Annons

Arbetsgivare: Läkarintygen är alltför ofta helt blanka

Det finns många som trots viss ohälsa eller skada ändå arbetar och bara är sjukskrivna i förhållande till en uppgift de inte kan utföra, skriver arbetsmiljöexpert Anders Karlsson.
Det finns många som trots viss ohälsa eller skada ändå arbetar och bara är sjukskrivna i förhållande till en uppgift de inte kan utföra, skriver arbetsmiljöexpert Anders Karlsson. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Som rådgivare och sakkunnig på arbetsgivarorganisationen Almega pratar jag nästan varje dag med chefer som uttrycker frustration över att läkarintyg om sjukskrivning i princip är blanka. Det är inte acceptabelt, skriver arbetsmiljöexpert Anders Karlsson i debatten om sjukförsäkringen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Anders Karlsson

Foto: Claudio Bresciani/TT, Pressbild Bild 1 av 1

DEBATT | SJUKFÖRSÄKRINGEN

Sex allmänläkare beskriver på SvD Debatt 10/7 frustrationen över sin arbetsmiljösituation och att deras intyg till Försäkringskassan inte godkänns. Stressen är förståelig, men vi kan inte lösa arbetsmiljön på vårdcentralen med att okritiskt acceptera en signatur från en läkare utan närmare motivation om arbetsoförmåga.

Det finns en utbredd missuppfattning om vad sjukskrivning är. Precis som Försäkringskassans handläggare Farouk Medina Avila replikerade 12/7, baseras rätten till ersättning på arbetsförmåga och inte diagnos. Min rättighet, som sjukskriven, är att inte behöva utföra en uppgift som kan förvärra min diagnos eller prognos. Men att ha ont i kroppen eller själen behöver inte generellt förvärras av arbete.

Det finns många som trots viss ohälsa eller skada ändå arbetar och bara är sjukskrivna i förhållande till en uppgift de inte kan utföra. Det kan till exempel vara ett helt annat arbete som ohälsan inte hindrar dem från att utföra. Men det sistnämnda kan ju inte läkaren veta och i de flesta fall inte heller medarbetaren, om de inte pratar med arbetsgivaren.

Annons
Annons

I min roll som rådgivare och sakkunnig på Almega pratar jag nästan varje dag med chefer som uttrycker frustration över att läkarintygen i princip är blanka, möjligen med en ikryssad ruta att patienten är helt sjukskriven och att arbetslivsinriktad rehabilitering inte är aktuell. Detta är inte acceptabelt. Det är i samtalet mellan medarbetare och chef som sjukskrivningen bör ske, inte hos läkaren som jag skulle vilja påstå skriver ett beslutsunderlag för arbetsgivaren i ett läkarintyg.

Arbetsgivaren är skyldig att utreda om det finns arbetsuppgifter medarbetaren ändå kan utföra och att uppgiften i så fall inte riskerar medarbetarens hälsa. Läkarintyget är då ett viktigt underlag för att arbetsgivaren ska kunna fatta beslut.

Läkaren ska ge ett så bra medicinskt underlag som möjligt om vilken ”funktionsnedsättning”, mentalt eller fysiskt, diagnosen medför och bedömd prognos. Det är när det kommer till bedömd ”aktivitetsbegränsning” det blir problem. Läkaren ska då försöka sätta sig in i vilka krav den enskilde patientens arbete innebär fysiskt och mentalt. Även i samtal med patienten är detta svårt eftersom denne sällan vet vilken anpassning eller alternativa uppgifter som finns.

Det finns några vägar att pröva för att minska både arbetsbördan och frustration hos behandlande läkare och även underlätta för personalansvariga chefer att göra en arbetsförmågebedömning utifrån sitt anpassningsansvar. Men framförallt för att se vad som kan göras för att medarbetaren slipper sjukskrivning och får en plan för att komma tillbaka.

Annons
Annons

Anders Karlsson

Foto: Claudio Bresciani/TT, Pressbild Bild 1 av 1
  1. Ta bort kravet att behandlande läkare ska bedöma aktivitetsbegränsning i läkarintyget. Intyget ska bygga på läkarens expertis och inget annat och vara ett bedömningsunderlag utifrån individens status och allmänna funktionsnedsättning, inte bedömd arbetsförmåga som läkaren har svårt att avgöra.
  2. Eventuell sjukskrivning bör avgöras i samtal mellan medarbetare och arbetsgivare med läkarintyget som underlag. Kan arbetsuppgifter anpassas eller finns det helt andra saker medarbetaren kan göra under läkningsprocessen? I dessa samtal kan arbetsmedicinsk expertis anlitas, till exempel från företagshälsovården.
  3. Som ett alternativ eller i kombination med punkt 2 kan sjukskrivningsprocessen förtydligas genom att förutsättningar skapas för trepartssamtal mellan patient, läkare och chef för sjukskrivning. Detta förutsätter en tydlig sjukskrivningsprocess hos såväl arbetsgivaren som hos primärvården och Försäkringskassan.
  4. Idag skickar Försäkringskassan blanketten för ansökan om sjukpenning bara till medarbetaren. Här frågar man bland annat vilka uppgifter som hindrar denne att arbeta. Men blanketten bör även gå till arbetsgivaren, som är den som vet om det finns möjlighet till anpassning eller helt andra arbetsuppgifter.

Bedömning av nedsatt arbetsförmåga är inte lätt och viktigast är att den som drabbats av ohälsa rehabiliteras så snabbt som möjligt. För många skulle vägen tillbaka bli betydligt lättare om arbetsgivarna involverades mer.

Anders Karlsson
arbetsmiljöexpert, Almega

Anders Karlsson
Anders Karlsson Foto: Claudio Bresciani/TT, Pressbild
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons