Annons

Göran Eriksson:Mardrömmen upprepas – nu står Löfven bakbunden

Nu har regeringens budget fallit, och riksdagen röstar nej till Stefan Löfven som statsminister på fredag. Hårt pressad i en liknande situation för fyra år sedan blixtrade Löfven plötsligt till som politiker – men nu är S-ledaren bakbunden och stukad.

Under strecket
Publicerad

Stefan Löfven.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

Stefan Löfven.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Stefan Löfven.
Stefan Löfven. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Stefan Löfvens svarta onsdag började med att talman Andreas Norlén föreslog honom som statsminister i en S-MP-regering. Förslaget kommer – om inte ett politiskt mirakel inträffar – att avvisas i en omröstning i riksdagen på fredag morgon.

På eftermiddagen tvingades så Stefan Löfven se på när kammaren valde Moderaternas och Kristdemokraternas budgetalternativ, framför övergångsregeringens budget. Det som fällde avgörande var att Sverigedemokraterna röstade på M-KD-förslaget.

SD-ledaren Jimmie Åkesson kunde därmed återigen njuta sötman av samhörighet i det ”konservativa block” som är hans vakendröm. Senast de tre partierna röstade likadant var när SD röstade för Ulf Kristersson och en M-KD-regering i november.

För Stefan Löfven bevisar den svarta onsdagen att det politiska livet går i olika stora cirklar. Samma riksdagsmajoritet – Allianspartierna och Sverigedemokraterna – som kommer att rösta nej till honom på fredag, avsatte honom ju som statsminister redan den 25 september.

Annons
Annons

Socialdemokraterna har inte gett upp hoppet om att en uppgörelse med Centerpartiet ska kunna rädda kvar partiet vid regeringsmakten.

”Vi är beredda att göra mer” påpekade Löfven vid en pressträff på onsdagen. Men Socialdemokraterna tror inte att någon sådan frälsning är möjlig före fredag. De havererade förhandlingarna om ett blocköverskridande samarbete har i stället skadat relationen mellan Centern och Socialdemokraterna.

Så säker på att förlora är Löfven att han tänker tillbringa sin fredag på EU-toppmötet i Bryssel. Och att döma av tonläget inifrån Centern är det en korrekt bedömning: där upprepar man att Löfven har missat sin ”historiska chans”.

I år kan han varken hota med att avgå eller att utlysa nyval.

Fällningen av Löfven på fredag är nu helt enkelt ännu ett steg i den lite udda grundlagskonstruktion som styr svensk regeringsbildning. Där talmannens enda sätt att öka trycket på partierna är att låta omöjliga – för tillfället omöjliga – statsministrar falla i riksdagen. Med Löfven har talmannen spenderat två av de fyra försök han har, innan det blir extraval.

En större cirkel för Stefan Löfven är den här: För fyra år sedan var han, som nyvald statsminister, med om att regeringens budget föll, sedan Sverigedemokraterna hade röstat på Alliansens budgetalternativ.

Då inträffade det som kan kallas Stefan Löfvens "Zlatan-moment". Han kallade omedelbart till pressträff, och spekulationerna handlade om ifall han skulle avgå eller utlysa nyval. Löfven valde det senare – trots att han formellt inte ens hade tillgång till det instrumentet.

Annons
Annons

Hotet skrämde ändå tillräckligt för att bara några veckor senare driva fram den så kallade decemberöverenskommelsen, DÖ. Som snabbt blev överspelad, men skänkte regeringen Löfven stabilitet, och skadade huvudmotståndaren Moderaterna allvarligt.

”Jag tänker inte stillatigande acceptera det som nu sker på högersidan”, utbrast en taggad Löfven efter budgetnederlaget 2014. Men i år, som statsminister i en övergångsregering, kan han varken hota med att avgå eller att utlysa nyval.

Löfven blev en fajter när budgeten föll 2014, men fyra år senare är han bakbunden av grundlagen – och gjorde ett i jämförelse ganska stukat intryck på onsdagens pressträff.

Visst skällde han under onsdagen på Moderaterna och Kristdemokraterna för att de – med Löfvens ord – ger de ”högerextrema” Sverigedemokraterna politiskt inflytande. Men han gjorde det inte med samma glöd som 2014.

Modstulenheten beror väl helt enkelt på att Löfvens politiska läge är ännu svårare i dag, och handlingsutrymmet mindre. Socialdemokraternas enda väg till regeringsmakten går nu via Annie Lööf och Centern – och hittills har Löfven inte spelat den matchen på ett sätt som för tankarna till Zlatan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons