Annons

”Att åldras ’lyckosamt’ kräver mycket pengar”

Det kallas västvärldens största, sociala utmaning: Ökningen av antalet äldre. Örebro universitet har satsat rejält på åldrandeforskning med unga doktorander från flera delar av världen. ”Vi vill visa vilken heterogen grupp de äldre är.”

Under strecket
Publicerad

Hany Hachem, Lame Maatla Kenalemang, Andreea Badache, Katarina Lindblad och Bettina Widell är anställda som doktorander vid Örebro universitet, med inriktning hälsosamt åldrande.

Foto: Tomas Oneborg

Hany Hachem är från Libanon och forskar om äldres lärande.

Foto: Tomas Oneborg

Övre raden: Hany Hachem, Bettina Widell och Frida Fart, nedre raden: Lame Maatla Kenalemang, Andreea Badache och Katarina Lindblad.

Foto: Tomas Oneborg

Hany Hachem, Lame Maatla Kenalemang, Andreea Badache, Katarina Lindblad och Bettina Widell är anställda som doktorander vid Örebro universitet, med inriktning hälsosamt åldrande.

Foto: Tomas Oneborg
Hany Hachem, Lame Maatla Kenalemang, Andreea Badache, Katarina Lindblad och Bettina Widell är anställda som doktorander vid Örebro universitet, med inriktning hälsosamt åldrande.
Hany Hachem, Lame Maatla Kenalemang, Andreea Badache, Katarina Lindblad och Bettina Widell är anställda som doktorander vid Örebro universitet, med inriktning hälsosamt åldrande. Foto: Tomas Oneborg

I ett ljust lunch- och studierum på Örebro universitet enas doktoranderna: ingen grupp blir så dragen över en kam som de äldre.

En 66-åring som jobbat hela livet inom IT kan klumpas ihop med en 86-åring som inte lärt sig mejla. En 77-åring ges samma läkemedel som en 92-åring. Och en 69-åring som har barn och barnbarn kan ingå i samma gruppering som hans eller hennes 99-åriga mamma.

– Ett av våra bidrag som forskare är att visa vilken heterogen grupp de äldre är. Det finns en så stor variation, även om vi bara tittar på en liten, avgränsad grupp, säger Bettina Widell, kulturgeograf som studerar i vilken utsträckning entreprenörer fortsätter att arbeta efter 65 i städer respektive på landsbygden.

 

Allt färre försörjer de äldre

Försörjningskvoten i EU respektive Sverige. För varje person över 65 år finns ett antal i arbetsför ålder. Förändring sedan 2010 och prognos för 2070.

Annons
Annons

 

Bettina Widell är en av de doktorander vid Örebro universitet som antagits till en särskild forskarskola för vitt skilda aspekter på åldrandet. Andreea Badache från Rumänien ägnar sig åt hälso- och sjukvårdsfrågor, Hany Hachem från Libanon åt lärande sent i livet, Frida Fart om varför äldre får mer magproblem. Katarina Lindblad forskar om musikens roll för äldre mäns psykiska hälsa och Lame Maatla Kenalemang om steretypiska åldersbilder i medierna. Ganska snart vill de kommentera just namnet på forskarskolan vid universitetet – Successful ageing.

Vadå lyckosamt åldrande? Katarina Lindblad tycker att begreppet har kidnappats.

– I dag betyder det mest ”håll dig frisk”, som om äldre ska leva som om de var kvar i medelåldern. Men då behöver man ha mycket pengar. De totalt olika förutsättningarna för åldrandet ger en klar ojämlikhet bland de äldre.

Efter reklamen visas:
Snart blir roboten vår hemtjänst

De har alla varit med om att den egna föreställningen om att vara äldre inte har stämt med verkligheten. Gamla människor är mycket mer välmående och tillfreds än de hade väntat sig. Lame Maatla Kenalemang tror det beror på att de flesta bilder av äldre i media är stereotypa.

– Jag frågade min svärfar som sitter i rullstol om han hade ett ”lyckat åldrande”, och han svarade ja. Han gläds åt sina hobbyer och att han kan laga sin mat själv.

Andreea Badache har jobbat och pluggat i sju olika länder berättar om sin tid i Holland:

– Jag hade en granne som alltid tog rullatorn till affären. Det tog honom jättelång tid. När jag undrade varför han inte skaffade permobil sa han ”nej, jag mår jättebra, det här är mitt sätt att träna”.

Annons
Annons

Hany Hachem är från Libanon och forskar om äldres lärande.

Foto: Tomas Oneborg
Hany Hachem är från Libanon och forskar om äldres lärande.
Hany Hachem är från Libanon och forskar om äldres lärande. Foto: Tomas Oneborg

Hany Hachem pekar hellre på ojämlikheten för äldre och hur den kan finnas närmare än vi tror. Han menar att det finns ett slags grundinställning för alla i övre medelklassen: de lever likartade liv vare sig de bor i Mellanöstern eller i väst och vill hålla fast vid sin livsstil när de åldras. Samtidigt kan det råda brist på grundläggande mänskliga rättigheter. Obalansen kommer att nå väst sakta men säkert, tror han.

– De utvecklade länderna är inte så utvecklade som de tror i fråga om socio-politisk medvetenhet, säger han och tycker äldre snarare behöver en egen emancipationsrörelse, makt över sin egen tillvaro.

Om du är äldre – då bestämmer samhället plötsligt över ditt livsutrymme.

– Samhället lägger sig inte i hur kvinnor ska leva. Det kan knappt styra hur ungdomar ska leva. Men om du är äldre – då bestämmer samhället plötsligt över ditt livsutrymme: Varsågod, här är de val du får.

I Hany Hachems hemstad Beirut finns University for Seniors där män och kvinnor mellan 50 och 85 år både går akademiska kurser och bidrar med gratis föreläsningar. Han ser utbildningsmöjligheter för äldre som ett sätt att öka deras politiska medvetenhet och makt att själva påverka politiska beslut. Här kan det handla om att inte exkluderas genom den digitala revolutionen. I andra delar av världen kanske äldre inte ens har mat för dagen.

Annons
Annons

Övre raden: Hany Hachem, Bettina Widell och Frida Fart, nedre raden: Lame Maatla Kenalemang, Andreea Badache och Katarina Lindblad.

Foto: Tomas Oneborg

– Alla äldre vuxna behöver slåss för sina rättigheter var de än är, för problem hör ofta ihop med rättigheter. I Sverige gäller det att behålla dem, i Libanon att se till att få dem.

Kerstin Nilsson är dekan för medicin och hälsa-fakulteten och ansvarig för forskarskolan Successfull ageing.

– Samhällets utmaningar ligger inte längre i hur man ska ta hand om människor i ett visst åldersspann. I dag är diskussionen mycket mer rörlig – vilka äldre pratar vi om? Vad är åldrande? Vad behöver samhället förstå? Det är sådant vi vill studera, berättar Kerstin Nilsson.

Vi vill varken problematisera eller idyllisera åldrandet.

Namnet på forskarskolan kan diskuteras, medger hon. Begreppet har funnits inom vetenskapen sedan årtionden men innebörden har förskjutits – från hur samhället ska lyckas ta hand om de äldre till hur individen själv måste lyckas vara aktiv, frisk och klara sig själv. Länge.

– Vi vill varken problematisera eller idyllisera åldrandet. Syftet är istället att ge en fördjupad kunskap om hur åldrandet finns med under en hel livscykel och ser helt olika ut för olika individer. Och inte minst – bidra till hur åldrandet ska kunna innebära ett meningsfullt liv där äldre ses som en resurs.

Övre raden: Hany Hachem, Bettina Widell och Frida Fart, nedre raden: Lame Maatla Kenalemang, Andreea Badache och Katarina Lindblad.
Övre raden: Hany Hachem, Bettina Widell och Frida Fart, nedre raden: Lame Maatla Kenalemang, Andreea Badache och Katarina Lindblad. Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons