Annons

Göran Eriksson:Löfven kom in i FN – sedan släckte Trump ljuset

Regeringen spenderade 27 miljoner kronor på att ”stärka Sveriges röst i världen” med en plats i FN:s säkerhetsråd. FN-kampanjen var regeringen Löfvens internationella triumf – och nu har Donald Trump släckt ljuset.

Under strecket
Publicerad

Efter USA:s presidentval är ingenting längre som det har varit i den internationella politiken, skriver Göran Eriksson.

Foto: Molly Riley/APBild 1 av 3

FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson gratulerar Sveriges utrikesminister Margot Wallström till att Sverige just blivit invald i FN:s säkerhetsråd.

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 2 av 3

”Det är mörkt i FN-skrapan när den skuggas av Trump World Tower.”

Foto: Mark Lennihan/APBild 3 av 3

Efter USA:s presidentval är ingenting längre som det har varit i den internationella politiken, skriver Göran Eriksson.

Foto: Molly Riley/APBild 1 av 1
Efter USA:s presidentval är ingenting längre som det har varit i den internationella politiken, skriver Göran Eriksson.
Efter USA:s presidentval är ingenting längre som det har varit i den internationella politiken, skriver Göran Eriksson. Foto: Molly Riley/AP

– Jan Eliasson bor där, säger Pierre Schori och pekar upp mot Trump World Tower.

Det är några dagar före midsommar i år, och FN-ambassadörerna i New York ska snart välja in Sverige i FN:s säkerhetsråd.

Den svarta Trump-skrapan reser sig mot himlen bara något kvarter från FN-högkvarteret vid East River i New York. Trump-tornet är förstås högre än FN-skrapan. Miljardären Trump har aldrig haft något emot maktsymbolik.

Jan Eliasson slutar som FN:s biträdande generalsekreterare nu vid årsskiftet – en FN-förlust för Sverige som mer än väl kunde vägas upp av platsen i säkerhetsrådet.

Men efter USA:s presidentval är ingenting längre som det har varit i den internationella politiken.

Ingenting kommer heller att bli som regeringen Löfven hade räknat med, under de två år som Sverige sitter i säkerhetsrådet. För vi kom in – och Donald Trump släckte ljuset.

Annons
Annons

FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson gratulerar Sveriges utrikesminister Margot Wallström till att Sverige just blivit invald i FN:s säkerhetsråd.

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 1 av 1

Spekulationerna om vad en president Trump betyder för världspolitiken är vilda, och baseras på olika tolkningar av uttalanden som Donald Trump har gjort under sin retoriskt exempellösa valkampanj.

Vill någon försöka vinna över Donald Trump för – till exempel – en feministisk utrikespolitik?

Att det är relevant att tala om ett mörker som följer med Trump beror på detta: Ovanligt få vet vad som faktiskt kommer att hända. Donald Trump släckte ljuset för världens utrikespolitiska bedömare.

En är Sveriges flygande förre utrikesminister Carl Bildt, som på valnatten skrev att han känner en betydande del av det ”republikanska utrikes- och säkerhetspolitiska etablissemanget i Washington och runt om i USA”.

Men, bloggade Bildt vidare: ”Jag känner ingen som stått upp för Donald Trump, eller ens antytt villighet att göra det”.

Går det i detta mörker att svara på hur Trumps seger påverkar Sveriges möjligheter att uträta något i säkerhetsrådet?

Inte med någon säkerhet, men om man ställer regeringen Löfvens ambitioner bredvid signalerna från Trump så ser det även i dunklet mycket sämre ut, än det skulle ha gjort med en president Clinton.

Notan för den svenska FN-kampanjen var inte astronomisk – 27 miljoner kronor är UD:s egen beräkning.

FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson gratulerar Sveriges utrikesminister Margot Wallström till att Sverige just blivit invald i FN:s säkerhetsråd.
FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson gratulerar Sveriges utrikesminister Margot Wallström till att Sverige just blivit invald i FN:s säkerhetsråd. Foto: Pontus Lundahl/TT

Pierre Schori var en av ”hedersambassadörerna” i kampanjen och besökte 16 länder – bland annat Kuba och Vietnam, där han visade en film om Olof Palme. Regeringen hade gett bland andra Carl Bildt och Göran Persson samma pr-uppdrag.

Annons
Annons

Kampanjen blev till sist framgångsrik, men väckte frågan om varför Sverige egentligen ska sitta i säkerhetsrådet. En del av svaret har Utrikesdepartementet formulerat på sin hemsida:

”Det ger oss en plattform för att få genomslag för vår breda utrikes- och säkerhetspolitik, där klimat, jämställdhet, konfliktförebyggande, respekt för mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning är centrala frågor”.5

Och ser man positionen i säkerhetsrådet ur ett sådant politiskt perspektiv, så är valet av Donald Trump en politisk kraschlandning som får kristallkronorna i Arvfurstens palats att darra.

Vill någon försöka vinna över Donald Trump för – till exempel – en feministisk utrikespolitik?

På nästan varje punkt är Trumps politiska positioner, som de uttrycktes under kampanjen, i konflikt med de svenska.

Nu vet ingen någonting säkert. Annat än att det är mörkt i FN-skrapan när den skuggas av Trump World Tower.

Högt på listan över det som nu oroar svenskar i FN-apparaten ligger just att USA ska krympa bidragen till jämställdhet – vilket skulle ligga i linje med vad som hänt under tidigare FN-kritiska presidenter.

Nästan lika högt ligger det här: USA:s näste president kampanjade under parollen ”Trump digs coal” – och har hotat att hoppa av den internationella klimatuppgörelsen.

Listan Sverige vs Trump kunde göras mycket längre.

Men kanske var det ändå inte i just säkerhetsrådet som den svenska utrikespolitiska agendan skulle ha förverkligats – även om regeringen har drömt om det.

I själva rådet har regeringen flera gånger uttalat ambitionen att Sverige ska spela en sorts medlande roll – och bryta låsningar mellan de permanenta medlemmarna som USA och Ryssland.

Annons
Annons

”Det är mörkt i FN-skrapan när den skuggas av Trump World Tower.”

Foto: Mark Lennihan/APBild 1 av 1
”Det är mörkt i FN-skrapan när den skuggas av Trump World Tower.”
”Det är mörkt i FN-skrapan när den skuggas av Trump World Tower.” Foto: Mark Lennihan/AP

Sveriges styrka är att ”hitta kompromisser och vara en brobyggare” säger Margot Wallström på regeringens hemsida. Med Hillary Clinton i Vita huset hade det varit lättare.

Men paradoxalt nog är den stora oron nu inte att USA och Ryssland blockerar varandra i säkerhetsrådet – vilket Sverige skulle försöka göra något åt.

Men någon svensk medlarroll behövs kanske inte. Snarare våndas många över att Donald Trump och Vladimir Putin ska dela upp världen mellan sig, vilket skulle marginalisera både FN och säkerhetsrådet.

Logiken i säkerhetsrådet kan därmed bli upp och nedvänd – eller så tar realpolitiken över och de gamla strukturerna består.

Med Hillary Clinton kunde den svenska regeringen ha gjort sannolika förutsägelser om de två åren i säkerhetsrådet.

Nu vet ingen någonting säkert. Annat än att det är mörkt i FN-skrapan när den skuggas av Trump World Tower.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons