Annons

Larmet: Elever äter inte – lunch görs obligatorisk

Foto: Hossein Salmanzadeh och Angelica Zander/TT

Många skolor satsar på kvalitetsmat – ändå äter eleverna inte tillräckligt. För korta lunchraster och stressig och bullrig miljö i matsalen pekas ut som bovar i dramat.

– Smaken baseras både på maten och på matsalsmiljön, säger Anna-Karin Quetel på Livsmedelsverket.

Under strecket
Publicerad
Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 1

Snabbmat, bullar och energidrycker till lunch. I Sollefteå föredrog många högstadieelever på en skola inne i samhället att skippa skollunchen och istället köpa fika eller skräpmat.

– Det har varit ett väldigt spring av högstadieelever under lunchen på ett par affärer som ligger nära skolan, säger Åsa Sjödén (S), kommunalråd i Sollefteå.

För att få fler att välja skolmaten blir det från och med i höst obligatorisk närvaro på lunchen för högstadieelever på kommunala skolor i Sollefteå.

– Om man ändå måste gå dit så tänker vi att fler och fler kommer att upptäcka att det faktiskt är bra mat. För det måste det vara. Det här beslutet är hopkopplat med att vi måste servera bra mat i en trevlig, tilltalande miljö, säger Åsa Sjödén.

Många elever i skolor i Sverige äter alldeles för lite.

Sollefteå kommun är inte ensamma om att ha svårt att få ner skolmaten i elevernas magar.

– Många elever i skolor i Sverige äter alldeles för lite. Det har vi indikationer på. En del kommer inte ens till skolrestaurangen, säger Anna-Karin Quetel är nutritionist på Livsmedelsverket.

Annons
Annons
Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 1

I undersökningar uppger elever ofta att de väljer bort skolmaten för att de inte tycker att den smakar gott. Samtidigt finns det många skolor som satsar på att laga god och näringsriktig mat från grunden. Enligt Anna-Karin Quetel är det ofta annat än själva maten som leder till att elever inte tycker att den smakar gott.

– Vi kan se att det finns många skolkök och kockar som anstränger sig till det yttersta, men att man i samma skola har en schemaläggning som gör att man kanske har sju minuter på sig att äta maten. Om det är stressig måltidsmiljö, hög ljudnivå eller att det känns otryggt i matsalen är det inte roligt att gå dit. Då uppskattar man inte maten heller.

Foto: Yvonne Åsell

Anna-Karin Quetel efterlyser bättre samarbete på skolorna. Ofta ses måltidsverksamheten och den övriga skolverksamheten som separata spår.

– Jag tror att många skolledare inte ser sin roll i måltidsarbetet. Man tänker att maten sköter måltidsorganisationen. Men måltidsorganisationen kan bara sköta det som ligger på tallriken. De kan inte styra över miljön i matsalen och tiden som avsätts för att äta, säger Anna-Karin Quetel.

Hon tycker att Sollefteås modell med obligatorisk närvaro är intressant, och lyfter även upp lösningar som att klasser går och äter gemensamt tillsammans med en lärare och pedagogiska luncher, där undervisning sker också i matsalen.

I Sverige lägger vi mer pengar på skolmat än på läromedel.

– I Sverige lägger vi mer pengar på skolmat än på läromedel. Ska vi satsa så mycket pengar tycker jag att man ska ha tankar om hur maten och matsalen ska användas och fungera på skolan.

Förutom införandet av obligatorisk närvaro arbetar man i Sollefteå med matens kvalitet och på miljön i skolmatsalen, till exempel genom att försöka sänka ljudnivån, berättar Åsa Sjödén.

Ser du någon risk med att tvång kan förta måltidsupplevelsen?

– Ja, så skulle det kunna vara, men jag hoppas inte det. Jag tror att ungdomarna får se att det är bra mat och känner att de orkar mer på eftermiddagen om de äter riktig mat än om de äter en krämbulle och dricker energidryck. Det är främst det som kommer att göra att eleverna fortsätter gå dit, att de känner att de mår bättre av att äta skollunch.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons