Många bär munskydd på Hovedbanegården, Köpenhamns centralstation.
Många bär munskydd på Hovedbanegården, Köpenhamns centralstation. Foto: Lars Dareberg

"Ni har fått dåligt rykte – men nu ser siffrorna jättebra ut"

Danmarks och Sveriges vitt skilda strategier för att tackla coronapandemin har fått relationen mellan de två länderna att surna till. Men en dansk pandemiexpert tycker att den svenska strategin har sina fördelar.

Uppdaterad
Publicerad

KÖPENHAMN-ROSKILDE Instruktörer och elever tränar karate på ett stort öppet fält på Amager i utkanten av den danska huvudstaden. De har fem meter mellan sig och håller på med träningsformen ”kata”, där man inte har någon fysisk kontakt utan tränar synkroniserade rörelser enskilt. Polisen kommer förbi och ganska snart står det klart att var och en av de 12 närvarande får 2 500 danska kronor (cirka 3 400 i svenska kronor) i böter.

Brottet? Karateutövarna hade brutit mot det gällande förbudet mot sammankomster. I slutet av april, när det här hände, fick danskar inte samlas mer än tio personer i grupp.

Välfyllda uteserveringar på Lilla torg i Malmö.
Välfyllda uteserveringar på Lilla torg i Malmö. Foto: Johan Nilsson/TT

På andra sidan sundet, i Malmö, har skåningarna under våren fått se fler och fler danskar strömma över bron. Här kunde danskarna dricka öl på stimmiga Lilla Torg, gå på öppna gym och shoppa i det stora köpcentrat Emporia – utan att riskera böter.

Samtidigt fick skåningarna kalla handen vid bron till Köpenhamn. Gränsen har varit stängd mellan mitten av mars och början av juli. Det har väckt heta, och alltmer ilskna, känslor.

Niels Paarup-Petersen är centerpartistisk riksdagspolitiker och bor i Malmö. Som dansk-svensk har han bra koll på bägge ländernas coronastrategier. SvD frågar honom om inte Sverigebilden i Danmark ställts på ända i och med att det är danskarna som infört stränga förbud och inte svenskarna. Danskarna brukar ju annars tycka att Sverige är ett riktigt förbudsland?

Annons

– Jag skulle snarare säga att Danmarksbilden har förändrats. Många skåningar är både förbannade och besvikna. Vi betraktar oss som Öresundsmedborgare här, och så stängs vi ute från Danmark trots att Skåne hela tiden haft låga smittotal, säger Niels Paarup-Petersen.

”Det har blivit som en tävling i realtid, om vem som klarar sig bäst”, säger den danske grävjournalisten Jakob Sorgenfri.
”Det har blivit som en tävling i realtid, om vem som klarar sig bäst”, säger den danske grävjournalisten Jakob Sorgenfri. Foto: Lars Dareberg

Om skåningarna blivit förbannade, så har danskarnas bild av Sverige under pandemins första månader varit skeptisk. De höga svenska dödstalen har förmedlats till danskarna varje dag via Danmarks motsvarighet till TT – nyhetsbyrån Ritzau. Precis som i Sverige kommer det ett nyhetstelegram kl 14 – med siffror över nya smittade och döda. Men Ritzau har börjat med de svenska siffrorna, för att sedan jämföra med de lägre danska talen.

Grävjournalisten Jakob Sorgenfri har sedan i mars granskat den danska coronakrisen för tidningen Politiken. Han konstaterar att det blivit något av en landskamp i medierna.

Annons

– Sverige har i danska medier använts som en slags motbild med undertexten ”se så illa det hade kunnat gå om vi gjort som i Sverige”. Det har blivit som en tävling i realtid, om vem som klarar sig bäst. Det har tidvis varit ganska onyanserat, säger han.

”Det som hände i norra Italien blev en utlösande faktor”, säger Lone Simonsen, pandemiforskare.
”Det som hände i norra Italien blev en utlösande faktor”, säger Lone Simonsen, pandemiforskare. Foto: Lars Dareberg

I ett litet arbetsrum på Roskilde universitet bågnar vägghyllorna av litteratur om pest, kolera och pandemier. Bredvid en flaska Ajax står ett sällskapsspel som heter Pandemic Iberia. Professor Lone Simonsen håller fram ett praktverk om smittkoppor, och säger med ett snett leende:

– Det är bara död och elände här i min hylla.

Lone Simonsen är en erfaren pandemiforskare. Hon har arbetat länge för CDC (Centres for Disease Control and Prevention) och NIH (National Institutes of Health) i USA där hon bodde i nästan 30 år. Senare också för WHO, Världshälsoorganisationen, där hon var med och analyserade sars när den epidemin dök upp 2003.

Annons

Det var just hennes erfarenhet av att ha studerat de historiskt farligaste pandemierna, som gjorde att hon blev riktigt nervös när informationen om sars-cov2-viruset kom ut i januari. Redan då varnade hon i de danska medierna för att en pandemi kunde vara på väg, men det var inte många som lyssnade.

– Mina kollegor sade att det där kommer aldrig till Danmark, berättar Lone Simonsen.

Ett fältsjukhus i italienska Bergamo tar emot en covidpatient.
Ett fältsjukhus i italienska Bergamo tar emot en covidpatient. Foto: Beppe Bedolis/TT

När bilderna på de svårt sjuka covid-patienterna på överfyllda sjukhus i norra Italien dök upp i dansk tv i slutet på februari blev det annat ljud i skällan. I samma veva flög danskar som varit på skidsemester i Österrike och Italien hem, och det visade sig snabbt att smittan följt med. ”Då började vi använda p-ordet”, säger Lone Simonsen. P som i pandemi.

Annons

Sedan dess har Lone Simonsen, tack vare sin förmåga att pedagogiskt förklara hur pandemier fungerar, blivit en mediefavorit och kallas ibland ”Corona-Lone”. Hon är också fristående pandemirådgivare till den danska regeringen.

– Det som hände i norra Italien, och det var många som såg det på tv, kom oss väldigt nära och blev en utlösande faktor. Att se hur människor inte fick sjukhussängar och alla dessa döda som fraktades bort, att det händer i Europa. Tanken på att vårt välfärdssamhälle här inte skulle fungera, gjorde att det snabbt blev ett politiskt fenomen, säger Lone Simonsen.

I Danmark blev strategin för att bekämpa virusets framfart betydligt mer politiskt grundad än i Sverige. Den 11 mars kom ”nedlukkningen”. Då beordrade den danska regeringen alla offentliganställda att åka hem och arbeta. Skolor och förskolor fick stänga. Den 14 mars stängdes också Danmarks gränser, och den 18 mars kom förbudet mot att samlas fler än tio i grupp.

– Jag kommer tydligt ihåg hur chockerande det var när beskedet om att stänga gränserna kom. Att stänga skolor och begränsa sammankomster är ju något vi sett förr, men det där med gränserna var överraskande. Det har inte hänt att vi haft en karantän på det här sättet sen pesten i Helsingör 1711, säger Lone Simonsen.

Annons
Skåningarna fick inte komma över bron förrän i början av juli.
Skåningarna fick inte komma över bron förrän i början av juli. Foto: Johan Nilsson/ TT

Det har inte saknats kritik i Danmark mot regeringens coronastrategi. När den danska statsministern Mette Frederiksen presenterade de hårda restriktionerna den 11 mars, sade hon att det var myndigheternas rekommendation att stänga ned all icke nödvändig aktivitet. Men en granskning som tidningen Jyllands-posten gjort visar att den danska hälsomyndigheten Sundhedsstyrelsen inte alls stod bakom nedstängningen av Danmark – experterna där förordade betydligt mildare restriktioner.

När nedstängningen av Danmark satte igång ställde sig oppositionen, precis som i Sverige, bakom regeringen. Men i takt med nya avslöjanden i medierna börjar det återgå till det vanliga läget i Folketinget – framför allt ställer det borgerliga partiet Venstre högljudda krav på att regeringen ska förklara sig. Enligt Venstre så har regeringens hantering av gränsstängningen också lett till att relationen till Sverige nått en ny bottennivå.

Annons
På Islands brygge i centrala Köpenhamn finns det nu rutor för att skapa avstånd mellan människor. På en av rutorna sitter Olivia Nanny Sørensen och Aydan Najafi-Ahrabi.
På Islands brygge i centrala Köpenhamn finns det nu rutor för att skapa avstånd mellan människor. På en av rutorna sitter Olivia Nanny Sørensen och Aydan Najafi-Ahrabi. Foto: Lars Dareberg

Under tiden som Danmark var stängt kunde en stor kapacitet för både PCR-tester av pågående smitta, och antikroppstester, byggas upp. Nu är Danmark ett av de länder som testar mest. I dagsläget har över 1,6 miljoner PCR-tester genomförts i Danmark. Antikroppstesterna visar att bara 2 till 3 procent av danskarna varit smittade.

Danmark har börjat öppna upp samhället igen, och i takt med det har nya fall av smitta dykt upp. Förra veckan upptäcktes 494 nya fall. Flera av fallen tycks vara lokala utbrott – bland annat runt 80 fall på ett slakteri i Ringsted på Själland och ungefär lika många i Århus på Jylland.

– Jag hoppas att vi kan stoppa de nya lokala utbrotten genom att testa och smittspåra alla, och sedan isolera dem som är sjuka. Men jag ser fram emot att bättre tester utvecklas. Tänk att ha ett säkert snabbtest som ger besked inom några timmar som man kan ta hemma eller på jobbet, det skulle vara en ”game changer”, säger Lone Simonsen.

Annons

Trots att Sverige och Danmark tacklat pandemin helt olika ser hon, till skillnad från en del av sina kollegor, mestadels positivt på den svenska coronastrategin.

– Jag tycker att Tegnell sagt det riktigt bra, att det måste vara en långsiktig och hållbar strategi. Man kan inte stänga ned ett land hur som helst, Sverige har en poäng där. Ni har fått dåligt rykte för överdödligheten, men nu har ju dödstalen dalat och siffrorna ser jättebra ut.

Lone Simonsen tror att det är det svenska förbudet mot att samlas fler än 50 i grupp som lett fram till de fallande dödstalen.

– Det är nog så ni undsluppit superspridarna. Våra pandemimodeller visar att begränsningar i sammankomster är en särskilt viktig faktor för att mota superspridning.

För mycket folk? Då stänger polisen ned hela området vid Islands Brygge.
För mycket folk? Då stänger polisen ned hela området vid Islands Brygge. Foto: Lars Dareberg
Annons

Michelle Østergaard har hamnat lite i kläm mellan sina två länder. Hon bor i Malmö sedan 11 år, med sin svenska sambo och deras tre barn. Men hon jobbar i Köpenhamn, som kontorschef på konsultföretaget 2BM. Precis som tiotusentals andra som bor i Sverige men har arbete på andra sidan sundet så pendlar hon varje arbetsdag över bron. I normalt läge, det vill säga.

I tre månader har hon haft kontoret hemma, för 2BM har precis som många andra privata danska företag också skickat hem medarbetarna.

– Jag förstår att Danmark stängt ned, men kanske har de stängt lite väl mycket. Medan mina kollegor i Köpenhamn har fått vara hemma med sina barn eftersom förskolorna stängde har jag här i Malmö kunnat skicka iväg ungarna till skolan. Det känns konstigt, säger hon.

Hon har fått försvara den svenska coronastrategin inför kollegorna i Köpenhamn, och hamnat i skottlinjen för vännerna i Malmö som var sura över gränsstängningen.

– Mina kompisar tycker att Sverige borde ha stängt gränsen för danskarna. Normalt så älskar ju skåningar Köpenhamn. Det gör lite ont i hjärtat att det ska bli så här.

Välfyllda uteserveringar på Lilla torg i Malmö.

Foto: Johan Nilsson/TT

”Det har blivit som en tävling i realtid, om vem som klarar sig bäst”, säger den danske grävjournalisten Jakob Sorgenfri.

Foto: Lars Dareberg

”Det som hände i norra Italien blev en utlösande faktor”, säger Lone Simonsen, pandemiforskare.

Foto: Lars Dareberg

Ett fältsjukhus i italienska Bergamo tar emot en covidpatient.

Foto: Beppe Bedolis/TT

Skåningarna fick inte komma över bron förrän i början av juli.

Foto: Johan Nilsson/ TT

På Islands brygge i centrala Köpenhamn finns det nu rutor för att skapa avstånd mellan människor. På en av rutorna sitter Olivia Nanny Sørensen och Aydan Najafi-Ahrabi.

Foto: Lars Dareberg

För mycket folk? Då stänger polisen ned hela området vid Islands Brygge.

Foto: Lars Dareberg