Trafik i Shanghai, Kina.
Trafik i Shanghai, Kina. Foto: Alamy Stock Photo

Litium och kobolt – Kinas plan för världsherravälde

Drönarattacken i Saudiarabien gjorde världen smärtsamt medveten om både geopolitiska spänningar och beroendet av olja. Men sedan länge har stormakten Kina en helt egen plan – och en särskild person spelar här huvudrollen.

Publicerad

Wan Gang log lite nöjt för sig själv medan han klappade på motorhuven på en sprillans ny elbil. Trots att hans ljusblåa skjorta, instoppad i byxlinningen under en tunn svart jacka, var lika anspråkslös som hans lätta glasögon var han den obestridliga stjärnan när världens bilfantaster samlats i Peking för stadens årliga bilmässa.

Bara en månad tidigare, i mars 2018, hade den då 66-åriga byråkraten från Shanghai lämnat sin ministerpost i vetenskap och teknologi – en roll han skaffat trots sitt ihärdiga ”nej tack” till medlemskap i det kinesiska kommunistpartiet. Nu, mitt i den mullrande mässan, såg han ut som en stolt fader som försöker hålla tillbaka en känslostorm.

För ledningen i Peking är situationen ett ytterst delikat problem.

Och vem kan förebrå honom? För om inte Wan Gang två decennier tidigare hade övertygat kinesiska myndigheter att investera i den oprövade tekniken bakom elbilar hade kanske Kinas väg till världsherravälde sett betydligt brokigare ut.

Annons
Wan Gang och Tysklands transportminister Alexander Dobrindt vid en konferens i Berlin 2016.
Wan Gang och Tysklands transportminister Alexander Dobrindt vid en konferens i Berlin 2016. Foto: Alamy Stock Photo

Nu sitter folkrepubliken med trumf på hand – samtidigt som resten av världens oroliga blickar riktas mot ett alltmer instabilt Mellanöstern.

Timmarna efter drönarattacken mot Saudiarabiens oljeanläggningar i Abqaiq höll världens ledare andan – vem hade egentligen tryckt på knappen?

En dryg vecka senare är fortfarande inget bekräftat. Saudiarabien, USA och Storbritannien har pekat ut Iran.

Iran har i sin tur dementerat och pekat mot Jemen, men även hotat med ett fullskaligt krig ifall USA eller Storbritannien skulle attackera landet.

För ledningen i Peking är situationen ett ytterst delikat problem.

Rester från drönarattacken mot Saudiarabiens oljeanläggningar.
Rester från drönarattacken mot Saudiarabiens oljeanläggningar. Foto: Amr Nabil/AP/TT
Annons

Visserligen har Kina länge försökt fasa ut beroendet av energiresurser från Mellanöstern. Men Saudiarabien står fortfarande för över 12 procent av landets råoljeimport, och de diplomatiska relationerna med Iran har under de senaste åren förstärkts med tanke på landets strategiskt viktiga geografiska position för ”ett bälte, en väg”-projektet.

Ledningarna i Centralasien har varit särskilt viktiga för Kina.

Så sent som i augusti möttes Irans utrikesminister Mohammed Javad Zarif med det kinesiska toppstatsrådet Wang Yi i Peking.

– Det är inte direkt en hemlighet att importen av olja är en viktig fråga när det kommer till Kinas säkerhetspolitik. De måste ha ju ha billig energi för att fortsätta sin ekonomiska tillväxt, säger ekonomen och den oberoende Kinakännaren Kristina Sandklef.

Bilar i kinesiska Chongqing. Arkivbild.
Bilar i kinesiska Chongqing. Arkivbild. Foto: Yvonne Åsell
Annons

Enligt Sandklef har Kina ända sedan i början av 1990-talet insett att de behöver köpa olja från många olika länder. Förutom att dra oljeledningar från Centralasien och Ryssland har Kina även knutit tätare kontakter med länder som Pakistan och Myanmar, samt importerat stora mängder olja från afrikanska länder som Angola och Sydsudan.

– Ledningarna i Centralasien har varit särskilt viktiga för Kina. Området är inte bara rikt på olja utan även på naturgas, med oljeledningar blir det ju bara att vrida på kranen för dem. Dessutom slipper de osäkra sjötransporter via Malackasundet, där det räcker att en tanker ställer sig på tvären för att det ska bli stopp, säger Sandklef till SvD.

Samtidigt som Kina försöker minska sitt beroende av Mellanösterns rika oljeländer försöker man fasa ut landets mest använda energikälla, kol. Förutom dess bidrag till allvarliga luftföroreningar, nedsmutsning och farliga arbetsplatser är kolet en ändlig resurs, och Kinas reserver har sedan länge börjat sina.

Det är här som Wan Gang, och hans vision för elbilar, kommer in i bilden.

Annons
Wan Gang skakar hand med den amerikanska delstaten Kaliforniens dåvarande guvernör Jerry Brown i Peking 2017.
Wan Gang skakar hand med den amerikanska delstaten Kaliforniens dåvarande guvernör Jerry Brown i Peking 2017. Foto: Andy Wong/AP/TT

Efter att ha genomlevt 60-talets kulturrevolution i norra Kina hade Wan Gang turen att vara en av få kineser som fick möjligheter att studera på ett europeiskt universitet. Valet föll på Tyskland, och efter avslutade studier snappades den unge ingenjören upp av biljätten Audi.

När sedan Kinas dåvarande vetenskapsminister, Zhu Lilan, runt millennieskiftet besökte en av Audis fabriker i Ingolstadt mötte han den ambitiöse och intelligente Wan Gang. Snart efter deras första möte hade Wan lyckats övertala ministern att Kina aldrig skulle kunna konkurrera med Europas bilindustri på deras villkor.

Kina skulle dessutom kunna bli framtidens största energiexportör.

Ifall Kina däremot skulle satsa på att utveckla elbilar skulle man inte bara få ett teknologiskt försprång, man skulle även få bukt med de tjocka luftföroreningar som snart täcker varenda by och miljonstad från den ryska gränsen i norr till Shenzen i söder.

Och framför allt: Kina skulle i så fall på sikt frigöra sig från beroendet av utländsk olja.

Annons
Oljeterminalen Crude i hamnstaden Qingdao, Kina.
Oljeterminalen Crude i hamnstaden Qingdao, Kina. Foto: Sipa Asia/AP/TT

– I Kina pratas det ofta om att man fasar ut kolet på grund av luftföroreningar, och att man vill utveckla grön energi för miljöns skull. Så kanske det också är, men framför allt beror det på att man vill diversifiera sina energikällor, säger Jerker Hellström, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Succén för Kinas satsning på elbilar lät inte vänta på sig – tjugo år efter det att Lilan mötte Wan i Ingolstadt väntas Kinas bilflotta bestå till 6,4 procent av elbilar, och efterfrågan ökar konstant. I fjol kördes 45 procent av världens drygt fem miljoner elbilar på kinesiska vägar.

Visserligen med god hjälp av statliga subventioner och andra påtryckningar, men faktum kvartstår: när president Xi Jinping under sommaren 2014 utlovade en ”energirevolution” hade han ytterligare ett ess i rockärmen.

Kinas beroende av Mellanöstern och USA skulle minska, men man skulle dessutom kunna bli framtidens största energiexportör.

1/2

Litiumjonbatterier är centrala delar i användningen av laptops, smarta telefoner och elbilar tack vare sin höga energitäthet, långa laddningscykler och lätta viktstruktur.

Foto: Yvonne Åsell
2/2

Gågata i Peking.

Foto: Maja Suslin/TT
Annons

Mitt bland platta risfält utanför den relativt lilla kinesiska staden Xinyu produceras en av framtidens mest eftersökta varor. I fabriken – som är det kommande århundradets motsvarighet till oljeledningar, raffinaderier och oljetankers – förfinas det Australienbrutna grundämnet litium till ett vitt pulver, indränkt i syra.

Xinyu har ända sedan 60-talet förfinat litium. På den tiden försörjde man Mao Zedongs kärnvapenprogram – i dag ser man till att biljättar som Tesla, Volkswagen och BMW kan använda litiumjonbatterier i sina nya elbilar.

Och det är just efterfrågan på ren och förnybar energi som gör att morgondagens drivande energiexportörer heter Kina, Australien och Chile snarare än Saudiarabien, Iran och Venezuela.

– Länder i framför allt västra Sydamerika sitter på många av morgondagens viktiga ämnen och metaller. Men det finns även intressanta fyndigheter i Indonesien, ett land som nu kanske börjar släppa in Kina i sin gruvnäring, och så har vi förstås kobolten som i stora delar utvinns i den Demokratiska republiken Kongo, säger Samuel Ciszuk, energianalytiker vid ELS Analysis.

Trots att man inte alltid själva har betydande fyndigheter har Kina genom långsiktigt och idogt arbete lagt vantarna på många av framtidens viktiga metaller och ämnen.

Annons
Brobygge över Yangtzefloden och kvinnor som utövar tai chi. Arkivbild.
Brobygge över Yangtzefloden och kvinnor som utövar tai chi. Arkivbild. Foto: Yvonne Åsell

– När det kommer till jordartsmetaller är Kinas dominans potentiellt problematisk och i många fall nästan total. Man har även nästan en total dominans över kobolten. Konkurrenter från Sydamerika, Europa och Nordamerika vågar inte alltid gå in i Kongo med rädsla för att bli stämda, men det har kinesiska företag sedan länge vågat, säger Ciszuk till SvD.

Dagens energijättar har även de sent omsider insett åt vilket håll vinden blåser. Länder som Saudiarabien och Förenade arabemiraten har tagit sina första stapplande steg mot att diversifiera sin ensidiga ekonomi, men de ligger fortfarande långt bakom Kina.

Frågan är om det går att springa ikapp Wan Gang?

Även Kinas handelskrigsantagonist USA ligger plågsamt efter värsta konkurrenten när det kommer till att säkra morgondagens energibehov. Enligt Samuel Ciszuk kan sensommarens stora, och tidvis dråpliga, Trump-följetong vara ett tecken på att USA insett att man måste minska den nya teknikklyftan till Kina – och det snabbt.

Annons

– Det strategiska värdet USA ser med Grönland och Arktis har förstås många bottnar, men förutom möjliga olje- och gasreserver har troligtvis Grönland även goda metallreserver i flera ämnen som anses ha stor framtida energibetydelse. Det kan ha varit en intressant aspekt för Trump.

Wan Gang har tagit ytterligare ett steg uppåt i den kinesiska hierarkin. Arkivbild.
Wan Gang har tagit ytterligare ett steg uppåt i den kinesiska hierarkin. Arkivbild. Foto: Alamy Stock Photo

Det blev aldrig blev något Grönlandsköp för Donald Trump, och nu måste USA:s president hitta nya strategier för att lägga vantarna på framtidens viktiga energiresurser. I alla fall om man på allvar vill minska Kinas stora försprång.

Frågan är om det går att springa ikapp Wan Gang?

Wan Gang har tagit ytterligare ett steg uppåt i den kinesiska hierarkin. Som vice ordförande i Kinas nationella rådgivande organ påverkar han landets framtid kanske än mer än någonsin.

Vad talar han om nu?

Väteceller.

”Vi bör titta på att skapa ett vätesamhälle”, sa han till Bloomberg så sent som i juni i år, rapporterar The Hindu Businessline.

Wan Gang och Tysklands transportminister Alexander Dobrindt vid en konferens i Berlin 2016.

Foto: Alamy Stock Photo Bild 1 av 9

Rester från drönarattacken mot Saudiarabiens oljeanläggningar.

Foto: Amr Nabil/AP/TT Bild 2 av 9

Bilar i kinesiska Chongqing. Arkivbild.

Foto: Yvonne Åsell Bild 3 av 9

Wan Gang skakar hand med den amerikanska delstaten Kaliforniens dåvarande guvernör Jerry Brown i Peking 2017.

Foto: Andy Wong/AP/TT Bild 4 av 9

Oljeterminalen Crude i hamnstaden Qingdao, Kina.

Foto: Sipa Asia/AP/TT Bild 5 av 9

Litiumjonbatterier är centrala delar i användningen av laptops, smarta telefoner och elbilar tack vare sin höga energitäthet, långa laddningscykler och lätta viktstruktur.

Foto: Yvonne Åsell Bild 6 av 9

Gågata i Peking.

Foto: Maja Suslin/TT Bild 7 av 9

Brobygge över Yangtzefloden och kvinnor som utövar tai chi. Arkivbild.

Foto: Yvonne Åsell Bild 8 av 9

Wan Gang har tagit ytterligare ett steg uppåt i den kinesiska hierarkin. Arkivbild.

Foto: Alamy Stock Photo Bild 9 av 9