Annons

”Ohejdat glassätande i Sveriges skolor”

1936 hamnade glassen i skottgluggen när en lärare ilsknade till.
1936 hamnade glassen i skottgluggen när en lärare ilsknade till.

Glass, glass, överallt glass. Nu när värmen har tagit greppet om Sverige kan få motstå denna frestelse. Men en titt i SvD-arkivet visar att den kalla läckerheten har haft sina tuffa stunder – på 1930-talet rasade en lärare mot glassfrosseriet i skolorna.

Under strecket
Publicerad

SvD 6 juni 1980.

SvD den 6 maj 1936.

SvD den 3 juli 1936.

SvD den 13 maj 1982.

SvD-panel bedömde glass 1985.

SvD 6 juni 1980.

Starten – italienare sålde glass i snapsglas

SvD 6 juni 1980.
SvD 6 juni 1980.

Det första av våra fem nedslag måste ha italiensk prägel. 1902 kommer nämligen Pietro Ciprian till Stockholm. Hans barnbarn beskrev det senare som att ”den stolte, stilige italienaren hade förälskat sig i Anna, den kavata, charmfulla skärgårdsflickan från Nävelsö.” Pietro Ciprian, som föddes i en liten bergsby norr om Venedig, började 1911 sälja glass på Stockholms gator. Han tillverkade glassen hemma i köket och drog sedan runt en vagn bland nyfikna stockholmare.

Enligt en SvD-artikel 1980 ska han till en början ha sålt glassen i snapsglas, men det blev lite opraktiskt eftersom han då var tvungen att vänta tills kunden ätit upp glassen för att sedan få tillbaka glaset. Han började därför importera rånstruten från Milano att servera glassen i. Pietro Ciprian grundade Pipersglace 1911 och öppnade 1920 sitt klassiska glasskafé på Pipersgatan. Denna glassens pionjär dog 1940.

Annons
Annons

SvD den 6 maj 1936.

SvD den 3 juli 1936.

Lärare rasade på 30-talet: Glassfrosseri!

SvD den 6 maj 1936.
SvD den 6 maj 1936.

Glassen blev sedan allt populärare och 1936 hade en folkskollärare fått nog. Eric Klevholm ondgör sig i sin SvD-insändare över hur glassförsäljare redan vid klockan 8 på morgonen väntar utanför skolorna med ”ett välförsett lager av glasspinnar”. Omsättningen ger full sysselsättning åt 2–3 försäljare utanför en medelstor skola. 6–8 glassar per dag för vissa elever lär ha förekommit, skriver den upprörde Klevholm.

Han efterlyser nu en undersökning för att ta reda på om ”detta ohejdade glassätande inte är till skada för barnens hälsa. Dessutom ligger det papper och träpinnar i korridorerna.” Slutligen skriver Eric Klevholm att skolan står maktlös och att lösningen knappast är att förbjuda barnen att gå ut på rasterna: ”Då köper de bara sina pinnar på hemvägen från skolan”.

Tyvärr skulle Eric Klevholms humör knappast förbättras under sommaren...

Läs hela insändaren från 1936 härsvd.se

Heta sommaren 1936: ”Glassrekord”

SvD den 3 juli 1936.
SvD den 3 juli 1936.
Annons
Annons

SvD den 13 maj 1982.

SvD-panel bedömde glass 1985.

Ja, ni kan tänka er att Eric Klevholm knappast blev lycklig över att se den här teckningen några månader senare 1936. I en lång artikel beskriver SvD den 3 juli hur svenskarnas matvanor har förändras av den varma sommaren. Glasstillverkarna lyfts fram som en stor vinnare. ”Mjölkcentralen säljer ända upp till 78 000 glasspinnar per dag. Det är mer än man kan tillverka på ett dygn”, står det i artikeln.

Totalsågade Lakritspucken skrällde 1982

SvD den 13 maj 1982.
SvD den 13 maj 1982.

En glass som varit en av de mest oväntad succéerna slog igenom 1982. Ingressen på SvD:s artikel i maj detta år säger allt: ”Lakritspucken går som en farsot över stan. ”Tyvärr slut”, säger glasskioskfolket beklagande. ”Succé, rekord i glassindustrins historia”, säger GB. I artikeln står också att bara en maskin kan tillverka Lakritspucken och att den går för fullt.

SvD skriver i en senare artikel att Lakritspucken sågades av GB:s smakpanel. ”Det här kan ni aldrig sälja”, ska omdömet ha varit. ”Lakritspucken hade en sådan sting i smaken att håret reste sig i nacken. Men trots att panelen gjort tummen ner vill vi pröva den eftersom den var något nytt och en kul idé”. Lakritspuck sålde bäst 1982 följd av Igloo, X-15, Nogger och 88:an.

”Usch vad äckligt” tyckte Kalle – sedan vann glassen

SvD-panel bedömde glass 1985.
SvD-panel bedömde glass 1985.

Listor är ju alltid roliga och SvD har haft några sådana med glasstema genom åren. I april 1985 lät vi en glasspanel bestående av barn mellan 7 och 15 år bedöma de nya glassarna. På bilden ovan står det i bildtexten att Kalle, 7 år, sa ”Usch vad äckligt och svårt att äta”, om Pop up. Men trots denna sågning blev denna glass faktiskt etta när panelen hade sitt resultat klart. 

Därefter följde:

2) Musse & Långben

3) Bubbelpop

4) Jelly Splitt

5) Combino

6) Puckstång light

7) Romrussin

8) GB light

Om någon av er läsare minns dessa glassar får ni gärna mejla till johan.lindberg@svd.se. Ni kan också mejla om ni har någon bortglömd favoritglass som ni vill ge upprättelse till. Någon som kanske bara fanns en enda säsong.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons