Annons

Lars E O Svensson varnar Ingves: ”Höj inte räntan”

Lars E O Svensson, ekonomiprofessor på Handelshögskolan i Stockholm.
Lars E O Svensson, ekonomiprofessor på Handelshögskolan i Stockholm. Foto: Malin Hoelstad

Boräntorna kommer att vara låga länge – kanske i tio år. Det spår professor Lars E O Svensson, tidigare vice riksbankschef, som också skickar en rak uppmaning till sina forna kollegor att inte höja räntan.

Under strecket
Publicerad
Foto: Malin Hoelstad
Foto: Malin Hoelstad
Foto: Malin Hoelstad
Foto: Malin Hoelstad

Han har gjort sig känd som en av världens främsta experter på inflation och är god vän med Ben Bernanke, USA:s före detta centralbankschef, efter att de båda jobbat på USA:s prestigefulla Princeton University.

Nu varnar ekonomiprofessorn Lars E O Svensson för konsekvenserna om Riksbanken höjer räntan som planerat i december, till 0 procent.

– Det skulle inte vara bra, säger Svensson.

Skälet är att svensk inflationen fortsatt ligger tydligt under Riksbankens mål på 2 procent. Och enligt Riksbankens prognoser kommer inflationen fortsatt ligga under målet de närmsta åren.

– Har man legat under inflationsmålet ska man inte bara komma tillbaka till inflationsmålet utan man borde vänta tills inflation har stigit till tydligt och varaktigt över 2 procent. Annars kan inflationen och inflationsförväntningarna falla tillbaka under målet och det blir svårare att nå målet, säger Svensson.

Riksbankens egen prognos är att den bara kommer höja räntan en gång till de närmsta tre åren. Svensson tror att centralbankens styrränta, och i förlängningen bankernas rörliga boräntor, kommer vara fortsatt låga mycket längre än så.

Annons
Annons
Foto: Malin Hoelstad
Foto: Malin Hoelstad

Hur länge kan svenska boräntor ligga kvar kring dagens nivåer?

– De kan komma att ligga mellan 1 och 2 procent under de närmaste fem till tio åren, men säker kan man inte vara.

Foto: Malin Hoelstad

Riksbanken uppskattar att bankens så kallade neutrala styrränta (räntan som varken stöttar eller håller tillbaka efterfrågan i ekonomin) ligger någonstans mellan drygt 2 och 4 procent. Men Svensson ger inte mycket för den prognosen.

– Det där är en föråldrad bedömning. Fed (den amerikanska centralbanken reds anm.) tror till exempel på en neutral styrränta runt 2,5 procent, säger han.

Före finanskrisen 2008 låg Riksbanken styrränta på 4,75 procent. Vad är det då som gjort att räntan är så mycket lägre idag trots att ekonomin gått bra?

Svensson förklarar utvecklingen med strukturella faktorer gjort att sparandet i världen ökat medan investeringarna minskat. Det skapar ett sparöverskott som sänker den neutrala räntan i världen.

Foto: Malin Hoelstad

Forskningen har visat att det ökade sparandet beror på att andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder har ökat, vilket är den tid i livet då man sparar mest. Ökade inkomstklyftor och att rika människor tenderar att spara mer bidrar också, liksom att utvecklingsländerna har byggt upp större valutareserver efter den ekonomiska krisen i Asien i slutet av 90-talet. Investeringarna har främst minskat av teknologiska skäl och lägre offentliga investeringar.

Annons
Annons
Foto: Malin Hoelstad
Foto: Malin Hoelstad

– Det där är de bästa förklaringarna som finns. Så småningom kommer fler och fler blir gamla i världen. De kommer att spara mindre och konsumera mer, men det kommer att ta decennier. Å andra sidan ökar medellivslängden och detta ökar sparbehovet, säger Svensson.

Under tiden måste Riksbanken anpassa sin räntepolitik till den nya världen. Svensson tycker att Riksbanken bör ändra hur man ser på sitt inflationsmål.

Han vill se ett mål för genomsnittlig inflation under en längre period, till exempel fem år. Har årsinflationen legat under 2 procent under ett par år bör den sedan ligga över 2 procent för att ge ett bra genomsnitt. Ett sådant mål för Fed diskuteras nu i USA.

Svensson pekar på att svensk inflationen sedan 1995 snittat drygt 1 procent jämfört med målet på 2 procent.

Foto: Malin Hoelstad

Lars E O Svensson lämnade Riksbanken 2013. Under hans tid som riksbankschef var han tidvis oense med Stefan Ingves.

Redan på fredag kan riksbanksfullmäktige komma att utse en ny vice riksbankschef. Samtidigt pågår en översyn av riksbankslagen.

Lars E O Svensson är tydlig med en sak. Riksbanksfullmäktige, som utser riksbankschefer, bör avskaffas.

– Det är onödigt att ha ett utskott som nästan bara har till uppgift att utse ledamöter. I finansutskottet sitter tyngre politiker och ekonomisk-politiska talespersoner som är lämpligare att besluta i de här frågorna, säger Svensson.

Foto: Malin Hoelstad
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons