Annons

Logoped: Föräldrar litar för mycket på förskolan

Elvira Ashby är logoped och författare.
Elvira Ashby är logoped och författare. Foto: Lisa Arfwidson

Barn som pratar sent blir ofta frustrerade eftersom de förstår så mycket mer än de kan uttrycka. Här tipsar logopeden Elvira Ashby om de bästa strategierna för att främja ditt barns språkutveckling.

Under strecket
Publicerad

Elvira Ashby har arbetat med barn som har språkliga svårigheter i över femton år.

Foto: Lisa Arfwidson

”Om jag väntar in barnet och inte stressar på, kommer kommunikationen också att gå bättre”, säger Elvira Ashby.

Foto: Lisa Arfwidson

Lyssna noga på barnet och fånga upp och bygg på det barnet säger och visar, tipsar Elvira Ashby.

Foto: Lisa Arfwidson

När din ivriga treåring försöker beskriva lastbilen som körde förbi förskolan men inte hittar de rätta orden – och blir arg när du inte begriper.

Eller när din tvååring fortfarande inte sagt fler ord än ”mamma” medan andra jämnåriga staplar tvåordsmeningar på varandra.

Det råder ingen brist på tillfällen då barns språkutveckling gör det lätt att känna sig otillräcklig som förälder. Men det finns smarta sätt att både underlätta språkutvecklingen och undvika språklig frustration.

Visst är förskolan viktig för barnens språkutveckling. Men det är föräldrarna också.

Elvira Ashby är logoped och författare till en rad språkstimulerande barnböcker samt fackboken ”Språkstimulera mera! Att stötta barns språkutveckling” (Studentlitteratur 2019). Hon menar att föräldrar lätt sätter alltför mycket tilltro till förskolans språkutvecklande roll.

– Visst är förskolan viktig för barnens språkutveckling. Men det är föräldrarna också, och det innebär att jag som förälder inte bara kan släppa det där med språkstimulering och tänka att ”det gör de ju i förskolan”.

Annons
Annons

Elvira Ashby har arbetat med barn som har språkliga svårigheter i över femton år.

Foto: Lisa Arfwidson
Elvira Ashby har arbetat med barn som har språkliga svårigheter i över femton år.
Elvira Ashby har arbetat med barn som har språkliga svårigheter i över femton år. Foto: Lisa Arfwidson

En avhandling vid Åbo akademi har visat på hur en stunds systematisk språklek varje dag i förskolan för de äldsta barnen ökade elevernas läsförmåga ända upp i nionde klass. Med hjälp av språkinlärningsmetoden Bornholmsmodellen fick drygt tvåhundra sexåringar regelbundet leka språklekar under förskolans sista år och fram till grundskolans första termin. Språkträningen visade sig också öka den så kallade ordavkodningen, det vill säga att tolka bokstäver och omsätta dem till motsvarande språkljud, ända upp till sjätte klass.

Elvira Ashby påpekar att även föräldrar självklart kan jobba hemma med rim och ramsor och egna språklekar.

En annan ny studie vid University of Washington har visat på hur föräldrar som coachats i ”parentese” eller föräldraspråk, det vill säga grammatiskt korrekt tal med utdragna vokaler och överdrivna rösttoner, bidragit till bättre kommunikation mellan förälder och barn vilket resulterat i en förbättrad språkutveckling hos barnet. Studien tyder på att föräldraspråkets höga toner och långsamma tempo fungerar som en social ”krok”, som i sin tur bjuder in barnet att svara.

– Det här är något vi alla gör naturligt i mer eller mindre grad, vilket studien också visade. Men de kunde också visa på att hur mycket vi gör det spelar roll. Det är även viktigt att fånga upp det barnet säger och passa på att föra in nya ord i barnets ordförråd.

Annons
Annons

Böcker är en annan viktig språkstimuleringsfaktor, och här är det viktigaste att gå på barnets intresse, betonar Elvira Ashby.

– Det som barn gillar och stannar kvar och lyssnar till är också det som ger dem något. Om man läser en mer invecklad historia kan man stanna upp och förklara eller berätta med andra ord. Barn som blir lästa för och som läser själva har ett enormt mycket större ordförråd än barn som inte blir lästa för eller läser själva, och om vi bara kan väcka bokintresset har vi gjort en jättestor insats.

Efter reklamen visas:
3 tips för att stötta ditt barns språkutveckling

Att uggla är en jättefiffig strategi för att få till språkstimulering med de barn som inte är så lätta att fånga annars.

Det finns också barn som behöver ännu mer stöd än andra. En del har en språklig sårbarhet och kan lätt hamna efter om de inte får extra mycket språkstimulans, och andra en språkstörning eller andra medfödda funktionshinder. Men det finns alltid mycket vi kan göra, betonar Elvira Ashby. En strategi hon tar upp kallas att ”uggla”, en fri översättning av utbildningsorganisationen Hanen Centres OWL-strategi som står för ”observe, wait, listen”.

– Att uggla är en jättefiffig strategi för att få till språkstimulering med de barn som inte är så lätta att fånga annars. Det handlar om att utgå från det barnet är intresserad av, vänta in och observera och ge barnet tid att uttrycka vad det vill. Då kommer vi se att barnen kommunicerar, och barnen får uppleva att de blir lyssnade på. Ett exempel är om barnet springer fram till en gunga, istället för att bara sätta barnet i gungan kan jag vänta och lyssna tills barnet på sitt sätt visar att det vill gunga. Då kan jag bekräfta med ett ”ja, gunga!” och sedan sätta barnet i gungan.

Annons
Annons

”Om jag väntar in barnet och inte stressar på, kommer kommunikationen också att gå bättre”, säger Elvira Ashby.

Foto: Lisa Arfwidson

En ny studie vid Uppsala universitet har visat på att barn med fördel kan screenas för språkstörningar redan vid 2,5 års ålder, medan hälften av alla regioner i dag screenar först vid tre års ålder. Barn med språkstörning saknar samma språkliga förmåga som jämnåriga, och kan ha svårigheter som att förstå andras tal eller att själv prata så att andra förstår. Vissa svårigheter kan försvinna med tiden, medan andra kan hänga kvar länge eller hela livet. Elvira Ashby tycker att man som förälder inte ska vänta och se om man känner att barnet är sent i sin språkutveckling.

– Är man det minsta orolig tycker jag att man ska ta upp saken med sin BVC-sköterska, och man kan alltid be om en remiss till logoped.

”Om jag väntar in barnet och inte stressar på, kommer kommunikationen också att gå bättre”, säger Elvira Ashby.
”Om jag väntar in barnet och inte stressar på, kommer kommunikationen också att gå bättre”, säger Elvira Ashby. Foto: Lisa Arfwidson

Och hur var det nu med att hantera den där frustrationen som kan komma när barnet inte hittar orden? Ett sätt kan vara att börja använda sig av tecken, och gärna redan innan barnet hunnit börja prata, menar Elvira Ashby.

– Som föräldrar kan vi visa på olika sätt att kommunicera, och där är tecken oftare lättare för små barn som gärna vill uttrycka något men saknar orden. Om vi använder tecken när vi pratar med barn visar vi också hur det går att använda kroppen för att kommunicera, och jag tycker att frustrationen brukar minska betydligt om barnet lärt sig det. Tecken är också språkstärkande på så sätt att de kan dra med sig talade ord.

Som logoped tänker jag att skärmar i sig inte är farliga, men de kan ta tid från annat och det som hamnar i kläm är oftast språkstimulansen.

En annan kommunikationsunderlättande faktor som Elvira Ashby pekar på är att ta sig tid.

Annons
Annons

Lyssna noga på barnet och fånga upp och bygg på det barnet säger och visar, tipsar Elvira Ashby.

Foto: Lisa Arfwidson

– Där går det att se stor skillnad beroende på mitt eget förhållningssätt. Om jag väntar in barnet och inte stressar på, kommer kommunikationen också att gå bättre. Det är inte bara barnets ansvar att göra sig förstådd, utan också mitt ansvar att förstå.

Till sist går det inte att undvika att nudda vid en av det moderna föräldraskapets mest brännande frågor, den om skärmar och deras användning.

– Det där är en komplicerad fråga. Som logoped tänker jag att skärmar i sig inte är farliga, men de kan ta tid från annat och det som hamnar i kläm är oftast språkstimulansen. Om jag använder en surfplatta för att visa på något vi pratat om och för att bygga språk, så visst. Men det kommer inte automatiskt. Allt som vi gör mycket påverkar både hjärnan och vår utveckling.

 Lyssna noga på barnet och fånga upp och bygg på det barnet säger och visar, tipsar Elvira Ashby.
Lyssna noga på barnet och fånga upp och bygg på det barnet säger och visar, tipsar Elvira Ashby. Foto: Lisa Arfwidson
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons