Annons

Göran Eriksson:Liberalernas analys: Det var Moderaternas fel

Alliansen förlorade valet därför att Moderaterna ändrade linje om Sverigedemokraterna. Det menar Liberalernas valanalysgrupp, som vill att det egna partiet ska bli tydligare i regeringsfrågan – trots att Jan Björklund redan inför det här valet satte sina barn i pant.

Under strecket
Publicerad

Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD) och Jan Björklund (L) trivdes ihop inför valet.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD) och Jan Björklund (L) trivdes ihop inför valet.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD) och Jan Björklund (L) trivdes ihop inför valet.
Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD) och Jan Björklund (L) trivdes ihop inför valet. Foto: Tomas Oneborg

”Mina söner är adopterade från andra sidan jordklotet, och de ska veta en sak: Jag kommer aldrig att medverka till att Sverigedemokraterna får politisk makt i vårt land”.

Så sa Liberalernas partiledare Jan Björklund sommaren 2017. Det är svårt att föreställa sig ett starkare löfte. Alla politiker kan ju i något läge tvingas överge ett besked till väljarna – men ingen skulle väl svika ett löfte till sina egna barn?

Den rimliga innebörden av vad Björklund sa, mer än ett år före valet, var att Liberalerna skulle rösta nej till en Alliansregering – om Alliansen blev mindre än de rödgröna. Och därmed, enligt L-ledarens syn på saken, beroende av Sverigedemokraterna.

På måndagen kom Liberalernas valanalys och på onsdag är det dags för Centerpartiet att presentera sin analys av varför valet slutade som det gjorde. Partierna i den spruckna Alliansen vill skriva historien, som de ser den.

Annons
Annons

Splittringen var enligt Liberalerna ett resultat av Moderatledaren Anna Kinberg Batras besked i januari 2017.

En central slutsats i Liberalernas valanalys är att det var splittringen i regeringsfrågan som orsakade Alliansens valnederlag. Och splittringen var enligt Liberalerna ett resultat av Moderatledaren Anna Kinberg Batras besked i januari 2017.

Då förklarade hon att Moderaterna var beredda att fälla regeringen Löfven, genom att låta Alliansen lägga fram en gemensam budgetmotion – som behövde SD:s stöd för att vinna.

”Där och då vändes regeringsfrågan från att bli en tillgång till att bli ett sänke”, skriver Liberalernas valanalysgrupp. Resultatet blev röstförluster för Liberalerna, som också förlorade sin bästa rekryteringsbas, nämligen moderatväljare.

Nu litade många av dem inte längre – en korrekt slutsats skulle det ju visa sig – på Liberalerna i regeringsfrågan. Och de liberala M-väljare som ville byta parti efter SD-beskedet våren 2017, gick istället till Centern.

M-ledningens mål var ju att möta det som man uppfattade som en efterfrågan hos väljarna.

L-gruppen gör det inte, men det vore förstås relevant att analysera hur Moderaternas valresultat skulle ha blivit om partiet inte hade bytt linje. M-ledningens mål var ju att möta det som man uppfattade som en efterfrågan hos väljarna.

Inför nästa val är nu L-gruppens rekommendation att Liberalerna ska ha ett ”tydligt och trovärdigt budskap i regeringsfrågan”. Det kan ju verka märkligt, mot bakgrund av att Jan Björklund hade satt sina barn i pant – mer trovärdigt kan det knappast bli.

Men ett skäl till att L-beskedet ändå inte uppfattades som glasklart, är partiets interna splittring. Partirådet i januari godkände januariavtalet (JA) med siffrorna 62–30. Men 8 av 20 L-riksdagsledamöter ville hellre släppa fram en M-KD-regering.

Det fanns alltså ett inte oväsentligt antal partikamrater som kunde tänka sig att låta Jan Björklund svika sina barn – det bidrog till att göra L-beskedet otydligare.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons