Annons

Erik Bergin:Kubanskt uppsving avlägset trots USA-ambassad

Nu får det diplomatiska tövädret mellan USA och Kuba konkreta effekter när ambassader öppnas i Washington och Havanna. Kubansk turism får i år en extra skjuts. Men för den bredare kubanska ekonomin är uppsvinget fortfarande en bra bit bort.

Under strecket
Publicerad

Nu öppnas ambassaderna i Washington och Havanna – men ett ekonomiskt lyft tycks långt borta, menar SvD:s Erik Bergin som besökte Kuba i februari i år tillsammans med fotografen Pontus Höök.

Foto: Pontus HöökBild 1 av 2

Officiellt håller kommunistregimen fast vid planekonomin, vilket gör det svårt att få en riktig inblick i ekonomin. I februari i år mötte SvD:s team Diana, bilden, som säljer souvenirer till turister.

Foto: Pontus HöökBild 2 av 2

Nu öppnas ambassaderna i Washington och Havanna – men ett ekonomiskt lyft tycks långt borta, menar SvD:s Erik Bergin som besökte Kuba i februari i år tillsammans med fotografen Pontus Höök.

Foto: Pontus HöökBild 1 av 1
Nu öppnas ambassaderna i Washington och Havanna – men ett ekonomiskt lyft tycks långt borta, menar SvD:s Erik Bergin som besökte Kuba i februari i år tillsammans med fotografen Pontus Höök.
Nu öppnas ambassaderna i Washington och Havanna – men ett ekonomiskt lyft tycks långt borta, menar SvD:s Erik Bergin som besökte Kuba i februari i år tillsammans med fotografen Pontus Höök. Foto: Pontus Höök

Senare den här sommaren reser USA:s utrikesminister John Kerry till Havanna för att officiellt inviga USA:s ambassad i den kubanska huvudstaden, som dock egentligen öppnar redan på måndagen.

Det blir första gången på 70 år som en amerikansk utrikesminister besöker den karibiska ön. Samtidigt öppnar den kubanska ambassaden i Washington med en lågmäld ceremoni på måndagen, och Kubas blå-vit-röda flagga åter adderas till de länder där USA håller sig med officiella beskickningar.

Det är historia som skrivs, en utveckling efter fem decennier av amerikansk-kubanskt kallt krig som få trodde var möjlig före presidenterna Obamas och Castros gemensamma utspel i mitten av december.

Den här våren och sommaren har amerikanska direktörer rapporterats ta flyget till Havanna för att, under upplättade reserestriktioner, börjat göra research inför en potentiell kubansk inbrytning. Och i år väntas en miljon eller fler amerikaner semestra i Havannas gamla stan och på kubanska stränder, även om regelrätt turism egentligen ännu är förbjuden för amerikanska medborgare.

Annons
Annons

Officiellt håller kommunistregimen fast vid planekonomin, vilket gör det svårt att få en riktig inblick i ekonomin. I februari i år mötte SvD:s team Diana, bilden, som säljer souvenirer till turister.

Foto: Pontus HöökBild 1 av 1

Det ser ut som en länge efterlängtad ekonomisk lättnad för ett Kuba där restaurangägare sliter för att finna även de enklaste råvaror och där taxichaufförer plågas av brist på reservdelar och bensin.

Men det amerikanska handelsembargot, infört i sin första form i början av 1960-talet, är alltjämt i kraft. Politiska analytiker tror att det förr eller senare kommer att lyftas av kongressen i Washington, men det finns risk att det blir senare snarare än förr. Motståndet i delar av det republikanska partiet mot Obamas liberala Kubapolitik är ännu hårt, och republikanerna håller majoriteten i kongressens båda kammare.

Officiellt håller kommunistregimen fast vid planekonomin, vilket gör det svårt att få en riktig inblick i ekonomin. I februari i år mötte SvD:s team Diana, bilden, som säljer souvenirer till turister.
Officiellt håller kommunistregimen fast vid planekonomin, vilket gör det svårt att få en riktig inblick i ekonomin. I februari i år mötte SvD:s team Diana, bilden, som säljer souvenirer till turister. Foto: Pontus Höök

Vissa ekonomiska lättnader har genomförts. Amerikanska banker kan numera hantera kubanska pengar och konton utan risk att stämplas som medhjälpare till terrorfinansiering, sedan Kuba tagits bort från USA:s terroristlista. Bostadsuthyrningssajten Airbnb listar numera kubanska hyresobjekt och Netflix erbjuder strömmade filmer och tv-serier till kubanska kunder – förutsatt att de har tillgång till internet vilket de i regel inte har.

Redan förra sommaren skrev Rysslands president Putin dessutom av 32 miljarder dollar i kubansk statsskuld som tyngt Kuba sedan Sovjettiden. Och kommunistregimen tillåter numera privat verksamhet inom drygt hundra yrken, inklusive restaurangverksamhet, rumsuthyrning och taxi.

Annons
Annons

Men trots fjolårets ryska avskrivning så bågnar den kubanska staten av skulder. Exakt hur stor är oklart eftersom kubansk ekonomisk statistik är svår att lita på.

Officiellt håller kommunistregimen fast vid planekonomin. Sockerindustrin har till stora delar klappat samman. Jordbruket är hopplöst ineffektivt, vilket ger importbehov av livsmedel som Kuba egentligen borde klara att producera självt. Det råder brist på olja, elektricitet och investeringar.

Kuba säger sig sitta på en hygglig oljereserv, men saknar kunskap och kapital för att starta prospektering. Landet har ett förvirrat system med dubbla pesovalutor, utöver dollarn som kommunisterna tvingats släppa in när valutareserven börjat sina.

Och med handelsembargot i kraft är ett brett ekonomiskt uppsving för genomsnittskubanen ännu en bra bit bort. I mars rapporterade SvD Näringslivi flera reportage om den kubanska ekonomin och förhoppningarna som det diplomatiska tövädret för med sig.

**De kubaner som jobbar **inom den statliga sektorn får hålla till godo med en månadslön på motsvarande ett par tre hundra kronor. Privata entreprenörer kan förvisso tjäna tiotals eller rent av hundratals gånger mer – men de kämpar samtidigt med andra problem och flaskhalsar.

– Ibland när jag ringer till bryggeriet så har de öl, men däremot inga flaskor att tappa upp det på. Så vi får inget öl, exemplifierade restaurangägaren Enrique Suárez vid SvD Näringslivs reportageresa i mars. Han fortsatte:

– För att få tag på ingredienser och kunna driva köket arbetar jag med lokala leverantörer. Det finns ingen fungerande grossistmarknad, så vi måste anställa egna chaufförer som hämtar och kör hit varorna.

Annons
Annons

Men så finns ytterligare en beståndsdel. Den att många kubaner värjer sig för ett inflöde amerikanska varor, snabbmatskedjor, hamburkerhak och lattekaféer. Havanna är befriande fritt från allt vad McDonalds, Wendys, Starbucks, Iphonereklam och amerikanska banker heter. Och det är lätt att hitta kubaner som lyfter fram det de kallar revolutionens fördelar, och som de inte vill se gå förlorade. Dit hör gratis utbildning och sjukvård.

– Vi måste ha en förbättrad ekonomi, jag vill kunna köpa det jag själv vill ha. Nu måste jag köpa det staten förser mig med. Vi måste behålla revolutionens principer samtidigt som mycket behöver bli bättre, berättade pensionären Isabelle Gonzales – men konstaterade också:

– Jag vill absolut inte se revolutionen gå förlorad.

**Dessutom återstår frågan **hur kubanska affärsverksamheter klarar trycket från potentiell utländsk konkurrens.

Enrique Suárez, restaurangägaren, sammanfattar troligen situationen för kubanska entreprenörer ganska bra när han säger:

– Alla vill att det ska gå fortare framåt i Kuba än det gör nu. Men förändring är alltid svår, även när den är bra.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons