Annons

SvD Ledare:Löfven förlorade folkomröstningen

Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta valresultat någonsin, enligt SVT:s vallokalsundersökningen Valu och TV4:s valdagsundersökning.
Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta valresultat någonsin, enligt SVT:s vallokalsundersökningen Valu och TV4:s valdagsundersökning. Foto: Lars Pehrson/SvD
Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val någonsin. En drygt hundraårig epok går mot sitt slut. För att sätta valresultatet i perspektiv: genomsnittet för S sedan den allmänna rösträtten infördes är 43 procent. Så sent som i valet 2014 hade partiet 31 procent.

Socialdemokraterna har dominerat det svenska partilandskapet i ett sekel. Nu är allt som återstår ett parti bland andra.

Man ska dock bära i minne att den svenska socialdemokratin står relativt stark, i jämförelse med broderpartierna på kontinenten. Den totala partikollaps som setts i en del andra länder har inte nått oss i norr. Men nattens valförlust ställer ändå partiet inför ett vägval, som kommer att tvinga fram ytterligare en uppslitande process. Ska man fortsätta på Stefan Löfvens bistra betong- och batonglinje, eller ska man öppna för en mer frejdig och frasradikal folkförförarstil? Den inre striden kommer att sänka partiet ännu mer mot 20-procentsstrecket.

Men inte heller Moderaterna har gjort ett särskilt lyckat val. Man kan förstås försöka trösta sig med att partiet historiskt för det mesta har varit ungefär så stort som nu, med ett snitt på 19 procent sedan den allmänna rösträttens införande.

Annons
Annons

Men Ulf Kristersson tillträdde med betydligt högre ambitioner. Faktum är att företrädaren Anna Kinberg Batra tvingades bort i ett läge där partiets opinionssiffror hade fallit ner mot 16 procent.

Valkampanjen, i stora drag en personvalskampanj byggd runt Ulf Kristerssons förtroendeingivande framtoning, entusiasmerade inte. Kanske det hade varit bättre att satsa på en radikalt moderat politik även på andra områden än inom trygghet och försvar? Nu har man inte ens bett om väljarnas mandat att avskaffa värnskatten.

Efter reklamen visas:
Politiska chefredaktörerna om senaste mandatperioden

Moderaternas Ulf Kristersson är dock den rimligaste regeringsbildaren i ett läge där valmanskåren med all önskvärd tydlighet röstar bort ett socialdemokratiskt styre. Det mest stabila vore en regering bestående av Alliansen. Perioden 2006 till 2014 visade att konstellationen är väl fungerande. Men eftersom en sådan regering troligen skulle behöva få igenom budgetar med stöd av Sverigedemokraterna är den kanske omöjlig, givet vad Liberalerna och Centerpartiet har sagt i valrörelsen. Moderaterna bör i så fall söka bilda en minoritetsregering vars budgetar i vart fall inte fälls av C och L i oheligt förbund med vänsterblocket. Det kommer att kräva en hel del politiskt hantverk.

Oavsett vilket kommer det att bli en relativt svag regering, med ett inte helt självklart reformmandat.

För vad handlade valet om?

Valet var en folkomröstning om välfärden, sade Stefan Löfven. Väljarna höll inte med. Sjukvården rankades visserligen högt – men vid valurnorna förkastade man uppenbarligen Socialdemokraternas välfärdspolitik. Samtidigt gick Kristdemokraterna – det borgerliga alternativ som tydligast profilerat sig på vårdfrågor – uppåt som en raket i opinionen.

Annons
Annons

Det var nu eller aldrig för en radikal klimatpolitik, sade Miljöpartiet. I så fall lutar det mot aldrig.

Valet var en folkomröstning om invandringen, sade Sverigedemokraterna. I någon mån, ja. SD etablerade sig som ett tredje, stabilt block. Och ungefär två tredjedelar av valmanskåren röstade för partier som vill behålla migrationspolitiken åtstramad, eller skärpa den ytterligare.

Men valet var också en folkomröstning om humanism, enligt Centerpartiet och Annie Lööf, en annan vinnare i valet. Även den opinionen bör man ta hänsyn till när man försöker uttolka mandatet.

Det var ett ödesval, hördes från vänstern. Som om vi inte hört det förut. Begreppet började användas i svensk politik för femtio år sedan. Tage Erlander menade att andrakammarvalet 1968 var ett ödesval. Partiet hade då innehaft regeringsmakten oavbrutet i 32 år. Och 1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent. Man satt åtta år till. Så mycket för ödesval.

På samma sätt lär det vara nu. Vi har haft en svag regering utan förändringsmandat i fyra år. Nu får vi fyra år till. Sverige tuffar på. Skillnaden är att Socialdemokraterna inte längre styr allt i våra liv.

Framförallt var valet en folkomröstning om fyra år till med Socialdemokraterna vid makten, precis som Ulf Kristersson underströk i en av de tv-sända partiledardebatterna. Den omröstningen förlorade regeringen Löfven.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons