Annons

Larmar om nästa finanskris – skuggbanker nya hotet

Ann Pettifor, rådgivare åt Labourledaren Jeremy Corbyn och expert på statsskulder.
Ann Pettifor, rådgivare åt Labourledaren Jeremy Corbyn och expert på statsskulder. Foto: Lars Pehrson

Hon förutsåg finanskrisen. Nu varnar vänsterekonomen Ann Pettifor för att nästa kris är nära förestående, och att det kan slå mot våra pensioner.

– Det som händer bortom demokratins räckvidd är väldigt oroande, säger hon till SvD.

Under strecket
Publicerad

”Varifrån kommer egentligen pengarna? Borde det inte vara lika mycket av båda delarna – skulder och tillgångar?”, frågade sig Ann Pettifor.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

Vad är egentligen pengar? Ann Pettifor, en av Labour-ledaren Jeremy Corbyns ekonomiska rådgivare, har ägnat de senaste åren åt att besvara den till synes väldigt grundläggande frågan.

– Av någon anledning, som jag inte är helt klar över, lär inte ekonomer ut vad pengar, skulder eller banker är, säger hon.

– Ännu i dag kan någon som Paul Krugman skriva i New York Times att banker bara är mellanhänder mellan sparare och låntagare. Om det hade varit fallet hade vi aldrig haft en finanskris, för då skulle vi bara spendera någon annans besparingar.

Pengar är krediter. Och krediter är ett löfte om att betala, ingenting annat.

Pettifor träffar SvD Näringsliv under en eftermiddag på den fackliga tankesmedjan Katalys i Stockholm. Hennes bok "Produktionen av pengar" (Verbal förlag) har precis kommit ut på svenska. Budskapet: Vi måste sluta betrakta pengar som en ersättning för byteshandel.

– Pengar är krediter. Och krediter är ett löfte om att betala, ingenting annat. Löftet kan backas upp med en säkerhet, men problemet är givetvis att vi inte alltid håller våra löften om att betala tillbaka, säger hon.

Annons
Annons

”Varifrån kommer egentligen pengarna? Borde det inte vara lika mycket av båda delarna – skulder och tillgångar?”, frågade sig Ann Pettifor.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

Som en av världens främsta experter på statsskulder borde hon veta. När hon arbetade som lobbyist på 1990-talet gjorde hon sig känd som en stridbar kämpe för världens fattigaste ekonomier – och lyckades bland annat få G8-länderna att skriva av skulder på omkring 100 miljarder dollar.

Den nyvunna kunskapen använde hon sedan för att analysera belåningen i Europa och USA.

”Varifrån kommer egentligen pengarna? Borde det inte vara lika mycket av båda delarna – skulder och tillgångar?”, frågade sig Ann Pettifor.
”Varifrån kommer egentligen pengarna? Borde det inte vara lika mycket av båda delarna – skulder och tillgångar?”, frågade sig Ann Pettifor. Foto: Lars Pehrson

– Jag tittade och såg att det fanns betydligt mer skulder än tillgångar i världen. Och jag ställde mig frågan: Varifrån kommer egentligen pengarna? Borde det inte vara lika mycket av båda delarna? Det var då jag började förstå krispotentialen.

Insikten fick henne att ge ut en serie artiklar där hon tog upp problemen med det växande skuldberget. Arbetet mynnade ut i boken ”The coming first world debt crisis”, i vilken hon varnade för en nära förestående finanskris.

– Min största oro innan boken kom ut var titeln. Jag var säker på att krisen redan skulle ha brutit ut innan den hann släppas.

Boken gick ganska obemärkt förbi när den kom ut 2006, men fick ett desto större erkännande året efter när krisen på den amerikanska bostadsmarknaden tog fart.

Nästa kris kommer inom de närmsta fem åren, eller rent av inom de närmsta tre åren.

I dag ska banksystemet ha reglerats för att förhindra att samma sak händer igen. Har det gjorts tillräckligt? Ann Pettifor grimaserar åt frågan.

Annons
Annons

– Jag skulle definitivt säga att nästa kris kommer inom de närmsta fem åren, eller rent av inom de närmsta tre åren. Skulderna är tre gånger vår globala BNP, vilket är högre än vad de var före den senaste finanskrisen.

Den bistra prognosen baseras på en bedömning av företagens belåning, som med Pettifors ord ”fullkomligt skenat” de senaste åren. Framförallt varnar hon för det parallella kreditsystem som har växt fram inom de så kallade skuggbankerna.

Den bredaste definitionen av en skuggbank är en finansiell aktör som lånar upp och lånar ut pengar men som inte erbjuder användare att sätta in pengar. Efter finanskrisen har kraven höjts på de traditionella bankerna, medan skuggbankerna i stort sett undkommit reglering.

– Skuggbankerna sitter på tusentals tusentals miljarder dollar i tillgångar som jag inte nödvändigtvis skulle kalla verkliga, och som backas upp av säkerheter som vi inte vet värdet av.

Det som händer bortom demokratins räckvidd är väldigt oroande.

Den här gången är hon inte ensam om att varsla om fara. Oron för skuggbankssystemet delas av bland annat ECB-chefen Mario Draghi, som i början av året varnade för att skuggbankerna nu står för 40 procent av hela EU:s finansiella system. Under våren satte också Världsbanken ljuset på den uppblåsta utlåningen i det kinesiska och indiska skuggbankssystemet.

Ann Pettifor väljer att rikta blicken mot den amerikanska jätten Blackrock, världens största fondförvaltare med tillgångar på över 6 800 miljarder amerikanska dollar. Trots sin storlek och betydelse lyder Blackrock, som också är den näst största aktieägaren på Stockholmsbörsen, under betydligt färre regleringar än de traditionella bankerna.

– Det som händer bortom demokratins räckvidd är väldigt oroande. Vi vet inte vad de gör, men vi vet att de förvaltar våra besparingar. Jag är rädd att till exempel våra pensioner är väldigt exponerade, säger Ann Pettifor.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons