Annons

Löfven blev landsfader – så förändrade dådet Sverige

En månad har gått sedan lastbilsdådet på Drottninggatan. Den tragiska händelsen har redan satt sina tydliga spår i politiken. SvD:s Claes Lönegård listar fem saker som hänt efter terrorattacken – och en sak som inte har hänt.

Under strecket
Publicerad
Foto: Fredrik Persson/TTBild 1 av 1

1 / 6

Löfven blev landsfader

Foto: Fredrik Persson/TT

S-strategerna hade redan börjat omprofilera statsministern efter mottot ”låt Stefan vara Stefan”. Sedan skedde terrordådet på Drottninggatan, och Stefan Löfven fick tillfälle att kliva fram som statsman. Att visa pondus och beslutsamhet.

Den nya Löfven – kallad landsfader i pressen – fick beröm till och med från sina politiska motståndare. Och hela 62 procent av väljarna uppgav i en Novusmätning att de var nöjda med hans insats.

Veckan efter attentat ökade Socialdemokraterna också något i opinionen.

Annons
Annons
Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

2 / 6

Kameraövervakning och fotboja

Foto: Lars Pehrson

Efter terrorattentatet lät det väldigt annorlunda från MP-språkröret och tidigare flyktingaktivisten Gustav Fridolin, som nu i stället föreslog fotboja på personer som får avslag på sin asylansökan och därefter misstänks kunna avvika.

Centerpartiledaren Annie Lööf, som gjorde politisk karriär som integritetsvurmande motståndare till FRA-lagen, ropade plötsligt på utökad kameraövervakning.

Den en gång i tiden liberala moderatledaren Anna Kinberg Batra laddade upp ett helt batteri med krav på repressiva åtgärder.

Annons
Annons
Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 1 av 1

3 / 6

Kinberg Batra grävde ner stridsyxan

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Innan händelsen i Stockholm hängde hotet om nyval över svensk politik, sedan M-ledaren Anna Kinberg Batra sagt sig vilja fälla regeringens budget med stöd av Sverigedemokraterna. Efter dådet lade politikerna – åtminstone tillfälligt – ner stridsyxan.

Sex av riksdagens åtta partier samlades för blocköverskridande samtal, och redan innan de inleddes hade politikerna enas om att skärpa terrorlagstiftningen och ge polisen utökade möjligheter till övervakningen.

Exakta vad resultatet av samtalen blir återstår att se.

Annons
Annons
Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

4 / 6

Ygeman satte ner foten

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hela vintern hade de borgerliga partierna försökt övertrumfa varandra med krav på fler poliser. Men inrikesminister Anders Ygeman (S) vägrade att ge sig in i en budgivning. Tills fyra dagar efter dådet, under den pågående S-kongressen, när han och finansminister Magdalena Andersson (S) utlovade 10 000 fler polisanställda till 2024.

På presskonferensen fick han frågan: Ger ni er inte själva in en budgivning nu?

– Nej, jag ser det mer som att vi avslutar den, svarade Ygeman.

Annons
Annons
Foto: Björn Larsson Rosvall/TTBild 1 av 1

5 / 6

S-ledningen fick frikort

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Dagen efter lastbilsattacken inleddes Socialdemokraternas partikongress i Göteborg. I en rad känsliga frågor var det upplagt för interna partistrider: Migrationspolitiken, vinster i välfärden, religiösa friskolor, vapenexport. Men den tragiska händelsen i Stockholm lade sig som en våt filt över kongressen och debatten uteblev. Partiet slöt upp bakom Stefan Löfven.

Och S-ledningen fick i princip carte blanche fram till nästa kongress, vilket ger dem fritt spelrum i den stundande valrörelsen.

Annons
Annons
Foto: Claudio Bresciani/TTBild 1 av 1

6 / 6

...men SD-effekten uteblev

Foto: Claudio Bresciani/TT

Ett terrordåd i centrala Stockholm och en misstänkt uzbekisk gärningsman med tydliga islamistsympatier. Man kunde tro att det skulle gynna Sverigedemokraterna – som i decennier krävt hårdare kriminalpolitik, minskad invandring och som utmålat islam som det största hotet mot Sverige.

Men partiet har tvärtom legat stilla i opinionsmätningarna efter attentatet.

Medan andra partier har talat om fler poliser, tuffare lagar och ökad kontroll av asylsökande den senaste månaden har SD i stället försökt lansera sig som det nya vårdpartiet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons