Annons

”Lär av brittisk offensiv mot bedrägerier”

I Storbritannien har man över 17 års erfarenhet av att driva specialenheter mot just bedrägerier, med mycket lyckat resultat, skriver debattörerna.
I Storbritannien har man över 17 års erfarenhet av att driva specialenheter mot just bedrägerier, med mycket lyckat resultat, skriver debattörerna. Foto: Markus Schreiber/TT

Bedrägeribrott fortsätter att öka lavinartat. Samarbete mellan polis, myndigheter och näringsliv fungerar väl i vår omvärld – men i Sverige tycks beröringsskräcken vara för stor, skriver Magnus Lindgren och PA Prabert.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | KRIMINALITET

När Klarna, som en inte helt obetydlig spelare inom området betallösningar, går ut med att de ser en fördubbling av antalet bedrägerier i år jämfört med 2017, är det ett tecken på att något har gått överstyr. Statistik från Brå visar också tydligt att bedrägeribrotten ökar och vi vet att mörkertalet på det här området är enormt då anmälningsbenägenheten är mycket låg.

Att bedrägerier och ID-kapningar är ett problem är inget nytt. De har ökat stadigt under det senaste decenniet och även Europol har lyft det som ett prioriterat område att försöka komma till rätta med. Problemen inom området är många och bortser man från de uppenbara kostnaderna för alla inblandade parter som handlare, banker, kortutgivare och inte minst de drabbade är bedrägeribrotten även en stor finansiär av andra illegala verksamheter. Droger, vapen och andra typer av grövre brott finansieras ofta i grunden av just bedrägerier.

Ändå nedprioriteras den här typen av brott ständigt. Ytligt sett är det förståeligt. Att i ett minst sagt utsatt medialt läge argumentera för att det är bättre resursutnyttjande att sätta dit ligor som köper saker på nätet än att stoppa gängskjutningar i storstäderna är förstås inte helt enkelt. Oavsett det faktum att det eventuellt skulle ha större effekt i klassisk ”Capone-anda” – det vill säga att hitta alternativa sätt att komma åt den grova brottsligheten.

Annons
Annons

Att de enskilda bedrägerierna ofta har låga ekonomiska värden, vilket också gör dem svåra att prioritera, är ytterligare en faktor. Dessutom är det inte alltid enkelt att utreda den här typen av brott, särskilt inte då internationella ligor ligger bakom och beställningar, varor och tjänster passerar många landsgränser innan det går att komma åt källan.

Svårigheter, hinder och utmaningar får dock inte omvandlas till ursäkter för att inte göra något alls, vilket har varit verkligheten i Sverige i många år nu. Antalet anmälningar är skyhöga, mörkertalet än större och de utredande resurserna minst sagt begränsade. Men när allt fler stora aktörer på marknaden nu börjar få upp ögonen för problemet hoppas vi att det är dags för ett paradigmskifte där vi kan börja jobba på lösningar i stället för att fokusera på problem.

Och vi behöver inte titta långt bortom Sveriges gränser för att få inspiration. I Storbritannien har man över 17 års erfarenhet av att driva specialenheter mot just bedrägerier, med mycket lyckat resultat. DCPCU (Dedicated card and payment crime unit) bildades redan 2001 och är en nationell polisenhet som startade som en reaktion mot en kraftig ökning av kortbedrägerier i slutet av 90-talet. Vid sidan av DCPCU finns dessutom Insurance fraud enforcement department och Intellectual property crime unit som bildades 2012 respektive 2013 för att ytterligare fokusera på bedrägeribrott ur ett bredare perspektiv.

Efter många möten och diskussion med DCPCU vet vi att det finns mycket vi kan ta med oss hit hem. En viktig pusselbit är deras Action fraud, ett nationellt rapporteringscenter som lett till en enorm databas med information om bedrägeribrotten. Hur, var, när och inte minst information om dem som utsatts gör att man har en mycket god kunskapsgrund inom området, såväl ur ett historiskt perspektiv som en möjlighet att snabbt se var utvecklingen är på väg. Det finns därmed en kunskapsbank att agera utifrån.

Annons
Annons

Men – vad vi framför allt kan lära av DCPCU är finansierings- och arbetsmodellen. Hela organisationen är ett samarbete mellan polis, banker, kreditkortsföretag och en rad andra intressenter. Enheten finansieras helt av de privata intressena som även bidrar med expertis inom sina respektive områden.

Det finns många i Sverige som drabbas hårt av bedrägeribrotten. Det handlar inte bara om de drabbade privatpersonerna, banker och kreditkortsföretag, utan även om allt från enskilda handlare till försäkringsbolag som allt oftare får stå för slutnotan i de här frågorna i dag. Många av dessa intressenter vill och kan bidra med pengar och kunskap. De kommer dessutom vara mer drivande och lösningsorienterade, då de har ett direkt ekonomiskt intresse i att minska antalet bedrägerier.

Ska det här ska bli verklighet måste dock Sverige vakna upp ur dvalan och inse att det krävs förändring på riktigt. Inte bara i hur vi arbetar, utan också i vem vi arbetar med. Det finns en tydlig beröringsskräck mellan näringsliv och polisiära myndigheter som vi måste komma tillrätta med. Vi får inte låta en gammalmodig syn om hur det alltid sett ut komma i vägen för att hitta moderna, snabbfotade och framför allt effektiva lösningar på det här problemet.

Tiden för utredningar och möten mellan näringsliv och myndigheter har passerat. Nu krävs det ett formaliserat samarbete. Vi måste gemensamt inse att vi aldrig kommer att kunna utreda oss ur situationen. Mängden bedrägerier är helt enkelt för stor. I stället behöver vi gemensamt förebygga, förhindra och hitta lösningar. Och det behöver ske brett, i alla delar av samhället och näringslivet. Även här kan vi hitta mycket lärdomar och inspiration från arbetet i Storbritannien.

Samarbetet får heller inte stanna vid bank- och kortsektorn. Handlare, försäkringsbolag och andra intressenter måste få chansen att bidra. Exempelvis konsumentorganisationer, då det ofta är privatpersoner som i slutändan lider allra mest av bedrägeribrotten.

Ju fler som engagerar sig, desto större möjligheter har vi att stoppa det som i dag är Sveriges absolut vanligaste brott. Vi måste inse att nya tider kräver nya lösningar. Näringslivet måste erbjudas möjlighet att vara med och minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället i stort, då det är uppenbart att resurserna inte räcker för polisen att göra det på egen hand. På bedrägerisidan finns alla möjligheter att gå i bräschen för den nödvändiga utvecklingen.

Magnus Lindgren
generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige
PA Prabert
vice koncernchef Mysafety Försäkringar AB

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons