Annons

Peter Alestig:Luftkonditionering utomhus kan ge ”klimatapartheid”

Brandmän i arbete i Simi Valley i Kalifornien.
Brandmän i arbete i Simi Valley i Kalifornien. Foto: Marcio Jose Sanchez/AP/TT

I branddrabbade Kalifornien betalar rika amerikaner för privata brandmän. I det rika oljelandet Qatar körs luftkonditionering utomhus för att hantera extremvärmen. Är världen på väg mot ett ”klimatapartheid”?

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Nödtillstånd råder i Kalifornien, där omfattande bränder härjar än en gång. Förhållandena i delstaten är ”en krutdurk”, enligt talespersonen för delstatens brandbekämpningsmyndighet. Hundratusentals människor har uppmanats att lämna sina hem och skolor stängs.

Läget illustrerar tydligt hur klimatförändringen ger fler och värre bränder i Kalifornien (precis som i Sverige) – men de sätter också fingret på något som FN-rapportören Philip Alston satte ett provokativt namn på i en rapport i somras: ”klimatapartheid”. En värld där ”de rika betalar för att undkomma extremvärme, hunger och konflikter medan resten av världen lider”.

När det gäller bränderna i Kalifornien illustreras denna ojämlikhet till exempel genom något som New York Times rapporterade om nyligen, att rika invånare anlitar privata brandmän för att skydda sig mot de allt värre bränderna. Priset: upp till 3 000 dollar om dagen, eller knappt 30 000 kronor. Än så länge sker det i liten skala, men den privata brandkårsbranschen expanderar snabbt. Vissa lobbar till och med för en federalt ackrediterad brandmanskurs för privata aktörer.

Annons
Annons

Tendensen att ta till dyra och tidigare till synes extrema åtgärder för att hantera konsekvenserna av ett förändrat klimat syns också på fler håll i världen. Ett annat exempel återfinns i stekheta Qatar, där genomsnittstemperaturen har ökat med två grader mot förindustriell tid. Qatars lösning mot extremvärmen: luftkonditionering. Utomhus.

Klimatförändringarna blir sammankopplade med ett annat globalt problem: ojämlikhet.

Friidrotts-VM blev första gången världen stiftade bekantskap med den oortodoxa lösningen, där tävlingarna genomfördes i kylan från en enorm luftkonditioneringsanläggning. Samma knep kommer Qatar att ta till när fotbolls-VM ska hållas där 2022.

Men det är inte bara idrottsstjärnor som får sin luft nedkyld av konstgjord kalluft. Washington Post rapporterade nyligen om hur utomhusgallerior och marknader i ökad utsträckning kyls ner av luftkonditionering.

Hur drivs då luftkonditioneringen? Jo, av kraftverk som drivs på fossilgas. Hela 60 procent av landets elkonsumtion går åt till luftkonditionering. Det innebär ökade utsläpp av växthusgaser, för att råda bot på ett problem som växthusgaserna har orsakat.

Även i Sverige finns gott om exempel på hur effekterna av klimatförändringen kan minskas av dem som har råd att skydda sig.

I Karlstad, en av de svenska städer som spås drabbas hårdast av klimatförändringarna då det ligger i Klarälvens delta, har man byggt flytande hus för att hantera de väntade förhöjda vattenflödena.

I Göteborg, en annan stad som räknar med fler översvämningar när klimatet förändras, finns planer på att bygga en barriär utanför staden, i stil med dem som Nederländerna redan har byggt. New York har liknande planer. Holländarna, som är de som ofta bygger barriärerna, räknar faktiskt med att göra goda affärer på att bygga just den typen av barriärer och annan teknik för att anpassa världen till högre havsnivåer.

Är detta ett problem? Det beror på hur man ser på saken. Självklart ska vi anpassa oss till hotet vi står inför. Men som ovan nämnda reportage i Washington Post poängterar: i rika regioner som USA, Qatar och Europa är inte klimatförändringarna i första hand ett existentiellt problem. Det är ett ingenjörsproblem. Och konsekvenserna kan ofta hanteras med rätt teknik och rätt mängd pengar.

I fattigare regioner löser man inte problemen lika lätt. Och det gör att klimatförändringarna blir intimt sammankopplade med ett annat globalt problem: ojämlikhet.

FN-rapportören Philip Alston varnar för att världens utvecklingsländer kommer att ta 75 procent av kostnaderna för klimatförändringen – trots att världens fattigaste hälft bara har orsakat 10 procent av utsläppen av växthusgaser.

Resultatet: Ett ”klimatapartheid”, med de som kan betala för att anpassa sig till ett förändrat klimat på ena sidan – och de som står utan skydd på den andra.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons