Annons

Lärare: Föräldrar bär skuld för att barn mår dåligt

Orättvist att skolan får ta hela skulden för att att skolresultaten sjunker och att barn mår dåligt – det menar lärarna Gunilla Davéus och Wiveca Widegran. Enligt dem är en del av problemet att föräldrarna inte har koll på vad barnen gör vid skärmen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Gunilla Davéus har 40 års erfarenhet som lärare i lågstadiet och hennes kollega Wiveca Widegran har 30 års erfarenhet. De menar att hela samhället, inte bara skolan, måste ta ansvar för barn och unga.

Foto: Lars Pehrson

Gunilla Davéus har 40 års erfarenhet som lärare i lågstadiet och hennes kollega Wiveca Widegran har 30 års erfarenhet. De menar att hela samhället, inte bara skolan, måste ta ansvar för barn och unga.

Foto: Lars Pehrson
Gunilla Davéus har 40 års erfarenhet som lärare i lågstadiet och hennes kollega Wiveca Widegran har 30 års erfarenhet. De menar att hela samhället, inte bara skolan, måste ta ansvar för barn och unga.
Gunilla Davéus har 40 års erfarenhet som lärare i lågstadiet och hennes kollega Wiveca Widegran har 30 års erfarenhet. De menar att hela samhället, inte bara skolan, måste ta ansvar för barn och unga. Foto: Lars Pehrson

När lågstadiebarnen berättar vad de gjort på morgonen har de ibland tittat på youtubers, spelat olika spel och någonstans hunnit peta i sig en smörgås.

Lågstadiebarn som tillbringat morgonen med att spela spel med 18-årsgräns, bråkat med stressade föräldrar och sedan har svårt att koncentrera sig i klassrummet. Barn som kommer till skolan i solklänning och sandaler trots att det spöregnar ute eftersom föräldrar inte haft tid eller ork att ta konflikten om lämpliga kläder. Barn som slarvat med läxor för att fritidsaktiviteter prioriterats.

Så kan vardagen se ut i en lågstadieklass, enligt lärarna Gunilla Davéus och Wiveca Widegran som båda arbetar på Margretelundsskolan i Österåker utanför Stockholm.

– När lågstadiebarnen berättar vad de gjort på morgonen har de ibland tittat på youtubers, spelat olika spel och någonstans hunnit peta i sig en smörgås, säger Wiveca Widegran som arbetar som speciallärare.

Annons
Annons

Hon poängterar att det inte är skärmen i sig som är ett problem, utan mängden skärmtid och vad barn väljer att göra på surfplattan. Det är inte ovanligt att lågstadiebarn spelar spel med 12- 13- eller 18-årsgräns.

Ett annat problem de ser är att föräldrar prioriterar barnens fritidsaktiviteter före skolan. Många är mindre noga med att se till att läxor görs eller att komma på skolans föräldramöte än de är med att fixa rätt utrustning till fritidsaktiviteter och engagera sig i till exempel barnens fotbollsträning.

– Inställningen som de signalerar till barnen blir att skolan och det som händer där inte är så viktigt. Sen får skolan bära ansvaret för att kunskapsresultaten går ner, säger Gunilla Davéus.

De har båda över 30 års erfarenhet av skolan som lärare i lågstadiet, och tycker sig se en tydlig ökning av barn som har problem att koncentrera sig på skolarbetet sedan de började arbeta som lärare.

– Ovetenskapligt, men baserat på vår erfarenhet, kopplar vi koncentrationssvårigheter till ett stressigare klimat dels i skolan, men också i hemmiljön och i övriga samhället säger Gunilla Davéus.

Hon och Wiveca Widegran upplever dock att det nästan alltid är skolan och lärarna som får ta hela skulden för att barn och unga är stressade, mår psykiskt dåligt eller får dåliga skolresultat. En konsekvens av det blir att lärare lämnar yrket och färre vill utbilda sig till lärare.

– Det är lätt att säga att skolan är boven som skapar stress och så kopplar alla andra bort. Då behöver inte politiker, ideellt engagerade i föreningslivet eller vårdnadshavare se sitt ansvar, säger Gunilla Davéus.

Barn måste få ta tid, tid för det viktiga samtalet måste finnas. Men ofta saknas tiden, ingen hinner ifrågasätta och ta konflikten.

De båda lärarna efterlyser att föräldrar ska bli bättre på att ta konflikter med sina barn, och inte alltid välja den väg som är enklast för stunden, som ofta innebär att låta barnen surfa och spela de spel de vill.

– Barn måste få ta tid, tid för det viktiga samtalet måste finnas. Men ofta saknas tiden, ingen hinner ifrågasätta och ta konflikten, säger Gunilla Davéus.

Ändå vill de båda lärarna inte peka ut föräldrarna som att de gör allt fel.

– Det är tufft att vara småbarnsförälder i dag och samtidigt ha krav att prestera 100 procent på jobbet, säger Gunilla Davéus.

Hur ska man då göra för att skolan ska bli en plats som skapar lustfylld kunskapstörst där barnen mår bra och kan koncentrera sig på att lära sig nya saker?

Lärarna har inget enkelt svar.

– Men jag tror att vi måste lyfta frågan, och inte bara skylla på en enda aktör. Det är hela samhällets ansvar, säger Gunilla Davéus.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons