”För oss är det svårt att möta behoven nu när det har ökat med så mycket barn. Det är 5–6-åringar som sitter och berättar helt fruktansvärda historier. Att du ens förstår eller använder de här orden, tänker man. ’Tortyr’, ’kidnappning’, ’mördad’”, säger Sofia Iveslätt.
”För oss är det svårt att möta behoven nu när det har ökat med så mycket barn. Det är 5–6-åringar som sitter och berättar helt fruktansvärda historier. Att du ens förstår eller använder de här orden, tänker man. ’Tortyr’, ’kidnappning’, ’mördad’”, säger Sofia Iveslätt. Foto: Bezav Mahmod och Petros Giannakouris/AP

Läkare om lägret: ”Barn mest utsatta – offer för våld”

8 000 människor i ett läger byggt för 2 000. På grekiska Lesbos är flyktingar strandade på obestämd tid – ofta i flera år.

– Det som berörde mig mest och som inte kommer släppa på lång tid är hur illa barnen far, säger sjuksköterskan Sofia Iveslätt, nyss hemkommen från lägret Moria på Lesbos.

Publicerad

När Sofia Iveslätt kom hem till lägenheten i Hägersten i Stockholm efter tre månader med Läkare utan gränser på Lesbos låg en rödorange informationsbroschyr överst i posthögen på hallmattan: ”Om krisen eller kriget kommer”.

– Jag skrattade lite åt det. Tänkte att okej, vi har alltså kommit så långt att vi gör en broschyr – ändå har folk svårt att tänka sig att människorna i Moria skulle kunna vara vi. Hur skulle vi då vilja bli bemötta av andra länder?

Röd eller blå stämpel bestämmer flyktingarnas geografiska begräsningar.

Flyktinglägret Moria på Lesbos har funnits sedan 2013 och är en av fem så kallade hotspots på de grekiska öarna; läger upprättade av EU där flyktingar registreras direkt. I och med det omdiskuterade avtalet mellan EU och Turkiet 2016, med syftet att hejda flyktingsströmmen över Medelhavet, ska nu hela asylprocessen genomföras på den ö man först anlänt till.

Röd eller blå stämpel bestämmer flyktingarnas geografiska begräsningar: blå betyder att du får röra dig fritt i Grekland men inte längre än så; röd att du inte får lämna ön. De flesta som anländer – runt 500 personer i veckan under våren 2018 – får en röd. Det har lett till överfulla läger på öarna Samos, Chios och framförallt Lesbos, där människorättsorganisationer länge varnat för inhumana förhållanden i lägret Moria.

Barn leker i Moria.
Barn leker i Moria. Foto: Petros Giannakouris/AP
Annons

När avtalet klubbades i mars 2016 drog sig Läkare utan gränser ur Moria i protest. ”Efter avtalet med Turkiet kommer Moria att omvandlas till ett slags interneringsläger varifrån migranter och asylsökande ska skickas tillbaka till Turkiet. Läkare utan gränser vägrar att bli del av detta omänskliga system”, skrev organisationen i ett pressmeddelande.

I stället upprättades kliniker utanför lägrets taggtråd och betongmurar. Det var här sjuksköterskan Sofia Iveslätt arbetade i tre månader, som manager för en nyöppnad mobil klinik för kvinnor och barn, med inriktning på gravida kvinnor och sexuell och reproduktiv hälsa.

Det fina med människor är att man alltid får tillbaka.

Hemma i Stockholm är minnena från Lesbos delade: dels hopplösheten, ovissheten, smutsen och sjukdomarna – dels barnen som leker, människors förmåga att finna förtröstan i omöjliga situationer.

– Det fina med människor är att man alltid får tillbaka. Små saker ger väldigt mycket; en människa som tar emot en kram, någon som ler. Men hopplösheten av hur människor behandlar människor finns ju alltid där.

Annons
Barn leker inuti Moria. Hur människor i lägret mår beror ofta på deras familjesituation, enligt Sofia Iveslätt. ”Många har förlorat familjemedlemmar på vägen, blivit torterade, kidnappade eller sexuellt utnyttjade. Då är det en splittrad familj som kommer hit.”
Barn leker inuti Moria. Hur människor i lägret mår beror ofta på deras familjesituation, enligt Sofia Iveslätt. ”Många har förlorat familjemedlemmar på vägen, blivit torterade, kidnappade eller sexuellt utnyttjade. Då är det en splittrad familj som kommer hit.” Foto: Petros Giannakouris/AP

Moria och dess infrastruktur – baracker, toaletter, duschar – är avsett för runt 2 000 personer. I dag är lägret hem till runt 8 000, varav runt en fjärdedel är barn. Avtalet mellan Turkiet och EU har förlängt väntetiderna och förvandlat asylprocesserna till ovisshet. Att människor fastnar i Moria i flera år är inte ovanligt. En man som Sofia Iveslätt mötte hade anlänt under våren 2018 och fått en tid för ett första möte år 2020.

Sofia Iveslätt beskriver hur människor strandade i Moria mår allt sämre. En vanlig månad tar Läkare utan gränsers psykiatriska mottagning i lägret emot runt 50 patientremisser. I november 2017 var siffran uppe i 312 – plus 500 i kö. Dagarna före jul tvingades organisationen ta beslutet att tillfälligt sluta ta emot nya patienter.

Annons

Kvinnor och barn blir alltid mest utsatta.

Vid den nya kliniken för kvinnor och barn köade människor varje morgon vid öppning för att få hjälp med allt från luftvägsinfektioner till PTSD och sviterna av sexuellt våld, som hon menar är vanligt förekommande.

– Både att de utsatts i sina hemländer, under resan och – kanske mest oroande – att det även händer i lägret och på ön. Det är så otroligt otryggt. Att barn ska behöva leva i det ... Alla är offer för våld, sexuellt våld och trakasserier, men kvinnor och barn blir ju alltid de mest utsatta.

En man från Syrien läser i sitt tält utanför Moria i maj 2018. Allt eftersom lägret växt har det spillt över till utsidan av murarna och grindarna. Många bor i tält eller direkt på marken, med tunna filtar eller presenningar som skydd.
En man från Syrien läser i sitt tält utanför Moria i maj 2018. Allt eftersom lägret växt har det spillt över till utsidan av murarna och grindarna. Många bor i tält eller direkt på marken, med tunna filtar eller presenningar som skydd. Foto: Petros Giannakouris/AP

På sistone har Läkare utan gränser märkt en ökning i just hur många barn som behöver psykiatrisk hjälp. Med hjälp av gruppsessioner och en barnpsykolog får de rita och prata om sina upplevelser.

Annons

– Det som berörde mig mest och som inte kommer släppa på lång tid är hur illa barnen far. Hur många barn som har sådana fruktansvärda historier, och hur de berättar dem. Att gå igenom rummet där vi satte upp deras bilder – det är gråten i halsgropen. De har sett saker som ett barn inte borde veta finns, saker som de kommer bära med sig länge, länge.

Lesbos var otroligt dränerande mentalt.

Arbetet på Lesbos var psykologiskt påfrestande. Några dagar efter hemkomsten, på sin brors veranda mitt i förberedelserna inför en 40-årsfest, bröt Sofia Iveslätt ihop.

– Jag satt och band några vimplar, och så fastnade de i varandra och jag bara började gråta. Lesbos var otroligt dränerande mentalt, även om jag vet att jag har tryggheten här hemma och inte bryts ner på det sätt som människorna som bor där gör. Efter 100, 200, 300 historier som man får höra så ... man försöker bli hårdhudad, men till slut går det ju igenom. Det naggas liksom in.

Sofia Iveslätt arbetar till vardags som sjuksköterska på barnakuten i Huddinge. För Läkare utan gränser har hon varit två vändor i Nigeria, en i Bangladesh och nu senast i Grekland.
Sofia Iveslätt arbetar till vardags som sjuksköterska på barnakuten i Huddinge. För Läkare utan gränser har hon varit två vändor i Nigeria, en i Bangladesh och nu senast i Grekland. Foto: Bezav Mahmod

Barn leker i Moria.

Foto: Petros Giannakouris/APBild 1 av 4

Barn leker inuti Moria. Hur människor i lägret mår beror ofta på deras familjesituation, enligt Sofia Iveslätt. ”Många har förlorat familjemedlemmar på vägen, blivit torterade, kidnappade eller sexuellt utnyttjade. Då är det en splittrad familj som kommer hit.”

Foto: Petros Giannakouris/APBild 2 av 4

En man från Syrien läser i sitt tält utanför Moria i maj 2018. Allt eftersom lägret växt har det spillt över till utsidan av murarna och grindarna. Många bor i tält eller direkt på marken, med tunna filtar eller presenningar som skydd.

Foto: Petros Giannakouris/APBild 3 av 4

Sofia Iveslätt arbetar till vardags som sjuksköterska på barnakuten i Huddinge. För Läkare utan gränser har hon varit två vändor i Nigeria, en i Bangladesh och nu senast i Grekland.

Foto: Bezav MahmodBild 4 av 4