Norléns plan – så ska Sverige få ny regering
Efter mer än 100 dagar utan en ny regering på plats har talmannen Andreas Norlén till slut stakat ut en plan för hur regeringsbildningen ska sluta. Här är de viktiga datumen där det ska avgöras vem som blir Sveriges nästa statsminister.
Talmannen Andreas Norlén.
1 / 7
28 december och 4 januari: informella samtal
Talmannen Andreas Norlén ger partiledarna julledigheten på sig att lösa regeringsfrågan. Det innebär att Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) har tre veckor på sig att övertala centerledaren Annie Lööf – som i slutändan avgör vem av dem som blir statsminister.
– Jag förutsätter att de, var för sig, kommer att arbeta aktivt för att söka stöd för sin respektive kandidatur, säger Norlén.
En gång i veckan – den 28 december och den 4 januari – ska Löfven och Kristersson meddela talmannen via telefon hur det går.
Till vänster skulle Stefan Löfven vilja att nästa regering lutar.
2 / 7
10 januari: partiledarna lämnar slutrapport
Läs även
Den 10 januari ska de två statsministerkandidaterna Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) lämna en slutrapport till talmannen, som förväntar sig att partierna omprövar sina låsta positioner under de kommande veckorna.
– Det måste vara slut med resultatlösa diskussioner. Nu krävs konkretion, konstruktivitet och kompromisser, säger han.
Eventuella uppgörelser mellan partiledarna under julen måste även förankras i partiernas beslutande organ, vilket kan komma att öka de interna spänningarna hos Liberalerna och Centerpartiet.
Andreas Norlén hoppas slippa se sin nästa statsministerkandidat bli nedröstad.
3 / 7
14 januari: talmannen nominerar statsminister
Läs även
På förmiddagen den 14 januari hålls ytterligare en talmansrunda i riksdagen, dit samtliga partiledare är kallade. På eftermiddagen lämnar Andreas Norlén in en formell nominering av statsministerkandidat, som riksdagsledamöterna ska få rösta om.
Vem det blir av Stefan Löfven (S) eller Ulf Kristersson (M) återstår att se, men Andreas Norlén är bestämd på en punkt – han vill inte ha ytterligare ett nederlag i kammaren.
– När vi nu står inför en tredje omröstning skulle jag helst se att den genomförs med en kandidat som faktiskt har en chans att bli vald, säger han.
4 / 7
16 januari: statsministeromröstning
Annie Lööf: Vill inte ge V eller SD inflytande
Läs även
Onsdagen den 16 januari kommer riksdagen för tredje gången att rösta om ett förslag till statsminister.
– Om allt går vägen kommer riskdagen alltså att välja en statsminister den 16 januari, säger Andres Norlén.
Får talmannen gehör för sitt förslag blir det regeringsförklaring och skifteskonselj på Slottet redan dagen efter, den 17 januari. I samband med det presenterar statsministern ministrarna i sin nya regering.
Ulf Kristersson (M).
5 / 7
21 januari: nytt förslag?
Läs även
Skulle även den tredje statsministeromröstningen misslyckas kommer talmannen att lägga fram ett fjärde – och sista – förslag till riksdagen den 21 januari. Efter det väntar automatiskt extra val.
I en fjärde omgång har partierna i praktiken att välja mellan den kandidat som föreslås eller extra val, vilket ökar pressen markant.
Den av Stefan Löfven och Ulf Kristersson som inte nomineras den 14 januari kan räkna med att föreslås nu. Något annat är enligt Norlén ”ytterst osannolikt”.
Riksdagsjournalisterna har suttit med på många presskonferenser under hösten i försöken att få fram en regering.
6 / 7
23 januari: sista chansen
Läs även
Sista chansen för riksdagen att välja en ny statsminister blir alltså onsdagen den 23 januari. Det enda kravet för att godkännas är att den person som föreslås inte får ha en majoritet i riksdagen, det vill säga 175 röster eller, emot sig.
Hittills har en svensk regeringsbildning aldrig gått så långt som till ett extra val. Den 23 januari kan alltså bli en historisk dag.
– Ett extra val skulle vara ett stort misslyckande för svensk politik och för partiledarna och mig i synnerhet, säger talmannen Andreas Norlén.
7 / 7
21 april: sista datumet för extra val
Läs även
Avvisar riksdagen talmannens fjärde förslag ska extra val hållas inom tre månader. Söndagen den 21 april är sista möjliga datumet, men Andreas Norlén har uppmanat Valmyndigheten att undersöka möjligheterna att hålla det tidigare. Han har även bett länsstyrelserna och SKL att förberedda sig för extra val redan nu.
En av anledningarna är valet till Europaparlamentet – som äger rum den 26 maj.
– Jag tror att svenska folket skulle se negativt på att gå till valurnorna september 2018, april 2019 och maj 2019, men det är inte så mycket jag kan göra något åt, säger Norlén.