Illustration: Henrik Malmsten
Illustration: Henrik Malmsten

Liberalernas krissiffror: ”Vi har tomt i idéskafferiet”

Liberalerna har tappat skolfrågan, ligger under riksdagsspärren och partiledaren kritiseras för kopplingar till lobbyister. Inom partiet växer oron – och nu kommer krav på tydlighet. ”Vi behöver ta till oss av den kris vi är inne i just nu”, säger Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd i Uppsala.

Uppdaterad
Publicerad

Liberalerna fortsätter sin kräftgång i opinionen. I SvD/Sifos majmätning som publicerades på fredagen får partiet 3,4 procent.

I ett och ett halvt år har partiet svettats runt riksdagsspärren. Inom partiet växer nu oron. Något som upprepas av flera L-företrädare är att partiet måste bli tydligare med var det står för att kunna locka tillbaka väljare.

Svend Dahl, statsvetare och chef för Liberala Nyhetsbyrån, säger att en del av väljarkåren alltid står och väljer mellan L och M, och att L slutat vara ett alternativ för de väljarna i och med januariavtalet. Samtidigt har man inte lyckats fånga de liberala väljare som kan tänka sig en socialdemokratisk statsminister.

– Frågan man står inför nu är vem som ska rösta på Liberalerna 2022. Det har man inget bra svar på. Man vet inte vilka väljare man är till för, säger Svend Dahl som kallar läget ”extremt allvarligt”.

Svend Dahl förespråkade i samband med valet en alliansregering även om den skulle vara beroende av stöd från SD. Enligt honom är det avgörande för partiet att ganska snart ge besked om vilken roll Liberalerna vill spela i svensk politik – och vad det kommer att innebära att rösta på L.

Flera högt uppsatta L-politiker SvD pratar med säger att coronakrisen missgynnar mindre partier som Liberalerna, och att det just nu är svårt att prata om förslag som inte har att göra med hanteringen av pandemin.

Annons

– Vi hamnar lite i skymundan just nu. Det är mycket fokus på bland annat statsministern, vilket är vanligt i kriser, säger Christer Nylander, riksdagsledamot och andre vice partiledare.

Flera röster inom Liberalerna pekar ut coronakrisen som en kortsiktig orsak till de låga opinionssiffrorna. Andra orsaker som nämns är:

• Januariavtalet gjorde vissa väljare besvikna.

• EU-valet borde blivit ett ”styrkebesked”. I stället klarade sig partiet med nöd och näppe kvar.

• Partiledarstriden som framstod som smutsig.

Nyamko Sabuni, partiledare.
Nyamko Sabuni, partiledare. Foto: Henrik Montgomery/TT

Dessutom har Liberalerna inte kommit med några offensiva förslag sedan Nyamko Sabuni blev partiledare i juni förra året. Att välja ett förslag om en elektrifieringskommission för att få fram fler elvägar under sitt första Almedalstal är ”märkligt”, säger en centralt placerad källa i Liberalerna.

Annons

– Klart att hon inte ville lägga fram något skolförslag som Björklund lika gärna kunde ha gjort, men varför kom hon inte med något större och mer offensivt? Sedan var det radiotystnad. Både före Almedalen och efter. Vi har tomt i idéskafferiet och det fylls inte på med något. Vi har inga frågor.

Liberalerna är ett idéparti, som ofta varit modigt och stuckit ut. Jag tror ju att vi måste sticka ut mer för att vinna.

Situationen med januariavtalet, som Nyamko Sabuni var emot men har lovat att inte lämna, beskrivs som en ”halvmesyr”.

– Det är inte så att vi brinner för det vi står för, eller för syftet att göra Sverige mer liberalt och att hålla SD borta från makten. Allt är för att vi skrivit på ett avtal och avtal ska följas. Det är en fin inställning men vi är ingen advokatbyrå, vi är ett parti.

Enligt källan, som inte anser att januariavtalet ska rivas upp, pratas det internt om att de dåliga opinionssiffrorna beror på uppgörelsen, och att januariavtalet måste lämnas för att få högre väljarstöd.

Också Karin Karlsbro, liberal EU-parlamentariker, pekar på att Liberalerna brottats med låga siffror en längre tid.

Annons

– Vi måste synliggöra och förtydliga vår politik. Liberalerna är ett idéparti, som ofta varit modigt och stuckit ut. Jag tror ju att vi måste sticka ut mer för att vinna.

Karin Karlsbro.
Karin Karlsbro. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hon säger att Liberalerna måste återta sin roll som ett värderingsstyrt parti.

– När man gör det kommer fler att vilja lägga sin röst på Liberalerna. Jag tror också att det kommer att göra det tydligare vad som skiljer oss från andra partier.

Barbro Westerholm, riksdagsledamot som 1985 gick med i Folkpartiet, som Liberalerna hette då, säger att man som liberalt parti måste satsa mer på ”frihetsfrågorna”.

– Liberalerna vill ge människor frihet under ansvar att leva som de önskar. Det här måste vi bli tydliga med nu.

Hon säger att partiet i stället förknippats med mer detaljreglering, till exempel i hur skolfrågan har hanterats.

Annons

Malin Sjöberg Högrell, regionråd för Liberalerna i Uppsala, tycker att partiet behöver satsa på andra områden än de sakfrågor som partiet sedan länge förknippas med. Hon säger att coronakrisen visar att äldreomsorgen och vården måste prioriteras mer.

– Det är viktigt att vi är ett aktuellt parti som lyssnar på våra väljare och har lösningar på de problem som finns. Under pandemin har det blivit tydligt att vi behöver satsa mer på äldreomsorgen. Det är ett område där jag tycker att vi behöver bli tydligare, säger Malin Sjöberg Högrell.

Malin Sjöberg Högrell.
Malin Sjöberg Högrell. Foto: Jessica Gow/TT

Hon tycker också att det är viktigt att partiet inser att man nu befinner sig i ett allvarligt läge med tanke på de låga opinionssiffrorna.

– Jag tycker att vi behöver ta till oss av den kris som vi är mitt inne i just nu.

Annons

En mätning från DN/Ipsos tidigare i maj visade att Liberalerna tappat sin forna profilfråga, skolan. Det var den tredje mätningen i rad där andelen som tycker att L har den bästa skolpolitiken sjunker – 11 procent anser att L har bäst skolpolitik. Novus mätningar visar på samma trend. I deras senaste mätning från februari i år ansåg 10 procent att Liberalerna har bästa skolpolitiken – de får därmed finna sig i en tredjeplats efter Socialdemokraterna och Moderaterna. För två år sedan var det mer än dubbelt så många som ansåg att L hade bästa skolpolitiken.

Det bidrar till en helhet som blir väldigt besvärlig för partiet.

Anna-Lena Johansson, kommunalråd i Sollentuna och medlem i Liberalernas partistyrelse, säger att orsaken till att partiet inte längre anses vara bäst på skolfrågor kan vara att väljarna kopplade samman ämnet med den förre partiledaren Jan Björklund.

– Frågorna är väldigt förknippade med honom efter hans tid som skolborgarråd i Stockholms stad och sedan som utbildningsminister. Men det kommer fortfarande att vara en av våra huvudfrågor som vi kommer att fortsätta fokusera på, säger hon.

Annons

Svend Dahl säger att det är ”mycket bekymmersamt” för L att ha förlorat skolfrågan.

– Det bidrar till en helhet som blir väldigt besvärlig för partiet. Men krisen är betydligt djupare än bara det förlorade förtroendet i skolfrågan.

Svend Dahl, statsvetare.
Svend Dahl, statsvetare. Foto: Claudio Bresciani / TT

I flera artiklar den senaste tiden har SvD granskat band mellan Nyamko Sabuni och tidigare L-företrädare, som nu verkar som lobbyister. Bland annat var elektrifieringskommissionen som Nyamko Sabuni presenterade i Almedalen ett förslag som går att spåra till Scania via pr-byrån Nordic Public Affairs.

Anna-Lena Johansson säger att ”alla partier pratar med personer inom och utanför partiet”.

Skadar debatten partiet ytterligare?

– Det blev en debatt om det och där får man göra en analys och se om det här skadar oss. Botemedlet är väl att prata sakpolitik och berätta om vilket Sverige vi behöver efter corona och vad vi ser då, säger hon.

SvD har vid upprepade tillfällen sökt partiledaren Nyamko Sabuni och partisekreteraren Juno Blom för intervju.

Nyamko Sabuni, partiledare.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Karin Karlsbro.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Malin Sjöberg Högrell.

Foto: Jessica Gow/TT

Svend Dahl, statsvetare.

Foto: Claudio Bresciani / TT