Annons

”Lär av Storbritannien – använd klimatlagen”

Klimatdemonstranter utanför det brittiska parlamentet i London.
Klimatdemonstranter utanför det brittiska parlamentet i London. Foto: David Cliff/TT

Vi förväntar oss att den klimathandlingsplan som regeringen avser att presentera i oktober utgår ifrån klimatlagen och därmed klimatpolitiska rådets rekommendationer. Då får vi politik som förvandlar rekommendationer till konkreta handlingar, skriver Mette Kahlin McVeigh, klimatprogramchef, Fores tankesmedja.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1

DEBATT | SVENSK KLIMATPOLITIK

Den svenska klimatlagens betydelse avgörs inte av några få paragrafer som beslutats, utan av hur lagen i praktiken tolkas, förvaltas och utvecklas. För att klara klimatmålen som ligger till grund för lagen räcker individers val inte långt – det är politiken som måste genomföra strukturella förändringarna på klimatområdet och skapa incitament för stor utsläppare att ställa om.

Utgångspunkten bör vara rekommendationerna från det klimatpolitiska rådet, som bildades som en del av klimatpolitiska ramverket och består av åtta experter med en tvärvetenskaplig kompetens. Rådets uppgift att utvärdera hela regeringens politik och bedöma om den leder mot det uppsatta målet om nollutsläpp år 2045. I rådets första rapport ger de 16 rekommendationer på hur politiken bör förändras för att nettonoll-målet ska nås. Vi kan inte se att något av partierna i någon större utsträckning eller med någon tydlig systematik ännu följt eller ens tagit hänsyn till dessa rekommendationer, och uppmanar samtliga partier att dra lärdom av uppbyggnaden av svensk klimatlag.

Annons
Annons

Sveriges klimatpolitiska ramverk och det klimatpolitiska rådet är utformat med brittiska ”Climate Change Act” som förebild. Utifrån detta presenterar Fores tankesmedja därför idag ett policy paper med lärdomar från Storbritannien där klimatpolitiken har bred enighet och klimatrådet stor tyngd. I Storbritannien är klimatrådet tongivande i debatten och rådets rekommendationer följs till stor del av regeringen. Klimatpolitiken är strikt och ambitiös, oberoende av vad för sorts regering som suttit vid makten, och oavsett turerna kring brexit. Senast blev Storbritannien det första G7-land att slå fast ett nettonoll utsläppsmål till 2050, på rekommendation av deras klimatråd, vilket hade stor betydelse för att sjuttiotal länder på klimatmötet i New York vågade anta samma mål.

Vår analys av det brittiska klimatpolitiska rådet leder fram till fyra övergripande rekommendationer:

  1. Det svenska klimatpolitiska rådets rekommendationer och regeringens svar på dessa bör ligga till grund för klimathandlingsplanen som ska presenteras i oktober. Hur regeringen bemöter rådets första rapport med dess 16 rekommendationer sätter ett prejudikat för hur klimatlagen, klimatpolitiska rådet och klimatfrågan generellt hanteras i Sverige. Det är därför av största vikt att regeringen nu bemöter och behandlar varje rekommendation som klimatpolitiska rådet lagt fram, och förklarar sig i de fall de väljer alternativa lösningar för att uppnå samma effekt.
  2. Regeringen bör stärka det klimatpolitiska rådets kapacitet. För att vara effektiva måste oberoende rådgivande organ ha en lämplig status. Detta innebär inte bara ett tydligt lagstadgat mandat, utan också tillräckliga resurser och befogenheter för att hålla regeringen ansvarig. I Sverige består klimatpolitiska rådets kansli av tre personer, med en budget på knappt tio miljoner kronor, vilket kan jämföras med britternas motsvarighet med 30 personer och en budget på cirka 55 miljoner kronor.
  3. Klimatpolitiska rådet bör formulera sina rekommendationer tydligt, så att uppföljning blir möjlig. I både Storbritannien och Danmark, som också har ett klimatråd snarlikt det svenska, har klimatråden successivt skärpt tonen och konkretiserat innehållet i deras rekommendationer. Det svenska klimatpolitiska rådet kan lära av detta och snabbare få det genomslag som dess brittiska motsvarighet fått.
  4. Civilsamhället och näringslivet bör bevaka den svenska klimatlagen och responsen klimatpolitiska rådet får. Genom att kräva att klimatpolitiska rådets rekommendationer ageras på, kan vi få på plats en politik med konkreta verktyg som leder till utsläppsminskningar. Civilsamhället, näringslivet och andra intressenter har därför en viktig roll i att bejaka klimatpolitiska rådets rapport och utkräva ansvar av regeringen för att försäkra oss om att Sveriges klimatpolitik går framåt med genomtänkta oberoende åtgärder framtagna av experter.
Annons
Annons
Bild 1 av 1

Klimatpolitiska rådet är en helt central del av Sveriges klimatpolitiska ramverk; lika viktigt som Sveriges klimatmål i sig. Rådets rapport bör värderas därefter: som gedigna rekommendationer och uppmaningar framtagna av landets främsta experter – inte ännu en partsinlaga i debatten eller ett akademiskt inspel från sidlinjen. Vi förväntar oss därför att den klimathandlingsplan som regeringen avser presentera i oktober utgår ifrån klimatlagen och därmed klimatpolitiska rådets rekommendationer. Då får vi politik på plats som förvandlar rekommendationerna till konkreta handlingar och verkliga utsläppsminskningar. Vi får då också en förutsägbar process, vilket är vad näringslivet alltid betonar som avgörande för att de ska kunna ställa om i hållbar riktning.

Klimatpolitiska rådet utgör landets främsta expertis på hur vi ska nå Sveriges klimatmål. Nu måste våra politiker ta ansvar för att vi når våra klimatmål. Ni har facit i hand. Det är dags att kavla upp ärmarna och verkställa klimatpolitiken.

Mette Kahlin McVeigh
klimatprogramchef, Fores tankesmedja

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons