersson, som kämpade för fattiga kvinnors rätt till vård). Tyvärr bygger Beijboms artikel på samma missuppfattningar och lögner som sjukvårdsbolagen, Hedda Care och andra aktörer försöker hamra in.

Bärande i Beijboms text är en liknelse med mataffären. ”Det är som på Konsum. En enda öppen kassa och 20 i kö. En andra kassa öppnas – och simsalabim uppstår två köer med 10 personer i varje kö.”

Varför öppnas plötsligt en annan kassa när man står i affären och väntar? Jo, någon i personalen slutar med att plocka upp varor, beställa varor eller greja på lagret och skyndar till kön. Var tror Beijbom att den extra vårdpersonalen till de privata köerna i hans liknelse kommer ifrån? Det finns inga arbetsuppgifter på lagret för oss. Vi tar konstant emot patienter, så mycket vi kan – hela tiden. Vårdens kassor är maximalt öppna.

Annons
Annons

Rådande konsensus i den vårdpolitiska debatten är att en väldigt stor orsak till vårdköerna beror på bristen på personal. Framför allt bristen på specialistutbildade sjuksköterskor (operation och narkos) begränsar kraftigt tillgången till operation och förlänger operationsköerna. Bristen på allmänläkare är den uteslutande orsaken till att det tar evigheter att få tid på vårdcentralen. Bristen på sjuksköterskor på vårdavdelningar leder till stängda avdelningar på sjukhus och obegripliga väntetider på akutmottagningen. De övriga viktigaste bristspecialiteterna gällande läkare är psykiatriker, geriatriker (de äldre människornas sjukdomar) och patologer (diagnostik, såsom typning av cancer). I framtiden förväntas det att bli ännu större brist än idag på akutläkare och barnläkare.

Detta är inte kassapersonal. Vi är inte extraknäckande studenter man kan anställa på timmar när man har större behov i sin mataffär. Vi läkare utbildas i 5,5 år på universitet, sedan 1,5 till två år i allmäntjänstgöring, och sedan 5 år i specialisttjänstgöring. Lägg till några år med osäkra korttidsvikariat på grund av de förkrossande flaskhalsar som finns mellan varje steg, vilket leder till att Sverige årligen tappar drygt tusen specialistläkarår. (Och som sannolikt bidrar till underläkarflykten, vilket debatterades i somras).

I ett vårdsystem där personalen, inte patienternas pengar, är den begränsande faktorn blir det därför såhär, som twittraren Tyckmyckna uttryckte träffsäkert:

”Det är som på Konsum. Tre kassor öppna och 20 i kö till varje. Då stänger en kassör ner sin kassa och går och öppnar en egen liten affär en bit bort där bara vissa utvalda får handla, och inget tungt. Alla tre kunderna där tycker att det är jättemysigt i den nya affären.”

Annons
Annons

Simsalabim! Nu finns det bara två kassörer kvar i den vanliga affären. Dessutom finns det bara ett väldigt begränsat antal varor i den dyra mysaffären, så kunderna måste hela tiden gå tillbaka till Konsum. Alltså: vad privat vård erbjuder i Sverige är tack och lov ännu väldigt begränsat, och bygger helt på återremittering till den offentliga vården för utredningar, behandlingar och operationer. Ekonomihistorikern John Lapidus har belyst detta mycket pedagogiskt i sin bok ”Vårdstölden – hur den privata välfärden tar från det gemensamma”. Hanne Kjöller beskrev det i somras i en text där hon mer intog konsumentens perspektiv. Mysmottagningarna som Hedda Care är ju en bluff.

Läkarförbundet, tillsammans med LO, gick före jul ut i en gemensam debattartikel där de – nödvändigt och med emfas – sparkade in den öppna dörren att ”privata sjukvårdsförsäkringar underminerar offentlig vård”. Distriktsläkarföreningens ordförande gick kort efter det ut och kallade försäkringarna för ”det största hotet mot solidaritetsprincipen som vården grundar sig på”.

Karl Beijbom vill i sin text rikta ett tack till alla som köper dessa försäkringar, och därmed urholkar den offentliga vården. Jag vill rikta ett tack till alla som står upp för den – trots idoga debattartiklar som försöker blanda bort korten och sprida lögner.

Fanny Nilsson
AT-läkare

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons