X
Annons
X

”Kostnaden dubbelt så stor med inhyrd personal”

Svenska regioner blöder mångmiljardbelopp till vårdbemanningsföretagen. Dyrast konsultnota har Västra Götalandsregionen som på sex år betalade närmare 4 miljarder kronor för inhyrd personal. Västerbottens konsultkostnader ökade med hela 387 procent mellan 2011 och 2017.

Publicerad
Kostnaderna för inhyrd personal har skenat.
Kostnaderna för inhyrd personal har skenat. Foto: Leif R Jansson/TT

Svenska landstings och regioners huvudbry för skenande konsultkostnader har ökat markant de senaste åren. Från att 2011 tillsammans betalat 2,5 miljarder kronor var den gemensamma kostnaden 5,2 miljarder kronor 2017.

En sammanställning som SvD gjort visar att de folkrika regionerna Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen är de största spenderarna. Mellan 2011 och 2017 uppgick bägge landstingens konsultnota till 2,5 respektive 3,8 miljarder kronor.

Skarpast procentuella ökning under tidsperioden har Västerbottens läns landsting stått för. 2011 betalade landstinget omkring 50 miljoner kronor för inhyrda tjänster i vården, medan samma nota landade på dryga 240 miljoner kronor sex år senare. Procentökningen på 387 procent är klart över rikets genomsnittsökning 170 procent.

Annons
X

Landstingen/regionerna som lagt ut mest

Landstingets biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör Jonas Claesson anser att statistiken är missvisande, och att landstinget arbetar ned sina kostnader för inhyrd personal.

– Vi har arbetat aktivt med åtgärder sedan ett par år tillbaka och kommer att få kontroll på det här. Men vi borde ha startat tidigare.

Stora pensionsavgångar i samband med svårigheter för landstinget att rekrytera specialistläkare från andra delar av riket anser Claesson vara huvudförklaringarna till de ökade utgifterna.

När landstinget kom underfund med orsakerna påbörjades arbetet för att säkra fler utbildningsplatser inom landstingets gränser, samtidigt som landstinget betalar specialistsjuksköterskornas utbildningar.

Men att de dyra satsningarna i längden skulle uppgå till samma kostnad som landstinget idag lägger på inhyrd personal tror inte Claesson.

Kostnaderna för att rekrytera och utbilda ligger inte i närheten av det vi lägger på bemanningspersonal. Kostnaden blir ungefär dubbelt så stor med inhyrd personal.

Kostnaderna för att rekrytera och utbilda ligger inte i närheten av det vi lägger på bemanningspersonal. Kostnaden blir ungefär dubbelt så stor med inhyrd personal.

Klarar landstingen och regionerna utmaningarna de står inför?

– Om du frågar mig som tjänsteman utan politiska värderingar så anser jag att det är en absolut nödvändighet att de fyra sjukvårdsregionerna i Norrland fungerar som en enhet. Då blir underlaget tillräckligt stort för högspecialiserad sjukvård och kompetensförsörjning, säger Jonas Claesson.

Även regionerna Västmanland och Kronoberg har sett en kraftig procentuell ökning ­– 365 procent respektive 297 procent. Likt övriga Sverige beskrivs ökningen framförallt med svårbemannad primärvård i glesbygden, stora pensionsavgångar bland kunnig personal samt en allmän kompetensbrist i vårdyrkena.

– Vi har en jättestor demografisk utmaning framför oss. De som kan och vill arbeta för oss blir färre medan vi har ett större antal äldre med ett större vårdbehov. Vi måste fundera på hur vi på bästa sätt kan hantera det, säger Västmanlands hr-chef Lena Freijd.

Kronobergs hr-chef Pontus Juhlin är förvånad över den stora ökningen i just Kronobergsregionen, även om han har varit medveten att regionen betalat ut stora summor för att hyra in vårdpersonal.

– Fram till omkring 2016 pratade man om att inhyrningen av personal skulle minska, men vi märkte att det bara ökade och ökade. Sedan dess har vi jobbat aktivt med att betala utbildningar, lönesatsningar samt att öka antalet utbildningsplatser i regionen, vilket vi har märkt är vår bästa ingång till fast personal. 

Juhlin säger att Kronoberg inte kommer att klara SKL:s krav på oberoende från inhyrd personal vid årsskiftet, men att de är på god väg.

Om vården fungerar väl i er region, varför är det så viktigt att vara oberoende från inhyrd personal?

– Hyrpersonalen är jätteduktig, det är inte det. Det handlar om att arbetsmiljön, tryggheten och kontinuiteten för patienterna, vilket vi tror vi uppfyller bättre med att ha personal fastanställda hos oss, säger Juhlin.

Få landsting klarar gränsen för oberoende

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Kostnaderna för inhyrd personal har skenat.

Foto: Leif R Jansson/TT Bild 1 av 2
Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X