Annons

Lånekaos, valutakollaps – de sju nya krisländerna

Flera tillväxtländer har hamnat i ekonomiskt trubbel under det senaste året till följd av protester, lånekriser och valutakollaps. En del av dessa har seglat upp plötsligt, andra kommer mer väntat. Här följer en lista på sju tillväxtekonomier som krisar ekonomiskt.

Under strecket
Publicerad

Argentinas president Mauricio Macri.

Foto: Jorge Saenz/AP
Foto: Anders Ahlgren
Foto: Andy Wong/AP
Foto: Rebecca Blackwell/AP
Foto: Martina Holmberg/TT
Foto: Vincent Thian/AP
Foto: Hassan Ammar/AP

Argentinas president Mauricio Macri.

Foto: Jorge Saenz/AP

1. Argentina

Argentinas president Mauricio Macri.
Argentinas president Mauricio Macri. Foto: Jorge Saenz/AP

Argentinas president Maurico Macri planerar att stöka om rejält i Argentinas federala regering och lägga ner flera departement. Allt i ett försök att stävja landets budgetunderskott och den fallande valutan, rapporterar Reuters.

Den argentinska peson har under året tappat omkring hälften av sitt värde gentemot den amerikanska dollarn. Landet är även pressat av en hög inflationstakt som under året har nått över 30 procent.

Försöket att stävja landets budgetunderskott sker inom ramen för en åtstramningspolitik som syftar till att stabilisera peson och att återställa utländska investerares förtroende. Argentina förhandlar även om ekonomiskt stöd från den Internationella valutafonden, IMF.

Allt sammantaget har dock förorsakat stora protester i Argentina, vilket skapar osäkerhet om landets president kan genomföra några reformer.

Annons
Annons
Foto: Anders Ahlgren
Foto: Andy Wong/AP

2. Turkiet

Foto: Anders Ahlgren

Den turkiska liran har under sommaren rasat kraftigt. Landet genomgår en valutakris sedan augusti 2018 sedan USA införde sanktioner och förhöjda importtullar mot landet. Allt på grund av att Turkiet håller en amerikansk pastor, Andrew Brunson, i husarrest.

Nedgången i lirans växelkurs är dock inte ny utan en gradvis kursnedgång har pågått sedan 2016.

Det turkiska valutafallet sammanfaller med en lokal lånekris. Landet har under förgående decennium genomgått ett period av hög tillväxt, som i viss utsträckning har drivits på av en byggbom stödd av utländska lån. Turkiets utlandsskuld har nästan fördubblats sedan 2010.

Turkiet har omkring 179 miljarder dollar i utlandsskulder att återbetala bara innan juli 2019, rapporterar Reuters.

Den turkiska lirans fallande värde gör det dyrare för aktörer i Turkiet att ta nya lån i utländsk valuta. Det blir dyrare att återfinansiera och underhålla utlandsskulden.

3. Sydafrika

Foto: Andy Wong/AP

Sydafrika har oväntat hamnat i ekonomisk recession för första gången sedan 2009 rapporterar Bloomberg. Växelkursen för randen, den sydafrikanska valutan, har fallit under året vilket som har orsakar svårigheter för landets ekonomi.

Annons
Annons
Foto: Rebecca Blackwell/AP
Foto: Martina Holmberg/TT

Inflationen i landet har under året varit lägre än väntat och den sydafrikanska centralbanken har sänkt reporäntan till 6,5 procent, den lägsta nivån på två år.

Sydafrika har ett stort underskott i sin handelsbalans. Den svaga valutan belastar därför ekonomin när det driver upp importpriserna.

Detta har redan medfört förhöjda bensinpriser för de sydafrikanska konsumenterna. Därför har den sydafrikanska staten exceptionellt beslutat att införa temporära priskontroller på bränsle i landet.

Sydafrika är Afrikas mest industrialiserade land. Landet har under året genomgått två kvartal med negativ tillväxt.

4. Mexiko

Foto: Rebecca Blackwell/AP

Den 1 december i år upphör den sittande presidenten Enrique Peña Nietos mandat.

Den sittande presidenten har dock en stor uppgift att hantera under resten av sin mandatperiod. Under 2018 har hans regering börjat förhandla med USA om frihandelsavtalet NAFTA. Ett preliminärt avtal ska finnas, men det är oklart om det kommer att röstas igenom av den amerikanska kongressen under nästa år.

Detta utgör en osäkerhet för Mexikos under den närmsta tiden. Det bör dock konstateras att Mexikos ekonomi i stort är sund. Inflationen har under året varit lägre än väntat under året och den mexikanska peson har legat relativ stabil under 2018.

5. Brasilien

Foto: Martina Holmberg/TT
Annons
Annons
Foto: Vincent Thian/AP

Det råder osäkerhet i Brasilien inför valet i oktober i år. Den tidigare presidenten och ordförande i landets arbetareparti, Lula da Silva, har förbjudits av brasiliansk domstol att ställa upp i valet.

Det är oklart vem som ersätter Lula da Silva som kandidat för det brasilianska arbetarepartiet, men mycket talar för att det blir Fernando Haddad, tidigare borgmästare i São Paulo. Han ses av bedömare som vänsterinriktad, vilket anses oroa investerare.

Sedan 2014 har Brasilien genomgått perioder av negativ tillväxt. De senaste två åren har tillväxten dock varit positiv och legat mellan 0–1 procent. Under det andra kvartalet 2018 låg tillväxttakten på 0,2 procent och det finns farhågor om att landet skulle kunna falla in i en ny period med negativ tillväxt.

Brasiliens låga tillväxttakt och osäkerhet kring valet i oktober återspeglar sig den brasilianska realen vars växelkurs mot dollarn ligger på den lägsta nivån sedan två år. Landet har under året även bevittnat omfattande strejker, framförallt i transportsektorn.

6. Malaysia

Foto: Vincent Thian/AP

Den 9 maj i år höll Malaysia sitt 14:e parlamentsval. Den politiska koalitionen Pakatan Harapan tog oväntat hem en majoritet i Malaysias underhus. Landets nya nya finansminister Lim Guan Eng skapade ganska fort oro på finans- och valutamarknaden när han redogjorde för landets statsskuld – långt större än befarat, cirka 80,3 procent av BNP. Finansministern har dock försäkrat att landets regering skulle hantera skulden.

Annons
Annons
Foto: Hassan Ammar/AP

Statsskulden innefattar en del kortfristiga utlandslån som behöver återfinansieras löpande.

Den stora statsskulden åsido förefaller Malaysias ekonomi vara relativt sund. Tillväxten och inflationstakten har varit stabil under det gångna decenniet.

7. Egypten

Foto: Hassan Ammar/AP

Under året har Egyptens regeringen meddelat att de kommer att reducera landets energisubventionsprogram och minska budgetunderskottet, rapporterar Reuters.

Egypten har åtagit sig att bland annat reformera sina subventionsprogram inom ramen för ett ekonomiskt stödprogram från IMF, den internationella valutafonden.

Landet har sedan 2016 tillgång till ett treårigt stödprogram där IMF lånar Egypten 12 miljarder amerikanska dollar. Egypten har haft en viss ekonomisk instabilitet sedan den arabiska våren 2011.

Efter regeringsövergången i Egypten, från det muslimska brödraskapet till Abdel El-Sisi’s regering, så har landet tidvis haft tillgång till räntemässigt billig finansiering i amerikanska banker.

Egypten har under det senaste åren haft snabbt växande utlandsskuld samt en statsskuld som sedan i år överstiger 100 procent av landets BNP. Under samma period har landet haft ett relativt stort och kvarvarande underskott i handelsbalansen. En fallande valuta och förhöjda låneräntor utgör risker för den egyptiska ekonomin.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons