Annons

Fåtal sorter klarar klimatkraven – här är listan

Mozzarella och parmaskinka får rött ljus av WWF.
Mozzarella och parmaskinka får rött ljus av WWF. Foto: Jurek Holzer

Gärna svenska ägg, viltkött och kravmärkt kyckling. Men undvik parmaskinka, importerat nötkött och mozzarella. Här är matsorterna som Världsnaturfonden uppmuntrar och avråder från.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Parma- och serranoskinka är mindre bra än till exempel korv och pastejer, enligt WWF.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

1 / 5

Parma- och serranoskinka är mindre bra än till exempel korv och pastejer, enligt WWF.
Parma- och serranoskinka är mindre bra än till exempel korv och pastejer, enligt WWF. Foto: Lars Pehrson

Njut måttligt av charken

Populära charkprodukter som parma- och serranoskinka, italiensk salami och tyska korvar ska man helst undvika, enligt WWF. Detta eftersom grisproduktionen i Frankrike, Tyskland och Spanien inte lever upp till samma krav på vad grisarna får i sig. Liksom för kycklingarna är andelen sojaprotein hög i fodret. Djurhållningen för grisar i länderna får även rött ljus av WWF.

Enligt Anna Richert, matexpert på WWF, är däremot charkprodukter som korv och pastejer att föredra framför exempelvis biff – eftersom man på vis tar tillvara på mindre eftertraktade delar på djuret.

Vad det gäller griskött så har bland annat Tyskland och Danmark fått återkommande kritik om brister i hur djuren behandlas.

Annons
Annons

Kycklingtillverkning i Sverige.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

2 / 5

Kycklingtillverkning i Sverige.
Kycklingtillverkning i Sverige. Foto: Lars Pehrson

Var vaksam mot snabbmatskyckling

Kycklingkött är ungefär tio gånger bättre för klimatet än nötkött. Vad det gäller fjäderfän är det i stället djurhållningen och foderproduktionen som är problemet.

Ekologisk kyckling får grönt ljus av WWF, men importerad kyckling ska man helst undvika. Utomlands är risken stor att fåglarna äter mycket sojabönor som odlas i området där regnskog skövlas för att kunna producera bönorna.

Värst är Brasilien och Thailand. Där får kycklingarna även ofta i sig höga halter antibiotika. Det säljs inte särskilt mycket kyckling från de länderna i dagligvaruhandeln – utan den den hamnar ofta i storkök och restauranger.

Annons
Annons

Importerat nötkött ska man helst undvika enligt WWF.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

3 / 5

Importerat nötkött ska man helst undvika enligt WWF.
Importerat nötkött ska man helst undvika enligt WWF. Foto: Tomas Oneborg

Nej till brasiliansk biff

Nöt- och lammkött är absolut sämst för miljön – delvis eftersom djuren släpper ut mycket metangas när de fiser. För varje kilo nötkött produceras mellan 23 och 39 kilo växthusgaser. Motsvarande siffra för lammkött är 13 till 22 kilo växthusgaser per kilo kött, enligt Livsmedelsverket.

I bland annat Tyskland, Polen, Finland och Irland ställs dessutom inte samma krav på djurhållningen och foderframställningen som i Sverige – vilket gör att kött från de länderna får rött ljus. Brasilien, Uruguay, USA och Argentina får dessutom ytterligare minuspoäng för en hög antibiotikaanvändning och får även de rött ljus.

Kravmärkt svenskt nötkött får grönt ljus – men ska ätas i rimlig mängd, enligt WWF.

Annons
Annons

Cypriotisk halloumi får rött ljus.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

4 / 5

Cypriotisk halloumi får rött ljus.
Cypriotisk halloumi får rött ljus. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Halloumiburgare gör dig inte till klimathjälte

Ost i olika former har blivit ett populärt substitut för kött under senare tid. Men faktum är att ost inte är jättebra för klimatet. Svensk hårdost generar runt tio till 15 kilo växthusgaser per kilo ost – vilket är mer än för både gris- och kycklingkött.

I länder som Frankrike och Italien ställs dessutom inte samma krav på fodertillverkningen och hur korna och getterna har det.

Enligt köttguiden ska man undvika icke-ekologisk fransk chèvre, italiensk mozzarella, grekisk feta och cypriotisk halloumi. Fetaost är allra sämst för klimatet eftersom getterna och fåren producerar mindre mjölk än korna.

Annons
Annons

Certifierat naturbeteskött får grönt ljus av WWF.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

5 / 5

Certifierat naturbeteskött får grönt ljus av WWF.
Certifierat naturbeteskött får grönt ljus av WWF. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Detta kan du äta enligt WWF

  • För samtliga mejeri- och köttkategorier får kravmärkta produkter grönt ljus av WWF. Men både kött och ost ska ätas med måtta för klimatets skull. Enligt Livsmedelsverket bör man äta högst 500 gram rött kött per vecka.
  • För nöt- och lammkött går även certifierat naturbeteskött och EU-ekologiska produkter bra.
  • För gris får enbart ekologiskt kött som produceras i Sverige grönt ljus.
  • För kyckling är det svenskt och europeiskt ekologiskt kött som gäller.
  • I kategorin hårdost får bara svensk ost och kravmärkt fetaost från Grekland godkänt av WWF. Halloumiost som tillverkas i Sverige går bra. Importerad ekologisk ost får gult ljus.
  • Ägg är ett klimatsmart alternativ till kött, enligt WWF. Men äggen ska helst värpas i Sverige eller på ekologiska gårdar i Europa.
  • WWF uppmuntrar att ersätta kött med baljväxter och sojaprotein. Svenskt viltkött får även grönt ljus av organisationen.
  • Köttguiden utgår från rådande lagar och bestämmelser i tillverkningsländerna. Det är möjligt att enskilda producenter ställer högre krav på djurhållning och foder än de behöver. På så vis kan kött som är rött i guiden i själva verket vara gult eller grönt.
Efter reklamen visas:
Rött ljus för importerad ost i köttguide
Testa din egen klimatpåverkan - gör Klimatkalkylatornsvd.se
Annons
Annons
Annons
Annons