Annons

Göran Eriksson:Löfven vågar inte använda S-ordet

”Varken Magdalena Anderson eller Stefan Löfven tar ordet skattehöjningar i sin mun”, skriver SvD:s Göran Eriksson.
”Varken Magdalena Anderson eller Stefan Löfven tar ordet skattehöjningar i sin mun”, skriver SvD:s Göran Eriksson. Foto: Claudio Bresciani/TT

Statsminister Stefan Löfven (S) ville tala om välfärden i vårens sista partiledardebatt. Han säger inte att skatterna måste höjas, men knyter stora förhoppningar till den stora skattereform som regeringen, Centern och Liberalerna hoppas ska få närmast magiska effekter.

Under strecket
Publicerad

Sverige vaknar till nyheter om nya sprängningar och skjutningar. Då är det inte lätt för en statsminister som vill styra partiledardebatten, den sista i riksdagen innan sommarledigheten, till att handla om välfärdsfrågor.

Men det ville Stefan Löfven, med ett inledningsanförande där han talade om det starka samhället och om behovet av ökad social rättvisa och utbyggd välfärd.

Löfven och Socialdemokraterna vill återföra politikens huvudkonflikt till att handla om höger mot vänster: om skatter och fördelningspolitik. Det blir svårare att uppnå för varje rubrik som handlar om bomber och dödskjutningar.

Den just nu spektakulära svenska kriminaliteten flyttar politikens fokus mot frågor om brott och straff, mot rättsväsendet och mot hur integrationen fungerar i svenska förorter.

Moderatledaren Ulf Kristersson använde debatten till att gå igenom bara de senaste dagarnas våldsdåd. Samt förklara att regeringen har tappat greppet – och att han visserligen inte tvivlar på Stefan Löfvens goda vilja att komma åt kriminaliteten, men väl på hans förmåga.

Annons
Annons

Stefan Löfvens stab hade skrivit ett – lite högtravande – inledningsanförande som tog sitt avstamp i att Sverige nu har haft demokrati i 100 år, men att klassamhället fortfarande finns kvar.

Löfven formulerade också en sorts hyllning till reformismen – eller kanske till de utdragna regeringsförhandlingarna under hösten och vintern: ”Att prioritera välfärden är själva syftet med förhandlingarna och kompromisserna.”

Och redan på onsdagsmorgonen, före partiledardebatten, hade finansministern en pressträff om välfärdens finansiering vilket skulle bli en fond till partiledardebatten. Magdalena Anderssons budskap var att det 2026 kommer det att saknas 90 miljarder kronor – ”finansieringsgapet” – om målet är att bevara kvaliteten i vård och omsorg.

Skulle man dessutom vilja att kvaliteten inom välfärdssektorn höjs – vilket nog är vad många medborgare förväntar sig – så blir naturligtvis det ekonomiska hålet ännu större.

Bakgrunden till den här utvecklingen är bland annat att 40-talisterna – ”köttberget” för att tala med en företrädare till Andersson – blir allt äldre vilket kommer att kräva mer äldre- och sjukvård. Det är alltså den demografiska utmaning som det har talats om i många år, som nu är på väg att förverkligas.

Det vore lätt att föreställa sig att Socialdemokraterna kommer att vilja lösa finansieringsproblemet med höjda skatter, men Magdalena Andersson gick inte längre än till att säga att ”det får vi titta på och analysera de kommande åren”.

Medan Stefan Löfven i partiledardebatten flera gånger återkom till den stora skattereform som utlovas i regeringens 73-punktsuppgörelse med Centern och Liberalerna.

Annons
Annons

Som reformen beskrivs i det gemensamma programmet har den närmast magiska egenskaper. Här följer ett urval av vad den väntas åstadkomma: ökad sysselsättning, stärkt konkurrenskraft, utjämnade klyftor, sänkt marginalskatt, minska hushållens skuldsättning och till sist: ”långsiktigt trygga välfärden”.

Men varken Magdalena Anderson eller Stefan Löfven tar alltså S-ordet – skattehöjningar – i sin mun. Mycket talar väl för att Socialdemokraterna till sist kommer att landa i slutsatsen i att sådana behövs, men det finns ingen samsyn med Centern och Liberalerna när det handlar om skattekvoten.

Det framgår heller inte av 73-punktsprogrammet vad som ska hända med det samlade skatteuttaget, men Annie Lööf har gjort klart att Centerns utgångspunkt är att skattetrycket ska sänkas.

Stefan Löfvens regering är ju bunden av avtalet med de båda liberala partierna, vilket gör det svårare att argumentera för skattehöjningar. Dessutom är ju höjda skatter sällan lika populärt bland väljarna, som den välfärd de är avsedda att finansiera.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons