Annons

Jonas Gummesson:Löfven har förtjänat sin plats vid Natos bord

Foto: Yvonne Åsell
Under strecket
Publicerad

Nato tar beslut om nya militära styrkor i Östeuropa och Baltikum. Vid bordet sitter statsministern från det alliansfria partnerlandet Sverige där Natomotståndet ökar. Det är upp- och nedvända världen på Natos toppmöte i Warszawa.

Nu är detta ingenting som verkar störa Stefan Löfven. Han kommer att få ett hjärtligt mottagande av stats- och regeringscheferna från Natos medlemsländer och även om han i sitt inre uppfattar en bristande logik i det som sker är det inget han visar utåt.

Närvaron vid fredagskvällens öppningsmiddag i Warszawa är en tydlig politisk markering: Två partnerländer utanför medlemskretsen kvalar in. Sverige och Finland, inga andra.

Och det är uppenbart att länderna bedöms ha en särskild ställning och betydelse för säkerhetsläget i det nordisk-baltiska området. På Natospråk är konstellationen "28 plus två plus ett" runt bordet. Alltså medlemsländerna, Sverige/Finland och EU:s representanter. Det är nu den inre kärnan.

Stefan Löfven har gjort sporadiska inhopp i den säkerhetspolitiska debatten under sin tid som statsminister, bland annat det ifrågasatta utspelet om Sverige och Finland som ”geografiskt fria ytor” mellan Natoländerna och Ryssland. Moderatledaren Anna Kinberg Batra menade att statsministern spred "osäkerhet" med sitt resonemang om "buffertzoner" och undrade hur det kunde uppfattas i Natoländer med gräns mot Ryssland.

Annons
Annons

Senast talade Löfven säkerhetspolitik vid ett seminarium i Finland för ett par veckor sedan.

Huvudbudskapet var att Sverige "håller fast vid Sveriges säkerhetspolitiska linje". Vilket i den löfvenska versionen innebär att inta flera disparata positioner samtidigt: militär alliansfrihet, solidaritet vid konflikter i närområdet samt ett nära Natosamarbete.

Redan i sin första regeringsförklaring lyfte Löfven fram den militära alliansfriheten till nya höjder, med ett språkbruk som inte använts de senaste 15 åren.

Samtidigt har närmandet till Nato oförtrutet gått vidare trots hård kritik även internt inom S.

Under våren tog riksdagen beslut om värdlandsavtalet med Nato, som ger alliansen möjlighet att placera ut militär personal och utrustning på baser i Sverige under eget befäl efter klartecken från den svenska regeringen.

På regeringen Löfvens meritlista står också färska försvarsavtal med Natos tyngsta medlemsländer USA och Storbritannien. Här finns inga förpliktelser för ett skarpt läge men signalen är ändå tydlig och riktad mot ett och samma håll: Ryssland.

Vid statsministerns besök i Vita Huset tidigare i år gjordes också ett skarpt uttalande med samma adressat: att "USA och de nordiska länderna är oroade över Rysslands växande militära närvaro i Östersjöregionen".

I talet i Finland hävdade Lövfen att Sveriges "relation till Ryssland är av största betydelse". Samtidigt ligger alla diplomatiska kontakter över tjänstemannanivå på is. Det går att påstå att Stefan Löfven har förtjänat sin plats vid Natos bord.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons