Annons

Löfven som statsminister – värsta som kan hända S?

Enda sättet att undvika samma öde som Socialdemokraternas döende europeiska systerpartier kan vara att gå i opposition. Snart kan blickarna vändas mot Stefan Löfven (S) igen i regeringspusslet. Ska han sätta partiets framtid eller landet först?

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Stefan Löfvens mål är att splittra Alliansen och ta makten igen. Frågan är vad det skulle inneböra för partiet.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 6

Interna kritikerna har varit nöjda med sakpolitiken, men satsningarna har inte satts in i ett sammanhang, partiet har varit för defensivt.

Foto: Lars Pehrson Bild 2 av 6

Spelplanen har förändrats: när mandatperioden är slut kommer det ha gått 20 år sedan de rödgröna partierna hade majoritet i ett riksdagsval i Sverige.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 6

”Det slutgiltiga valresultatet visar att vi socialdemokrater blivit det klart största partiet och har stöd av det största regeringsunderlaget” var Löfvens kommentar efter valresultatet.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 4 av 6

Utvecklingen i Sverige och omvärlden har skakat om partiet och i det verkställande utskottet är oron över hur högerradikala vinner i styrka hela tiden närvarande.

Foto: Staffan Lö wstedt Bild 5 av 6

Efter valet rasade Socialdemokraterna i flera klassiska S-fästen samtidigt som man ökade i exempelvis Stockholms innerstad.

Foto: Lars Pehrson Bild 6 av 6

Stefan Löfvens mål är att splittra Alliansen och ta makten igen. Frågan är vad det skulle inneböra för partiet.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Stefan Löfvens mål är att splittra Alliansen och ta makten igen. Frågan är vad det skulle inneböra för partiet.
Stefan Löfvens mål är att splittra Alliansen och ta makten igen. Frågan är vad det skulle inneböra för partiet. Foto: Tomas Oneborg

Över två månader har gått sedan han tog en whisky med skådespelaren Kjell Bergqvist och hustrun Ulla bland vännerna på restaurang Hubertus. Det var sent på valnatten. De pratade om sommarstugor och fotboll. Statsministern var på gott humör.

Några timmar tidigare samma kväll hade S-ledaren leende gått upp på valvakans scen på Färgfabriken i södra Stockholm med ett budskap: Jag sitter kvar.

Runt honom intensifierades dansen och hejaropen om att ”Sverige behöver en socialdemokratisk regering igen” när valresultatet på 28,3 procent verkade säkrat.

Man vet om att man är vilse men inte hur man ska hitta rätt igen.

Vad tänker Socialdemokraternas tionde partiordförande Stefan Löfven i dag när han står i fönstret i sitt tillfälliga tjänsterum i Adelcrantzka palatset i centrala Stockholm och tittar ut?

Annons
Annons

Interna kritikerna har varit nöjda med sakpolitiken, men satsningarna har inte satts in i ett sammanhang, partiet har varit för defensivt.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

Det står allt mer klart att Stefan Löfven står inför ett ödesval där alla beslut han tar kan få historiska följder – varav vissa kan vara förödande.

Det sägs att det inte har varit så lugnt och fredlig inom partiet i modern tid som under Löfven. Det sägs att han håller på att splittra borgerligheten. Och att det kan bli en dyrköpt seger om han lyckas ta makten.

Bakgrunden är ett deprimerande bokslut för svensk socialdemokrati:

  • S fick det sämsta valresultatet sedan 1911.
  • Partiet förlorade makten i både Stockholms stad och Göteborg.
  • S backade i 250 av 290 kommuner och har decimerats i landstingen.
  • S föll med över sju procent i det röda Norrbotten.

Partiledningen pekar på upphämtningen i spurten, mantrat har varit att man är nöjd. Men Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, skräder inte orden.

– Fortet har fallit. Det ser för jävligt ut för socialdemokratin. Om trenden fortsätter har socialdemokratin inte så många mandatperioder på sig medan man fortfarande är ett dominerande parti, säger han.

Interna kritikerna har varit nöjda med sakpolitiken, men satsningarna har inte satts in i ett sammanhang, partiet har varit för defensivt.
Interna kritikerna har varit nöjda med sakpolitiken, men satsningarna har inte satts in i ett sammanhang, partiet har varit för defensivt. Foto: Lars Pehrson

En källa med god insyn i S-ledningen menar att problemet inte är bristande krisinsikt – ”man kan inte gå på ett möte utan att folk talar om kris” – problemet är att ingen vet vad de ska göra.

– Det kanske är ett kristecken i sig. Man vet om att man är vilse men inte hur man ska hitta rätt igen.

Annons
Annons

Spelplanen har förändrats: när mandatperioden är slut kommer det ha gått 20 år sedan de rödgröna partierna hade majoritet i ett riksdagsval i Sverige.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Nu står allt och väger för Stefan Löfven – ska Socialdemokraterna lyckas få till ett regeringssamarbete med Centerpartiet? Eller gå i opposition?

Det är två scenarion förknippade med stora risker.

Det finns de som ser fler nackdelar med att sitta i regering, bland annat två före detta socialdemokratiska ministrar, Carl Tham och Anna Hedborg.

De menar att S bör släppa fram en alliansregering – med vissa överenskommelser – eftersom de tror att C och L i slutändan aldrig kommer att acceptera ett samarbete med S.

– Annars kan det bildas en högerregering med stöd av SD och det kan leda till en förödande politik, säger Carl Tham.

Marika Lindgren Åsbrink är utredare på LO och medlem i Socialdemokraternas eftervalsanalysgrupp – en tung S-röst. Hon är beredd att hålla med om att opposition kan vara det bättre alternativet.

– Båda alternativen är rätt oaptitliga. Jag är nog ändå skeptisk till att sitta i ett regeringssamarbete med partier från den borgerliga sidan. Det försämrar Socialdemokraternas möjligheter att bedriva bra politik på sikt, säger hon.

Marika Lindgren Åsbrink menar att det är lätt att se varför man skulle vilja ta ansvar för landet och försöka undvika ur S-perspektiv ännu värre politik genom regeringssamarbete.

Men partiet riskerar att vinna en strid och förlora ett krig.

– Om man ska se det strategiskt och tänka på 2022 handlar det om en tacksammare position att vara i opposition, säger hon.

Spelplanen har förändrats: när mandatperioden är slut kommer det ha gått 20 år sedan de rödgröna partierna hade majoritet i ett riksdagsval i Sverige.
Spelplanen har förändrats: när mandatperioden är slut kommer det ha gått 20 år sedan de rödgröna partierna hade majoritet i ett riksdagsval i Sverige. Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons

”Det slutgiltiga valresultatet visar att vi socialdemokrater blivit det klart största partiet och har stöd av det största regeringsunderlaget” var Löfvens kommentar efter valresultatet.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

Bara 41 procent av LO-väljarna lade sin röst på S i valet i höstas. Det är första gången som S inte har majoritet bland LO:s väljare. Ett samarbete med Centerpartiet kan ge en mer liberal ekonomisk politik i kombination med mindre strikt migrationspolitik, en politisk cocktail som Marika Lindgren Åsbrink inte tror lockar tillbaka LO-väljarna – utan snarare stöter bort fler.

– Det blir supersvårt att sitta i regering. Jag tror att man kommer att tappa många väljare.

Utvecklingen i Europa skrämmer. Bara sex länder har en socialdemokratisk premiärminister. I flera fall, som i Nederländerna och Tyskland, är partierna i fritt fall efter samarbeten högerut. Det saknas inte fler skräckexempel – i Frankrike utraderades Socialistpartiet i förra valet och i Grekland rasade Pasok från över 40 procent till 4,7 procent i valet 2015.

Brittiska Labour och socialdemokraterna i Portugal går mot strömmen.

Inom Socialdemokraterna tror många att den relativa framgången i Sverige beror på att höger–vänster-konflikten lever i högre grad än i andra länder. Om den försvagas så innebär det stora risker för S.

– Ja absolut, jag tror att det finns en sådan risk. De partier som vi förmodligen skulle samarbeta med står långt ifrån S. En försvagad höger-vänsterskala skulle vara farlig både för att den försvagar S och förmodligen får SD att växa, säger Marika Lindgren Åsbrink.

”Det slutgiltiga valresultatet visar att vi socialdemokrater blivit det klart största partiet och har stöd av det största regeringsunderlaget” var Löfvens kommentar efter valresultatet.
”Det slutgiltiga valresultatet visar att vi socialdemokrater blivit det klart största partiet och har stöd av det största regeringsunderlaget” var Löfvens kommentar efter valresultatet. Foto: Staffan Löwstedt
Annons
Annons

Utvecklingen i Sverige och omvärlden har skakat om partiet och i det verkställande utskottet är oron över hur högerradikala vinner i styrka hela tiden närvarande.

Foto: Staffan Lö wstedt Bild 1 av 1

Daniel Suhonen lutar åt att S bör kämpa för regeringsmakten, men ser egentligen att de ”enorma riskerna” kan vara större än fördelarna med att sitta i regering.

– S partiledning verkar väldigt angelägna om att EU-anpassa svensk socialdemokrati permanent ner under 30 procent, säger han och efterfrågar en mer offensiv ekonomisk politik från vänsterhållet.

Blir det opposition kommer den demobiliserade vänsterfalangen att mobiliseras väldigt starkt.

Samtidigt skulle S i opposition få en gynnsam position – att slåss mot en tydlig högerregering skulle vara enkelt att förankra bland parti- och fackfolk.

Men det finns en till baksida förutom att missa regeringsmakten.

Falangstriderna i partiet har legat på sparlåga under Stefan Löfvens borgfred. Ingen vill bråka med Löfven och att inneha regeringsmakten brukar lugna interna kritiker. Om S hamnar i opposition bedömer flera socialdemokrater som SvD talat med att kompromisskandidaten och förhandlaren Löfven avgår relativt snabbt – troligtvis efter valet till EU-parlamentet i vår.

– Blir det opposition kommer den demobiliserade vänsterfalangen att mobiliseras väldigt starkt. Många som har knutit näven i fickan kommer inte längre att ha incitament för att vara återhållsamma, säger en källa med god insyn i S-ledningen.

Utvecklingen i Sverige och omvärlden har skakat om partiet och i det verkställande utskottet är oron över hur högerradikala vinner i styrka hela tiden närvarande.
Utvecklingen i Sverige och omvärlden har skakat om partiet och i det verkställande utskottet är oron över hur högerradikala vinner i styrka hela tiden närvarande. Foto: Staffan Lö wstedt
Annons
Annons

Efter valet rasade Socialdemokraterna i flera klassiska S-fästen samtidigt som man ökade i exempelvis Stockholms innerstad.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

I bakgrunden lockar just framgångarna för Jeremy Corbyn i England – och Bernie Sanders i USA – som inspirerar vänsterfalangen. Det talas om en revanschlusta som legat vilande sedan Juholt-tiden. Tankar har lyfts om att näste ledare bör väljas i en öppen medlemsomröstning, där vissa drömmer om en momentumrörelse som städar ut partihögern.

Daniel Färm på tankesmedjan Tiden menar tvärtemot att Socialdemokraternas framgång är kopplat till ”den breda koalitionen”, som Löfven lyckats samla.

– Om partiet skulle vänsterradikaliseras skulle du säkert mobilisera vissa grupper mer, men också tappa andra grupper, säger han.

Falangstrider har alltid varit en del av socialdemokratin och de nådde nya höjder när Håkan Juholt tvingades bort 2012. Vissa menar att falangerna har förändrats. Partihögern har tonat ner sin progressiva liberala sida med tal om mångkultur och identitetspolitik samt tilltron till marknadslösningar.

I stora drag är man överens om den förda politiken som rör migration och lag och brott. Partihögern vill ses som tuffa – utan att stöka till det för medelklassen. Vänstern vill vara tuffa – och bråka med överklassen.

Efter valet rasade Socialdemokraterna i flera klassiska S-fästen samtidigt som man ökade i exempelvis Stockholms innerstad.
Efter valet rasade Socialdemokraterna i flera klassiska S-fästen samtidigt som man ökade i exempelvis Stockholms innerstad. Foto: Lars Pehrson

Kraven inom partiet är stora på att S måste ge sig in i ett ordentligt förändringsarbete. Nu har både en eftervalsanalys och en framtidsplan vid namn ”S 2025” dragit igång. Arbetet kritiseras dock internt för att fokusera på organisation och folkrörelsefrågor och inte idéutveckling. Nästa S-kongress ska exempelvis bara behandla utbildning och organisation.

Många har en självbild att partiet är dömt att långsamt gå under.

– Man behöver förnya både arbetssätt och politik, säger Daniel Färm.

Frågan är ju vad som skulle kunna hända 2022 som verkligen skulle gagna partiet om S gick i opposition nu. Risken är att det politiska landskapet är sig likt – även om partiet tappat mindre.

Daniel Suhonen på Katalys tror att lösningen är en ny expansiv ekonomisk politik och den blir svår att ta fram i samarbete med de borgerliga. Han tror att partiet kan lyfta rejält.

– Många har en självbild att partiet är dömt att långsamt gå under, men vägrar se att tappet beror på den politik man fört. Man har inte fört en kraftfull jämlikhetspolitik på decennier, säger Suhonen och lägger till:

– Jag är väldigt hoppfull om socialdemokratins möjligheter. Det är aldrig för sent. I så fall hade jag hoppat framför ett tåg för länge sen.

Efter reklamen visas:
Mellan raderna KRISTERSSON ÄNDA IN I KAKLET
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons