Annons

Sju av tio lärare i programmering saknar utbildning

Många lärare som om ett år ska undervisa i programmering saknar utbildning i ämnet. Åtta av tio mattelärare i högstadiet, som svarat på en undersökning från Lärarnas Riksförbund, känner sig osäkra på ämnet.

Under strecket
Publicerad

SvD Junior träffade Bonnie och Kadel på "Stadshushacket" där de kodade tillsammans med 400 andra femteklassare tidigare i år.

Foto: Adam Wrafter Bild 1 av 1

SvD Junior träffade Bonnie och Kadel på "Stadshushacket" där de kodade tillsammans med 400 andra femteklassare tidigare i år.

Foto: Adam Wrafter Bild 1 av 1
SvD Junior träffade Bonnie och Kadel på "Stadshushacket" där de kodade tillsammans med 400 andra femteklassare tidigare i år.
SvD Junior träffade Bonnie och Kadel på "Stadshushacket" där de kodade tillsammans med 400 andra femteklassare tidigare i år. Foto: Adam Wrafter

Från och med höstterminen 2018 kommer programmering ingå i framför allt ämnena matematik och teknik. Det gäller från årskurs ett i grundskolan upp till gymnasiet.

Införandet av programmering innebär att det centrala innehållet i ämnet matematik ändras så att eleverna bland annat ska lära sig “hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering", “programmering i olika programmeringsmiljöer" och “hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning”.

Men minst åtta av tio högstadielärare i matte som svarat på en undersökning från Lärarnas Riksförbund känner sig osäkra på att undervisa enligt de formuleringarna om matteundervisningens innehåll.

Dessutom saknar en majoritet, nära sju av tio, av matematiklärarna på högstadiet helt utbildning i programmering, visar undersökningen bland Lärarnas Riksförbunds medlemmar. Bland gymnasielärarna saknar nästan fyra av tio utbildning i programmering. Bara 13 procent av högstadie- och gymnasielärarna hade läst programmering som en del av sin lärarutbildning.

Annons
Annons

Enligt Jessika Paulsson, undervisningsråd på Skolverket, finns behov av utbildning bland berörda lärare.

– Vi har träffat väldigt många lärare och pratat med många referensgrupper, och utifrån de mötena ser vi att det finns ett stort behov av kompetensutveckling. Speciellt på högstadiet, säger Jessika Paulsson.

När beslutet att införa programmering presenterades i mars i år var beskedet att fortbildning i digitalisering skulle ske inom de så kallade nationella skolutvecklingsprogrammen som regeringen satsar 140 miljoner kronor årligen på.

Det är huvudmannens ansvar att se till att lärarna har den kompetens de behöver.

Lärarnas Riksförbund kräver nu en särskild akademisk utbildning i programmering för lärare, som helt finansieras av staten. Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, efterlyser en insats i stil med fortbildningssatsningarna matematiklyftet och läslyftet.

– Det är klart att det inte finns någon bra grund för att införa programmering. Vi har sett att man måste göra tydliga insatser på nationell nivå, säger Åsa Fahlén.

Flera kurser med fokus på programmering är planerade under det kommande året, enligt Jessika Paulsson. Bland annat tas en programmeringsutbildning som riktar sig till tekniklärare fram, som ska bygga på kollegialt lärande enligt samma modell som matematik- och läslyftet. För matematiklärare görs en redan befintlig kursdel om digitala verktyg om så att den också innehåller programmering.

I höst startar också kortare programmeringskurser på distans för lärare i samarbete med olika universitet och högskolor.

Kommer alla berörda lärare ha tillräcklig kompetens i programmering när det blir del av läroplanen nästa år?

– Det är väldigt svårt för mig att svara på. Det är huvudmannens ansvar att se till att lärarna har den kompetens de behöver. Vi kommer inte att tvinga någon, det kommer vara frivilliga insatser, säger Jessika Paulsson.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons