En reporter faller till marken efter att ha sprejats med pepparsprej av polisen.
En reporter faller till marken efter att ha sprejats med pepparsprej av polisen. Foto: Vincent Yu/ AP

Löftet om frihet brutet – så tog Peking kontrollen

Löftet om 50 års frihet blev bara knappt hälften. Med den nya säkerhetslagen ändras förutsättningarna för Hongkong och dess viktiga roll som en ”watchdog” av ett allt mäktigare Kina.

Publicerad

Hongkongbon Dobbin, 53 år, trodde inte att det skulle bli så här. Han var 30 år när hemstaden återlämnades av Storbritannien till Kina 1997. I det tunga tropiska regnet körde han dagen för överlämnandet sin vanliga rutt som chaufför över gränsen, in i Fastlandskina och sedan tillbaka till Hongkong.

– Den morgonen klockan sex såg jag soldater från Folkets befrielsearmé komma körande. De försökte se macho ut, men det var svårt i ösregnet, säger Dobbin till SvD.

Allt han ville då var att få leva och arbeta i lugn och ro.

–Jag trodde att kommunistpartiet skulle hålla löftena i överenskommelsen med Storbritannien, säger han.

Hongkong.
Hongkong. Foto: SvD

I dag har han och dottern Angela, 23 år, bestämt sig, berättar han. De ska flytta till Taiwan, som har öppnat dörrarna för de som vill lämna Hongkong.

– Kulturen i Taiwan är ganska lik den här, men det är i praktiken en demokrati, säger Dobbin.

– Vi ser ingen framtid i Hongkong, säger dottern Angela, som jobbar som socialarbetare.

När den nya säkerhetslagen träder i kraft kommer alla som kan att lämna Hongkong.

Inget av namnen är deras riktiga. Det kan vara riskfyllt att prata om de här frågorna i Hongkong i dag och de vill vara anonyma.

– När den nya säkerhetslagen träder i kraft kommer alla som kan att lämna Hongkong, säger Dobbin.

Annons
En pappa bär sitt barn över vägen. Bakom honom försöker polisen trycka tillbaka demonstranterna.
En pappa bär sitt barn över vägen. Bakom honom försöker polisen trycka tillbaka demonstranterna. Foto: Kin Cheung/AP

Lagen kan bli en sorts slutpunkt för öns brokiga historia. När britterna tog Hongkongön på 1800-talet var det en bergig och vild plats som inte såg mycket ut för världen. Men snart hade britterna arrenderat även delar av fastlandet och från Kina flödade människor till kolonin. Hongkong visade sig snart vara ett bättre byte för britterna än vad man inledningsvis trott, med sin strategiska placering.

Men oron fanns hela tiden där kring vad som skulle hända med Hongkong.

Hongkongbon Dobbin föddes samma år som de sista stora protesterna hölls för att regionen skulle återlämnas till Kina. Det var 1967 och de Pekingvänliga krafterna var starka. Våldet mellan regeringen och Pekingvänliga och pågick i över ett år, tills Kinas premiärminister beordrade ett stopp. Upploppen bidrog till att både den inhemska opinionen och omvärldens sympatier vägde över till britternas fördel.

Annons

Det Hongkong som Dobbin sedan växte upp i var en lugn plats, säger han.

– På den tiden brydde sig folk väldigt lite om politik.

Om man förbättrade Hongkong tillräckligt mycket, så skulle det bli svårt för Kina att ta tillbaka territoriet.

Historieprofessorn John Carroll, som undervisar vid Hongkongs universitet, håller med.

– Men samtidigt upplevde Hongkongborna att de då hade stort inflytande, säger Carroll som själv är uppvuxen i regionen.

Man tyckte att styret och samhällsservicen fungerade bra efter en rad reformer.

– Britterna resonerade att om man förbättrade Hongkong tillräckligt mycket, så skulle det bli svårt för Kina att ta tillbaka territoriet, säger John Carroll.

Den 1 juli 1997 lämnas Hongkong åter till Kina. I dag, på årsdagen, utbröt protester mot Kinas nya säkerhetslag.
Den 1 juli 1997 lämnas Hongkong åter till Kina. I dag, på årsdagen, utbröt protester mot Kinas nya säkerhetslag. Foto: Kin Cheung/TT

Men i takt med att Hongkongs betydelse som Asiens finanscentrum växte så växte finansvärldens oro. Hyresavtalet för de delar av fastlandet som man skrivit med Kina skulle löpa ut år 1999. Tiden började rinna ut.

Annons

1982 åkte Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher till Peking för att diskutera Hongkongs framtid. Då fanns hopp hos britterna om att kunna behålla sin strategiska ö. Men snart stod det klart för dem att kineserna inte tänkte låta dem stanna.

Att britterna släppte Hongkong handlade dock egentligen mindre om själva kolonin, påpekar John Carroll.

– Britterna var måna om att skapa bra relationer med det ekonomiskt allt mäktigare Kina.

1982 åkte Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher till Peking för att diskutera Hongkongs framtid.
1982 åkte Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher till Peking för att diskutera Hongkongs framtid. Foto: AP

Efter mycket förhandlande fastslogs att Hongkong skulle bli en självstyrande region i Kina inom ramen för ”ett land, två system”. Det var en idé som kom från kommunistpartiet och som utarbetats för att hitta en lösning med Taiwan. Hongkong skulle få en ”minigrundlag”, ha kvar sitt fria rättssystem och marknadsekonomi. Detta skulle gälla i 50 år.

Annons

När länderna 1984 skrev under var det 13 år kvar till överlämnandet. Mycket skulle hända. Inte minst i Peking några dagar i juni 1989.

Efter massakern kring Himmelska fridens torg intervjuades Margaret Thatcher av BBC. Hon oroades för Hongkong, men hon var ”övertygad om att Kina skulle respektera ländernas överenskommelse” eftersom ”jag tror att Kina vill bli betraktat i omvärlden som att landet respekterat avtalet”. Många år senare erkände Thatcher dock att hon känt sorg över att inte ha lyckats övertyga Peking om att få behålla Hongkong.

Man trodde att allt som varit unikt för Hongkong skulle vara utrotat så snart kommunistpartiet tog över.

Även om en del kände tillförsikt, så cirkulerade det vid tiden för överlämnandet 1997 många undergångsprofetior, säger Kinakännaren Jeffrey Wasserstrom på University of California.

– Man trodde att allt som varit unikt för Hongkong skulle vara utrotat så snart kommunistpartiet tog över, säger han.

Men en bit in på det nya millenniet var det – till mångas förvåning – fortfarande mycket sig likt i Hongkong. På fastlandet strök medierna makten medhårs.

Annons

– Men i Hongkong drev man med den politiska ledningen och var kritisk.

Förändringen skulle visa sig komma i mer subtila steg.

Hongkong var nu Kinas ”gås som värpte guldäggen”. Regionens stora ekonomiska betydelse blev ett incitament för Peking att inte blanda sig i. Men den starka tillväxten i Fastlandskina började tippa maktbalansen. Hongkong, som stått för en femtedel av Kinas BNP vid tiden för överlämnandet, utgjorde en allt mindre del. I Peking började samtidigt en mer hårdför politik att föras under Xi Jinping, med mer omfattande censur och förtryck av oliktänkande.

Och trots löften om att låta Hongkong styra sig själv, började Pekings hårdare tag att sippra in. Det ackompanjerades av protester hos ett folk som brukat avfärdas – felaktigt – som pragmatiskt och bekvämt och utan politisk viljekraft.

Läroplanen föreslogs göras om på ett sätt som ansågs springa Pekings ärenden. Användande av mandarin – den kinesiska som Peking bestämt att alla ska prata – förespråkades i skolorna i stället för kantonesiskan, som pratas i Hongkong. Valsystemet gjordes om för att öka Pekings politiska inflytande och röster kritiska mot regimen började få problem. När tågstationen för snabbtåget mellan Hongkong och Kina öppnade 2018 var det Peking som fick kontrollen över säkerheten på stationen – mitt i Hongkong.

Annons

– Det var på ett vis starten på Pekings närvaro i Hongkong. Ett tydligt tecken på vad som skulle komma, säger Jeffrey Wasserstrom.

Polisen visar upp en varnande banderoll under protesterna i Hongkong 2018.
Polisen visar upp en varnande banderoll under protesterna i Hongkong 2018. Foto: Vincent Yu/ AP

Samtidigt försökte Hongkongs unga leva vidare, i skuggan av de trånga skyskraporna som reser sig mot himlen, utan att veta alls hur deras framtid skulle bli. De bär på en frustration mot föräldragenerationen.

–Jag är väldigt besviken på dem, säger en 21-årig student som SvD pratar med.

–De borde ha sett det här komma, i stället för att vara en anka som bara sitter och väntar på sitt öde. Men de är fega.

Han tillhör den proteströrelse som vuxit i Hongkong, framför allt sedan början av 2010-talet. Unga har protesterat i olika frågor, men nedkokat handlar alla protester om samma sak: Pekings ökande inflytande. 2019 rörde demonstrationerna ett lagförslag om att misstänkta brottslingar skulle kunna utlämnas till Fastlandskina. Demonstranterna lyckades få förslaget skrotat. Men då visste de inte att det snart skulle komma något ännu skarpare som de inte skulle kunna sätta stopp för.

Annons
Polisstyrkor vaktar gatorna i Hongkong.
Polisstyrkor vaktar gatorna i Hongkong. Foto: Vincent Yu/AP

När Pekings nya säkerhetslag för Hongkong blev känd i juni tolkade många det som att de 50 åren av frihet som Hongkong blivit lovat tagit slut efter mindre än 25, eftersom centralregeringen genom lagen kör över Hongkongs rätt att stifta sina egna lagar. Enligt Peking tar lagen sikte enbart på de som utmanar rikets säkerhet och kommer inte att förändra Hongkongs självstyre.

Men bland demokratiförespråkare i Hongkong är slutsatsen en annan: lagen kan användas för att stoppa alla som opponerar sig mot makten. Det märks inte minst på det faktum att personer kan ställas inför rätta på fastlandet.

Peking räknade med att det skulle vara mindre internationellt motstånd nu.

Bara timmar innan lagen klubbades i folkkongressen lämnade några av Hongkongs mest namnkunniga demokratiledare, bland annat Joshua Wong, sina poster i det parti de själva startat. De var oroade att de skulle bli de första att åka dit. Det kan få stora konsekvenser inför höstens parlamentsval i Hongkong, där många trott att pro-demokraterna hade goda chanser att vinna majoritet.

Annons

Bland annat G7-länderna och EU har fördömt Pekings agerande. Men att den gamla kolonialmakten Storbritannien inte gått ut hårdare i sin kritik tror Jeffrey Wasserstrom har att göra med att fokus, på grund av pandemi och brexit, ligger någon annanstans.

– Peking räknade med att det skulle vara mindre internationellt motstånd nu. Men jag hade förväntat mig mer från Storbritannien, säger Wasserstrom.

– Från och med nu kan man räkna med att det går mot total kontroll.

Protester vid Hongkongs polytekniska universitet den 17 november 2019, där polisen använde tårgas mot demonstranterna.
Protester vid Hongkongs polytekniska universitet den 17 november 2019, där polisen använde tårgas mot demonstranterna. Foto: Vincent Yu/AP

Men varför spelar det roll för omvärlden vad som sker i Hongkong? Det avgörande är Hongkongs roll som en slags watchdog av ett allt mäktigare Kina, säger Wasserstrom.

– Att ha en plats med fri press som ligger så nära Fastlandskina. Hongkongs media har blivit en kanal för mer sanningsenlig information om vad som händer på andra sidan gränsen att kunna nå världen.

Många av mina vänner ska emigrera.

Syftet med den nya lagen är att skaffa mer makt över Hongkong, menar Angela, 23 år, hon som planerar att lämna hemstaden.

– Många av mina vänner ska emigrera. Och när det händer kommer Hongkong att stå där utan pengar och talang och då blir det ännu svårare att argumentera med fastlandet, säger hon.

Hongkong.

Foto: SvD

En pappa bär sitt barn över vägen. Bakom honom försöker polisen trycka tillbaka demonstranterna.

Foto: Kin Cheung/AP

Den 1 juli 1997 lämnas Hongkong åter till Kina. I dag, på årsdagen, utbröt protester mot Kinas nya säkerhetslag.

Foto: Kin Cheung/TT

1982 åkte Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher till Peking för att diskutera Hongkongs framtid.

Foto: AP

Polisen visar upp en varnande banderoll under protesterna i Hongkong 2018.

Foto: Vincent Yu/ AP

Polisstyrkor vaktar gatorna i Hongkong.

Foto: Vincent Yu/AP

Protester vid Hongkongs polytekniska universitet den 17 november 2019, där polisen använde tårgas mot demonstranterna.

Foto: Vincent Yu/AP