Annons
Handel med dyra bilar, klockor och fastigheter kan användas för att dölja inkomster från narkotikaaffärer. Arkivbild från Bilsalongen i Frankfurt.
Handel med dyra bilar, klockor och fastigheter kan användas för att dölja inkomster från narkotikaaffärer. Arkivbild från Bilsalongen i Frankfurt. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Knarkpengar tvättas med lyxliv

Narkotikahandeln är en svensk mångmiljardindustri. Vinsterna döljs i fastighetsaffärer, vräkiga bilar och Rolexklockor för miljoner – framför ögonen på polisen. Att hitta de stora vinsterna är snudd på omöjligt.

Publicerad

Redan på Googles satellitbilder över den vita villan syns ett halvdussin lyxigare bilar. Porsche, Landrover, Mercedes, BMW. Den 49-årige företagaren och hans sambo har bilar för många miljoner stående på sin garageuppfart, enligt bilregistret.

Parets deklarerade inkomster kan inte förklara den livsstil de valt, enligt Skatteverket. På papperet driver de ett fastighetsbolag med låg omsättning.

Men 49-åringen har varit högintressant för polisens narkotikaspanare i många år, enligt SvD:s källor. Trots att han aldrig dömts för några narkotikabrott eller kunnat knytas till ett enda gram kokain.

Spanarnas arbetshypotes är att hans livsstil bekostas med narkotikaaffärer. Hypotesen grundas på enkla iakttagelser: 49-åringen har vänskapsband till den jugoslaviska maffian, stora narkotikapartier säljs i hans närhet – och själv kallar han sig day trader och han handlar med lyxvaror.

Trots att han aldrig dömts för några narkotikabrott, än mindre åtalats, är teorin känd ända uppe på åklagarnivå.

– Han framställer sig som en kille som handlar med exklusiva klockor. Det är ett vanligt förekommande fenomen när det kommer till penningtvätt, bekräftar kammaråklagare Michael Hansson som drivit många av de största narkotikautredningarna i Sydsverige där de stora insmugglingsvägarna till Sverige finns.

Narkotikahandeln i Sverige beräknas ha en sammantagen omsättning på flera miljarder kronor om året, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Men ingen vet säkert var pengarna tar vägen när affärerna avslutats och vinsterna räknats.

– Mycket av det går till lyxkonsumtion och livsstil. De här El Chapo-typerna, som sitter i sitt hus med en massa pengar, de växer inte på träd. I den mån de alls finns i Sverige är de väldigt lätträknade, säger Lennart Karlsson som är kommissarie vid narkotikapolisen i Stockholm.

Stockholm, hösten 2016. Den 38-årige läkaren är förbannad på sitt försäkringsbolag. Någon har brutit sig in i hans lägenhet på Östermalm och stulit Patek Philippe, Blancpain och Vacheron Constantin-klockor för flera miljoner kronor.

Men försäkringsbolaget vill inte ersätta honom. Skälet är enkelt: det finns inga spår av inbrott i lägenheten. Därför betalar försäkringsbolaget inte ut ett öre och läkaren driver sitt ärende ända upp till högsta domstolen innan han förstår att han aldrig kommer att få några pengar.

I februari i år döms han för grovt narkotikabrott efter att ha skrivit ut narkotikaklassad medicin på beställning. Kunderna betalade via Swish och hämtade ut narkotikan ”lagligt” på närmsta apotek.

Dyra klockor fungerar som både statusmarkörer och betalningsmedel i den kriminella världen.
Dyra klockor fungerar som både statusmarkörer och betalningsmedel i den kriminella världen. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Att dyra klockor dyker upp i kretsar där större narkotikaaffärer görs är mycket vanligt i hela landet, visar SvD:s genomgång av de största narkotikamålen från de senaste åren. Rolex, Tagheuer eller Patek Philippe-klockor kan kosta miljontals kronor när de köps över disk. I den kriminella världen fungerar de guldglänsande dyrgriparna både som statusmarkörer och betalningsmedel.

Han hade åtta armbandsur undangömda i sina ventilationstrummor.

Klockorna fyller ungefär samma funktion som guldtackor när pengar ska flyttas utan att lämna spår i bankernas kontohistorik. De senaste åren har handel med lyxklockor blivit vanligare i narkotikasammanhang, säger åklagaren Michael Hansson från Malmö med lång erfarenhet av stora narkotikautredningar:

– Jag åtalade nyss en person för penningtvätt. Han hade åtta armbandsur undangömda i sina ventilationstrummor. De var värda 870 000 kronor och han menade att klocksamlandet var hans hobby. Han har inte haft ett jobb i hela sitt liv.

Finanspolisen vill att mäklarna blir bättre på att upptäcka misstänkta fastighetsaffärer.
Finanspolisen vill att mäklarna blir bättre på att upptäcka misstänkta fastighetsaffärer. Foto: Tomas Oneborg

Fastighetsaffärer kan också dölja vinster från narkotikaaffärer, enligt Finanspolisen som vill att mäklarna blir bättre på att rapportera misstänkta hus- och lägenhetsaffärer.

Mäklare är skyldiga att rapportera in misstänkta affärer till Finanspolisen på samma sätt som banker måste rapportera avvikande insättningar eller uttag.

Men antalet rapporter som kommer in från fastighetsbranschen är få.

– Det finns ungefär 7 000 rapporteringspliktiga fastighetsmäklare. Vi får tre eller fyra rapporter om året från dem. Det är ett alldeles för lågt antal med tanke på hur många fastighetsaffärer som görs varje år, säger Karin Hylander, som är chef för Finanspolisens samordningsgrupp för penningtvättsfrågor.

Därför misstänker Finanspolisen att det kan dölja sig ett stort mörkertal av oupptäckta penningtvättsfall i fastighetsbranschen. Annika Torevi, som är mäklare på Västkusten, tror att polisens misstankar kan vara befogade.

– Köpet kan vara helt vitt och sedan tvättar man genom renovering med svarta pengar och säljer med vit vinst. Det vore lätt som en plätt om alla inblandade väljer att blunda för reglerna, säger Annika Torevi.

Resonemanget är hypotetiskt. Hon känner inte till något fall där detta skett. Joakim Lusensky, analys och kommunikationschef på Mäklarsamfundet, menar att svenska mäklare tar sin rapportplikt på stort allvar.

– Finns det ett problem handlar det nog mer om att mäklarna inte vet vad de ska titta efter än om en ovilja att rapportera, säger han.

Merparten av all narkotika som smugglas in i Sverige kommer via hamnarna i söder eller med bil över Öresundsbron.
Merparten av all narkotika som smugglas in i Sverige kommer via hamnarna i söder eller med bil över Öresundsbron. Foto: Johan Nilsson/TT

Tillbaka till den vita villan. Porschen och Landrovern blänker ikapp utanför 49-åringens inglasade hus. Utsikten från terrassen bjuder på ett av Sydsveriges attraktiva kustlandskap. Fastigheten köptes för ett par miljoner för ett tiotal år sedan. Den bör idag kunna säljas för 14 miljoner kronor, enligt mäklare som SvD varit i kontakt med.

Några år efter husköpet började 49-åringens företag annonsera ut lyxyachter och bilar för 400 miljoner kronor till försäljning. När Skatteverket bad företaget att redovisa sina inkomster uppgav man sig ha sålt för drygt åtta miljoner.

Men företaget saknade bokföring. Därför dömdes 49-åringen och en av hans kompanjoner för grovt bokföringsbrott. Det är det enda brott han är dömd för i Sverige.

Under de kommande åren noterar Skatteverket flera gånger att paret lever över sina tillgångar. Både 49-åringen och hans sambo upptaxeras eftersom de haft miljonutgifter som inte kan förklaras av de deklarerade inkomsterna.

Michael Hansson rycker på axlarna när SvD frågar om paret.

– Det här är personer som man gått på bet på i hur många år som helst. De lever i förvissningen att de aldrig åker fast, säger han.

Det är inte alla som vet hur man omsätter inkomsterna i reella tillgångar. Det avgör om man blir framgångsrik

Den rådande teorin inom svenskt rättsväsende är att merparten av alla pengar som tjänas på narkotikahandel i Sverige gör få avtryck i den lagliga ekonomin. Vinsterna döljs dock ofta i bilar, klockor eller fastighetsaffärer eller används för att finansiera nya narkotikaaffärer.

Det slutna kretslopp av svarta pengar som då skapas kallas ”akvarieekonomin” inom brottsforskningen. Begreppet kommer från en Brå-rapport som släpptes 2015.

Lätt förenklat: Pengarna som tjänas på narkotika går till mer narkotika. Vinsterna som blir kvar investeras i lyx eller egen narkotikakonsumtion. Men det är inte hela sanningen.

– Vi vet att det finns en typ av gärningspersoner som är mer långsiktiga och tänker på sin egen familj. Men de är ganska få, säger Lars Korsell som var en av Brå-rapportens författare.

De långsiktiga planerarna skiljer sig från vanliga knarkkurirer och langare genom att amortera lån eller betala räntor.

– Det går en del pengar utomlands som verkar lämna akvarieekonomin helt. De placeras i fastigheter eller affärsrörelser, säger Lars Korsell.

Den 16 november 2016. Nordeas penningtvättslarm reagerar på en misstänkt penningöverföring.

200 000 kronor, som kopplats till en av Uppsalas större narkotikahärvor i modern tid, är på väg att sättas in på ett konto som tillhör sambon till 49-åringen i den vita villan. Överföringen stoppas av banken och rapporteras till Finanspolisen.

Banker och finansinstitut är skyldiga att rapportera misstänkta transaktioner till Finanspolisen.
Banker och finansinstitut är skyldiga att rapportera misstänkta transaktioner till Finanspolisen. Foto: Tomas Oneborg

Narkotikaaffärerna hade skötts via en hemsida på nätet och affärerna bedömdes ha dragit in minst fem miljoner kronor. Polisen trodde sig länge kunna spåra delar av vinsten till ett fastighetsköp i Uppland, men bevisningen om affären höll inte i domstolen.

Den stoppade överföringen på 200 000 kronor utreddes inte vidare eftersom pengarna aldrig nådde fram till 49-åringens sambo. Den 25-årige Uppsalabo som satt in pengarna på hennes konto dömdes mot sitt nekande till ett halvårs fängelse för penningtvättsbrott.

Och just där finns polisens stora problem, enligt flera narkotikapoliser SvD varit i kontakt med: man kommer inte åt de största vinsterna, trots att utredarna ofta tror sig veta var pengarna hamnat. Lennart Karlsson, narkotikapolis i Stockholm och ordförande i Narkotikapolisernas förening, säger:

– Vem som helst kan dra in pengar på narkotikaförsäljning. Men det är inte alla som vet hur man omsätter inkomsterna i reella tillgångar. Det är det som avgör om man blir framgångsrik i längden, säger Lennart Karlsson.

Dyra klockor fungerar som både statusmarkörer och betalningsmedel i den kriminella världen.

Foto: Fredrik Sandberg / TT Bild 1 av 4

Finanspolisen vill att mäklarna blir bättre på att upptäcka misstänkta fastighetsaffärer.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 4

Merparten av all narkotika som smugglas in i Sverige kommer via hamnarna i söder eller med bil över Öresundsbron.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 3 av 4

Banker och finansinstitut är skyldiga att rapportera misstänkta transaktioner till Finanspolisen.

Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 4