X
Annons
X

Polis om Söders oas: ”Bevakade Borgs dop på 80-talet”

För 100 år sedan fick Tjurberget en ansiktslyftning när Allhelgonakyrkan stod klar. Flera av SvD:s läsare är väldigt förtjusta i platsen och har mejlat in fina berättelser om allt från bröllop och heta ungdomsminnen till polisbevakningen av kyrkan när Björn Borgs första son döptes.

Läs mer om Mitt Stockholm

SvD-läsaren Anders Almén (till vänster) med poliskollegan Per Blomqvist på 1980-talet.

Foto: Privat Bild 1 av 2

Björn Borg med sin son Robin och Jannike Björling 1987. Robin döptes i Allhelgonakyrkan. SvD-läsaren Anders Almén var en av poliserna som bevakade dopet.

Foto: Lennart Nygren/TT Bild 2 av 2

Del 1 av 9

SvD-läsaren Anders Almén (till vänster) med poliskollegan Per Blomqvist på 1980-talet.
SvD-läsaren Anders Almén (till vänster) med poliskollegan Per Blomqvist på 1980-talet. Foto: Privat

Anders Almén: "Jag arbetar som polis på Södermalm och har gjort så sedan början på 1980-talet. På den tiden var det fotpatrull som gällde för nybakade konstaplar, vilket var fantastiskt trevligt och lärorikt. För att lära sig att hitta på Söder och i Gamla stan fick vi ibland uppdrag av våra äldre kollegor – de testade oss med namn på gator, gränder och sevärdheter som vi skulle hitta till. Syftet var att vi skulle få bra lokalkännedom.

Björn Borg med sin son Robin och Jannike Björling 1987. Robin döptes i Allhelgonakyrkan. SvD-läsaren Anders Almén var en av poliserna som bevakade dopet.
Björn Borg med sin son Robin och Jannike Björling 1987. Robin döptes i Allhelgonakyrkan. SvD-läsaren Anders Almén var en av poliserna som bevakade dopet. Foto: Lennart Nygren/TT

Koppling till kyrkan har jag då Björn Borg och Jannike Björling döpte sin son, Robin. Då fick jag och några kollegor i uppdrag att bevaka dopet. Har också varit på bröllop och två begravningar. Efter nära 40 år i polisyrket tjänstgör jag i dag som förundersökningsledare vid ärendesamordningen i City."

Anna-Carin Nordanberg: "Roligt att jag gissade rätt och bra att den fina platsen uppmärksammas. Jag har aldrig varit i Helgalunden förut, allt var nästan ett otroligt sammanträffande. Vid lunchtid läste jag artikeln på SvD.se och såg bilden. På eftermiddagen var jag på Allhelgonagatan och passerade förbi och tyckte det liknade platsen för bildgåtan."

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Läsaren Helena Cornell i samband med hennes bröllop.

Foto: Privat Bild 1 av 1

Del 2 av 9

Läsaren Helena Cornell i samband med hennes bröllop.
Läsaren Helena Cornell i samband med hennes bröllop. Foto: Privat

Förra veckan fick ni se unika läsarbilder som visade hur Tjurberget såg ut i början av 1900-talet. Nu kommer ytterligare fördjupning i form av läsarhistorier:

Helena Cornell: "För mig finns Allhelgonakyrkan på en speciell plats i hjärtat. Jag flyttade till Stockholm och in i min framtida mans nyinköpta lägenhet på Allhelgonagatan. I den lägenheten med omnejd lärde jag känna Stockholm och när vi skulle gifta oss var Allhelgonakyrkan ett självklart val. Den är så liten och personlig och på något sätt anonym i stora bullriga Stockholm, lite som jag som inflyttad lantistjej kan känna mig ibland.

Mitt allra starkaste minne är kopplat just till vår bröllopsdag när vi efter vigseln mötte vänner och familj i parken bakom kyrkan (precis där gåtbilden du visade är tagen), regnet öste ner och parken var full av festglada gäster under färgglada paraplyn. En fantastisk dag på alla sätt."

Kerstin M: "Jag har tidigare bott mycket nära kyrkan och det är en oas mitt på söder. Parken används av många för att bara sitta eller läsa och liknande. Kul att jag för en gångs skull kände igen något."

Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD-läsaren Anita Stjernström gifte sig 1961 i Allhelgonakyrkan med sin Bo. Till vänster skymtar hennes bror Kjell och brudnäbb Eva-Lena Fisk.

Foto: Privat Bild 1 av 1

Del 3 av 9

SvD-läsaren Anita Stjernström gifte sig 1961 i Allhelgonakyrkan med sin Bo. Till vänster skymtar hennes bror Kjell och brudnäbb Eva-Lena Fisk.
SvD-läsaren Anita Stjernström gifte sig 1961 i Allhelgonakyrkan med sin Bo. Till vänster skymtar hennes bror Kjell och brudnäbb Eva-Lena Fisk. Foto: Privat

Anita Stjernström: "I mitten av 1900-talet fanns en mycket livaktig ungdomsförening knuten till Allhelgonakyrkan, AK – Allhelgonakamraterna. Där förekom en mycket varierad verksamhet med allt från bibelstudier till teater, marknader och Parisresa. Gemenskapen var stor och livad, flera av oss kom att bilda par för livet, till exempel jag och min man Bo.

Vi förlovade oss i Allhelgonakyrkan på julnatten 1958. När vi var färdiga med vår utbildning till lärare respektive ingenjör gifte vi oss. Vigseln ägde rum på allhelgonadagen 1961 och vi vigdes (brudmässa) av pastorsadjunkt Uno Friedner som tillsammans med kyrkvärden Olle Hammarlund ledde ungdomsverksamheten. Jag var den första som bar Allhelgonakyrkans brudkrona, tillverkad av silversmeden Bertil Berggren. Våra tre söner är döpta i kyrkan och när Bosses mamma dog 2008 hölls begravningsceremonin där av min bror Kjell Nilsson, också han en gammal AK-are."

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Tavla med Allhelgonakyrkan målades av SvD-läsaren Berit Sverdrups farfar Erik Adolf Vilhelm Blomkvist 1923.

Foto: Privat Bild 1 av 4

Här Erik Adolf Vilhelm Blomkvist vid Katarinahissen, troligen på 1940-talet.

Foto: Privat Bild 2 av 4

Tavlan ”Fjällgatan från Nytorgsgatan” målades av Berit Sverdrups farfar Erik Adolf Vilhelm Blomkvist 1923.

Foto: Privat Bild 3 av 4

SvD den 29 april 1918.

Bild 4 av 4

Del 4 av 9

Tavla med Allhelgonakyrkan målades av SvD-läsaren Berit Sverdrups farfar Erik Adolf Vilhelm Blomkvist 1923.
Tavla med Allhelgonakyrkan målades av SvD-läsaren Berit Sverdrups farfar Erik Adolf Vilhelm Blomkvist 1923. Foto: Privat

Berit Sverdrup mejlade över en väldigt fin historia: "Allhelgonakyrkan och framförliggande hus är motivet på en tavla, akvarell, som min farfar Erik Adolf Vilhelm Blomkvist målade 1943. Den pryder min vägg i hallen med en massa andra Stockholmsmotiv som min farfar målade från 1920-talet och senare.

Farfar föddes 1892 och växte upp på Söder. Han kallades från början Adolf, men då Hitler kom till makten kallade han sig Erik. Han arbetade som tapetserare i en egen liten rörelse på Svartensgatan. Tapetserarrörelsen flyttade han i slutet av 1930-talet till Östermalm, Torstensonsgatan 10. Därifrån flyttades den senare av min far till Riddargatan 51, där min bror drev den till för något år sedan.

Under det svåra svältåret 1918 var det svåra förhållanden. När jag på 1960-talet skulle laga midsommarmat hittade jag ett bevis på det. I farmors gamla kokbok fann jag ett gulnat papper där det stod följande ord: "Smörgåsbord. Brännvin. Pilsner. Stekt lök. Kokta ägg. Omelett med sparrisstuvning. Omelett med stuvade murklor och champinjoner. Skinklåda. Aladåber på gris. Ansjovislåda. Inlagd sill. Rökt lax. Ost. Kejsarsoppa. Kalvstek. Gås à la Solo Major. Stekt morkulla. Brylépudding. Vinlista Maderia 1652. Moet & Chandon 1754. Kaffe. Munklikör. Whisky och Bittervatten."

Så vänder jag på lappen. "En from önskan den 3 aug. 1918. Det stora svältåret. Ovanstående middag skall min Hustru Maria Blomkvist laga i ordning då det åter blir normala tider."

Här Erik Adolf Vilhelm Blomkvist vid Katarinahissen, troligen på 1940-talet.
Här Erik Adolf Vilhelm Blomkvist vid Katarinahissen, troligen på 1940-talet. Foto: Privat

För att komma bort från den dåliga luften i Stockholm flyttade de till farmors föräldrahem i Ställdalen. Då försörjde han sig delvis med att måla. 1938 köpte min farfar en lägenhet på Grev Magnigatan där jag växte upp. Min farfar, farmor, farfarsfar och farbror bodde i gathuset på nedre botten. I lägenheten hade vi också syrum och ett rum med möbelupplag. Min far, mor, jag och lillebror bodde i gårdshuset 4 trappor upp. 1960 en månad innan jag skulle ta studenten gick min älskade farfar bort."

Tavlan ”Fjällgatan från Nytorgsgatan” målades av Berit Sverdrups farfar Erik Adolf Vilhelm Blomkvist 1923.
Tavlan ”Fjällgatan från Nytorgsgatan” målades av Berit Sverdrups farfar Erik Adolf Vilhelm Blomkvist 1923. Foto: Privat

Alhelgonakyrkan ingår i Katarina församling och invigdes alltså för 100 år sedan. I den tidigare artikeln om Tjurberget visade hur SvD såg ut dagen efter invigningen. Det visar sig nu att Katarina församling har mycket stor glädje av bilden som illustrerade SvD-artikeln 1918 – ingen liknande finns bevarad i församlingen.

SvD den 29 april 1918.
SvD den 29 april 1918.

Katarina församlings fastighetschef Allan Zoltan skriver följande i ett mejl till SvD: "Stort tack för ditt fantastiska arbete om Allhelgonakyrkans omgivning. Jag ledde arbetet med den stora restaureringen av Allhelgonakyrkan 2014–2015 och blev mycket intresserad av den bild SvD hade från invigningen 1918 där de gamla ljuskronorna syns. Vi har letat efter bilder på dem med aldrig lyckats hitta dem".

Här kan ni läsa vad SvD skrev dagen efter invigningen.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 16 januari 1911.

Bild 1 av 4

SvD den 13 oktober 1909.

Bild 2 av 4
Foto: Okänd Bild 3 av 4
Foto: Ivan Gerle Bild 4 av 4

Del 5 av 9

SvD den 16 januari 1911.
SvD den 16 januari 1911.

Läsaren Frederik har också gjort en intressant sökning i SvD:s digitala tidningsarkiv. Han hittade en artikel från 1911 med en bild på en kälkbacke som fanns på platsen innan kyrkan byggdes.

Så här skriver Frederik: "Kälkbacken i Helgalunden var speciell – ett "montagne russe". Man startade på en höjd, åkte ner i dalen, och sedan upp igen på en annan höjd, där kälken bromsades i sitt spår med hjälp av sand så att man inte åkte bakåt. Sedan fick man knalla sista biten upp innan man kunde åka ner igen och upp mot sin startplats. Två banor i vardera riktningen, samt utposterade vakter, enligt SvD-artikeln.

Sedan läste jag lite om de taffliga sedelförfalskarna Svärd och Blomberg som år 1907 för hand tillverkade några tiokronorssedlar i en packbod vid Helgalunden. En av dem greps vid "automatrestauranten Quisisana" som förekommit i samband med annat gåtsvar. De tjänade 35 kronor (cirka 1 800 kr i dagens köpvärde) vardera innan de åkte dit.

Det var även en intressant notis år 1909 där man redogör för ett inbrott i ett dynamitupplag. Tjuvarna bröt sig in och kom undan med 6 kilogram dynamit. Utan att ha några egentliga misstankar, uppgav den detektiva polisen att "man var till början böjd att tro att ungsocialister varit framme." Dock konstateras vidare att "omständigheten att man tagit så mycket stubintråd synes dock tyda på att ett par 'skålverksbasar', arbetare som på eget bevåg åta sig smärre sprängarbeten, föröfvat stölden".

SvD den 13 oktober 1909.
SvD den 13 oktober 1909.

Före inbrottet hade förmodat tjuvarna saboterat en oljelykta på platsen. Jag är (ännu) inte helt bekant med hur dessa lyktor kunde se ut, men det är väl inte helt otroligt att den åtminstone var placerad på just den platsen som lyktan på en av de bilder du visade när du berättade om Tjurberget förra veckan", skriver Frederik.

undefined
Foto: Okänd

Han berättar också om sina personliga kopplingar till platsen: "De inskränker sig till att jag har bott en tid nere på Grindsgatan mittemot Stockholms fulaste bostadshus. Då gick jag dagligen förbi Helgalunden och kyrkan till och från tunnelbanan. Något drygt tiotal år tidigare – i början av 1970-talet – när jag som inte-riktigt-tonåring började röra mig runt stan med kollektivtrafiken och SL:s nya "25-kort" (vuxna betalade ju dubbelt) besökte jag ibland ett hus på Allhelgonagatan där vår friidrottstränare bodde. Jag minns att jag tyckte att huset och lägenheterna var oerhört slitna och omgivningarna ruffiga."

undefined
Foto: Ivan Gerle

Ivan Gerle: "Jag har min lägenhet på Assessorsgatan alldeles nära Allhelgonakyrkan och går ofta genom kyrkogården. Allhelgonakyrkan är en av våra mest uppskattade, min familj har döpt flera barnbarn där. Upplevelsen av kyrkorummet, som jag själv ser det, är lite lantlig, personlig och gemytlig. Byggnadsmaterialet är också mestadels trä. Vid promenad genom kyrkogården på somrarna knastrar det fint på gångvägarna som är belagda med grovkornigt singel (tror jag att det kallas).

Som så ofta är kyrkan placerad på en höjd, vilken är bevuxen med träd, buskar och gräs. Upplevelsen kan kallas lummig. Sköna dagar som vi fått uppleva många av denna sommar rastar många människor på gräsytorna och kan på så sätt avskilja sig från den i övrigt bullriga staden. Helt enkelt en riktigt fin gammal kyrka!"

Erika V: "Jag hade en gång en väninna som bodde på Helgagatan i ett av HSB-husens fina 20-talslägenheter och firade en högtidsdag på den stora grönskande gården 1996. Då upptäckte jag den något dolda platsen, och återkom många gånger även efter min väninnas flytt. Vid ett tillfälle långt senare avnjöt jag en fin julkonsert en decembermånad tidigt 2000-tal med Katarina Vokalensemble i vilken en annan väninna sjunger."

Calle Floberg: "Allhelgonakyrkan är en av de platser som är och framför allt varit en trygg punkt i min liv. Jag gick i lekskolan nere på Blekingegatan. I delvis samma lokaler gick jag och läste till konfirmationen för prästen Tord Ershammar och den legendariske Hans-Erik Lindström. Konfirmationen var förstås i kyrkan. Sedan gick jag i skolan i grannbyggnaden Katrina Real som den hette då. Så slutligen gifte jag mig, med just Tord Ershammar som präst, i Allhelgonakyrkan. Så jag har vistats mycket i området kring kyrkan. Lekt och busat på grönytorna. Kände direkt igen dörren och de runda fönstren. Bor nu söder om staden men återvänder då och då till kyrkan och dess omgivningar och minns!"

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Bild som läsaren Per Hedlund skickade in.

Foto: Per Hedlund Bild 1 av 1

Del 6 av 9

Bild som läsaren Per Hedlund skickade in.
Bild som läsaren Per Hedlund skickade in. Foto: Per Hedlund

Björn Ganning: "Jag lyckades inte lösa bildgåtan vilket jag kanske borde skämmas för. Allhelgonakyrkan upptar en mycket viktig plats i mitt hjärta. Den 29 mars 1953, min 15-årsdag, konfirmerades jag just i denna kyrka. Själv född nära Nytorget var jag 1949 under fyra år elev i Katarina Realskola, då närmaste granne med kyrkan. En skola där Stig Classon gick tio år tidigare, dock utan att ta examen.

Min far köpte 1926 en lägenhet åt sina föräldrar och systrar i det just nybyggda HSB-huset i kvarteret Metern, Helgagatan 36. I den lägenheten har jag också bott under två perioder på 60-talet och 80-talet. Min anknytning till Allhelgonakyrkan är alltså stor och det var fantastiskt att få se och lära hela historien om förändringen och utvecklingen på Tjurberget. Tack för den historielektionen!"

Per L: "Jag har faktiskt en egen upplevelse av platsen – jag vet att det tidigare var en präst där som gjorde mycket för att kyrkan skulle bli mer tillåtande, eller hur jag ska uttrycka det, användas i fler sammanhang än de rent religiösa. En gång var jag i alla fall där och såg en teaterföreställning – Magnus Nilssons "Guds Djärvaste Ängel". Så kan också ett kyrkorum användas. Det är roligt att du gör de här tävlingarna, eller gåtorna, tycker jag. Det ger mig en ny syn på staden jag för närvarande bor i och det är berikande."

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Johan Lindberg Bild 1 av 1

Del 7 av 9

undefined
Foto: Johan Lindberg

Sigge Birkenfalk: "Vasastan är mina barndoms- och hemtrakter, men när pappa ville visa just en fin oas blev det inte sällan Söder. Slutet på Åsögatan vid Kaptensgatan, Skinnarviksberget eller just Allhelgonakyrkan med de fina omgivningarna. Det är otroligt svårt att köra bil in dit om man inte redan hittar, på grund av alla enkelriktningar och vindlingar man måste klara för att komma fram.

När jag jobbade på Limousine Service som såväl chaufför som trafikledare tidigt 1980-tal gällde det vid körning till kyrkan för begravningar eller bröllop att mycket noga planera och säkerställa att man själv eller den aktuelle föraren hittade. På den tiden hade vi liksom inga GPS:er som kunde hjälpa oss... Ingen angenäm upplevelse att komma sent fram till viktiga högtider eller svåra stunder…"

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Johan Lindberg Bild 1 av 1

Del 8 av 9

undefined
Foto: Johan Lindberg

Johan Fock: "Någon gång tror jag att jag har fått gråta till den blomstertid när Eriksdalsskolan haft avslutning. En annan gång fick jag, som amatörreporter på platsen, hoppa in för att bära in kistan inför en begravning."

Magnus Vallstedt: "När jag bodde nere på Gräsgatan under 2000-talet var jag pappaledig 3 gånger och då passerade jag upp över Helgalunden någon gång i veckan med barn, barnvagn och en god kaffe för att få en lugn, skön och vacker paus under mina barnvagnspromenader runt i city till olika lekparker och museum. Riktigt fin oas där uppe jämfört med bullret nere vid Skanstull/Gräsgatan."

Jan Westlund: "Jag konfirmerades där. Har alltid gillat det rätt anonyma området som bryts av av den funkisinspirerade skolan i söder. Passerade varje dag på väg till Eriksdalsskolan."

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Läsarbild tagen av Ivan Gerle.

Bild 1 av 6
Foto: Peter Skaldeman Bild 2 av 6

Allhelgonakyrkan.

Foto: Johan Lindberg Bild 3 av 6
Foto: Stockholmskällan Bild 4 av 6
Bild 5 av 6
Foto: Stockholmskällan Bild 6 av 6

Del 9 av 9

Läsarbild tagen av Ivan Gerle.
Läsarbild tagen av Ivan Gerle.

Pia Ramén: "Jag gick på gymnasiet i Skanstulls Gymnasium första ring för 35 år sedan och fascinerades alltid av den här kyrkan, otroligt vacker och fin miljö."

Peter Skaldeman: "Jag bodde på Allhelgonagatan 11 i 14 år och gick dagligen förbi Helgalunden och Allhelgonakyrkan. Jag blev intresserad av kyrkan då den är vackert placerad i lunden, har fina dekorationer interiört och är en av få kyrkor i trä i Stockholm. Kyrktornet hade ursprungligen ett tak av furuspån som vid senare tidpunkt bytes ut mot kopparplåt som vackert skiftar i grönt."

Peter Skaldeman mejlade över en bild som han tagit på kyrkan:

undefined
Foto: Peter Skaldeman

Mikael Kleveby: "Min syster bodde under en period på Assessorsgatan, så jag gick ofta över Helgalunden när jag skulle besöka henne. Det var en fin liten promenad från Skanstulls t-banestation, uppgång Götgatan/Allhelgonagatan. Namnet Assessorsgatan är ju för övrigt ganska speciellt, eftersom det innehåller hela fem s. När hon bodde där fick jag så klart också veta vad en assessor är för något. En slags jurist."

Torbjörn Boström: "Delade ut posten i trakterna för 40 år sedan."

Allhelgonakyrkan.
Allhelgonakyrkan. Foto: Johan Lindberg

Stort tack för alla dessa berättelser som verkligen fördjupar känslan av platsen. Avslutningsvis ska ni få ett tips om en promenad i området. Som jämförelse har vi lagt in promenaden även på kartan från 1863.

undefined
Foto: Stockholmskällan

Starta vandringen från T-banestationen Skanstull med uppgång Ringvägen. Avslutningen görs där Allhelgongatans trappor slutar vid samma stations norra uppgång. Alldeles innan trapporna tar slut finns en ingång till Gunnarsons fina konditori.

undefined

Om ni sitter där på andra våningen kan ni tänka er tillbaka i tiden att ni befinner er i Västra kvarngränds backe upp mot Tjurbergets topp! Här kan ni också se kartan som visar de fyra vägarna beskrivna i gåtans lösning:

undefined
Foto: Stockholmskällan

Om någon av er andra har en intressant historia eller fina släktbilder får ni gärna mejla till mittstockholm@svd.se så kanske det kan vara grund till en Stockholmsgåta framöver.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X