Annons

Larm om ny Telia-affär: ”Värre än i Uzbekistan”

Telias verksamhet värderades till 6,4 miljarder för 10 år sedan – men säljs nu för 2,2 miljarder. Dessutom är köparen ett bolag som ägs av den azeriska staten. Nu varnar SvD:s källor och externa experter för omfattande korruptionsrisker i affären.

– Bolaget fortsätter behandla korruptionsrisker som något som man kan bortse ifrån, säger Joanna Kurosz, Eurasienchef på Civil Rights Defenders.

Under strecket
Publicerad
Foto: Vilhelm Stokstad/TTBild 1 av 2

Näringsminister Mikael Damberg vill inte kommentera affären.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 2 av 2
Foto: Vilhelm Stokstad/TTBild 1 av 1
Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Det var i början på mars som beskedet kom: Telia säljer sin majoritetspost i Azercell till Azintelecom – ett bolag som bildades så sent som 2015 och ägs av den azeriska staten.

Prislappen landade alltså på motsvarande drygt 2,2 miljarder kronor. Men det är en prislapp som väcker frågetecken. I en jämförelse med vad Telia själva värderade Azercell till i sin årsredovisning ett år efter att man gick in i Azerbajdzjan, 2008, är dagens prislapp väsentligt lägre, enligt SvD:s beräkningar.

Faktum är att det pris som Telias vd Johan Dennelind nu har förhandlat fram är cirka en tredjedel av vad aktierna ansågs vara värda för tio år sedan. Motsvarande aktiepost som Telia nu sålt i Azercell för 2,2 miljarder kronor värderades då, 2008, till runt 6,4 miljarder kronor.

Annons
Annons

Redan här hissas varningsflaggor för korruptionsrisker i affären. Dessutom har Telia, enligt SvD:s källor, medvetet undvikit att bjuda in fler potentiella köpare i försäljningsprocessen av Azercell.

Vid en försäljning av affärstillgångar är det vanligt att bolaget som säljer håller ett auktionsförfarande, där ett stort antal potentiella köpare erbjuds att vara med och bjuda för att säkerställa att man får det högsta möjliga pris. Men detta har alltså inte ha skett här, enligt SvD:s källor. Det ska bland annat ha funnits ryska operatörer som var beredda att lägga bud på och köpa Telias majoritetspost i Azercell, men de ska ha hållits utanför processen.

– Telia hade bestämt sig sedan tidigare så affären är inte ett resultat av en strukturerad marknadsprocess där man tagit in bud från flera intressenter, menar en källa med insyn i Telias beslutsprocess.

En annan mycket väl insatt källa menar att hela affären i Azerbajdzjan, inklusive den senaste försäljningen, är präglad av mycket stor risk för korruption – inte minst då det är den azeriska staten man säljer till. Källan drar paralleller till korruptionsskandalen i Uzbekistan, som ledde till att Telia fick böta 7,7 miljarder kronor i en förlikning med holländska och amerikanska myndigheter förra året.

– Hela affären (i Azerbajdzjan, reds anm) är ju i grunden värre än Uzbekistan-affären, men ingen har orkat riktigt hänga på de avslöjanden som varit. Vad Telia Company har försökt förhandla fram är egentligen ett "återlämnande" av bolaget till azeriska staten, säger källan, och fortsätter:

Annons
Annons

Näringsminister Mikael Damberg vill inte kommentera affären.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1

– Varför inte Telia Company är mer transparenta kring dessa frågeställningar förstår jag inte alls.

Även organisationen Civil Rights Defenders, som arbetar för mänskliga rättigheter, är mycket kritisk till affären. Den oberoende organisationen försvarar medborgerliga och politiska rättigheter sedan tidigt åttiotal och jobbar med bland annat personer som fängslats av politiska skäl i Azerbajdzjan. Organisationen finansieras till största delen av statliga svenska biståndsorganet Sida.

– Den dåliga genomlysningen av försäljningen av Azercell, som medförde en stor rabatt till ett statligt ägt holdingbolag, är anmärkningsvärt och väcker många frågor. Telia måste förklara – och den svenska staten, som stor aktieägare, borde kräva att få veta – varför det inte genomfördes en öppen auktion av Azercell, säger Joanna Kurosz, Eurasienchef på Civil Rights Defenders.

Joanna Kurosz påpekar att Azerbajdzjan är välkänt som ett mycket korrupt land (se faktaruta) – något som hon menar att Telia agerar som om de inte kände till.

– Telias aktieägare, däribland de svenska skattebetalarna borde kunna förvänta sig mer av Telia. Bolaget fortsätter behandla människorätts- och korruptionsrisker som något som man kan bortse ifrån när bolaget gör affärer i Azerbajdzjan, säger hon.

Näringsminister Mikael Damberg vill inte kommentera affären.
Näringsminister Mikael Damberg vill inte kommentera affären. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons

Telia, med svenska staten som största ägare och näringsminister Mikael Damberg (S) som ägaransvarig, vill inte gå in på några detaljer om hur affären egentligen gått till när SvD sökt bolaget. Telias presstalesperson Ralf Bagner ger dock några korta svar via mejl.

Var försäljningen ett resultat av en budprocess med flera intressenter?

– Vi kommenterar inte försäljningsprocessen. Det fanns dock under processens gång flera aktörer som visade sitt intresse vid olika tillfällen, skriver han.

Valde Telia att sälja till högstbjudande?

– Vi kommenterar inte försäljningsprocessen.

Varför valde man att sälja till just Azintelecom?

– Vi är nöjda med att ha nått en gemensam överenskommelse med Turkcell (delägare i Azercell, reds anm) om att sälja Azercell till Azintelecom, säger Ralf Bagner, och fortsätter:

– Affären uppfyller våra krav kring hur vi ska lämna Eurasien och ger samtidigt mest värde för aktieägarna.

Kan Telia garantera att diktatorsfamiljen Aliyev inte har några kopplingar till Azintelecom, eller gynnas ekonomiskt eller på annat sätt av affären med Telia?

– Azintelecom är ett av den azeriska staten helägt företag, skriver Ralf Bagner.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons