Annons

M-politiker vill se fängelse för plankare i tunnelbanan

En biljettkontroll utförs i tunnelbanan.
En biljettkontroll utförs i tunnelbanan. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Upp till sex månaders fängelse för gratisåkning. Stockholms trafikregionråd Kristoffer Tamsons (M) vill att kollektivtrafiksfuskare ska kunna dömas enligt lagen om bedrägligt beteende och ringa bedrägeri.

– Notoriska plankare borde få skaka galler, säger Tamsons.

Under strecket
Publicerad

Kristoffer Tamsons (M).

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2

Andelen fusk i kollektivtrafiken har totalt ökat under 2018.

Foto: Alexander Rauscher Bild 2 av 2

Fusket i kollektivtrafiken ökade något under 2018 jämfört med 2017, från 3,14 procent resenärer utan giltig biljett till 3,21 procent (se grafik). Gratisåkandet är vanligast i tunnelbane- och pendeltågstrafiken även om plankningen i bussar ökade mer procentuellt.

– Vi lyckades trycka tillbaka fusket med en femtedel från 2015 till 2016, men sedan har resultatet planat ut. Det är därför vi är redo för att ta nästa steg, säger Kristoffer Tamsons.

Det här är inga pojkstreck, utan överlagd stöld.

Trafikregionrådet vill ta i med hårdhandskarna mot plankarna som varje år kostar SL 280 miljoner kronor.

– Det här är inga pojkstreck, utan överlagd stöld från vårt gemensamma. Vi behöver se på brottet med andra ögon. Därför väcker jag frågan om fängelsestraff till riksdag och regering, säger Kristoffer Tamsons.

I Sverige finns lagstiftning om bedrägligt beteende och ringa bedrägeri, enligt Brottsbalken 9 kap § 2. Enligt Tamsons skulle den i teorin kunna tillämpas på tjuvåkning.

Brottet ger maximalt sex månaders fängelse. Men det finns ingen praxis för om lagen kan användas på plankare i kollektivtrafiken.

Annons
Annons

Kristoffer Tamsons (M).

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2

Andelen fusk i kollektivtrafiken har totalt ökat under 2018.

Foto: Alexander Rauscher Bild 2 av 2

– Fängelse skulle vara det mest avskräckande, tillägger Tamsons.

Trafikregionrådet vill i sin ambition även ge biljettkontrollanter större befogenheter.

– De får inte gripa fuskåkare när dessa ertappats och inte vill identifiera sig. Det skulle bli effektivare om kontrollanterna fick samma befogenheter som ordningsvakterna har i Stockholms stad, säger Kristoffer Tamsons.

Det är inte så enkelt. Alla kan inte betala.

Majoriteten i regionen vill permanenta försöket med kroppsburna kameror på biljettkontrollanterna:

– Fler resenärer är beredda att visa ID-handlingar än tidigare (90 procent mot 60 tidigare) och biljettkontrollanterna känner sig tryggare med kamera, säger Kristoffer Tamsons och pekar på att kundnöjdheten med kontrollerna gått upp från 79 till 83 procent sedan hösten 2015.

Kristoffer Tamsons (M).
Kristoffer Tamsons (M). Foto: Lars Pehrson

Oppositionsregionrådet Anna Sehlin (V) har en diametralt motsatt syn på biljettkontrollerna jämfört med den grönblå majoriteten:

– Det är inte så enkelt. Alla kan inte betala. Resenärerna känner sig också ifrågasatta och otrygga. Det blir en hårdare stämning som redan märks, säger Anna Sehlin apropå att antalet biljettkontroller ökar till fem miljoner under 2019 jämfört med 3,5 miljoner under 2018.

Hon pekar på att SL:s kostnader för biljettkontroller är en förlustaffär:

– Under 2018 betalade SL 41,9 miljoner kronor till säkerhetsbolaget ISS för att utföra kontrollerna. Samtidigt får de bara in 22,5 miljoner kronor från tilläggsböter, säger Anna Sehlin.

Vänsterpartiet förespråkar ett öppet system utan spärrar där resenärerna skulle betala avgift vid viseringsstolpar.

– Vi tror att systemet ska bygga på tillit. Det gör att människor betalar. Men i framtiden ser vi framför oss en skattefinansierad nolltaxa i kollektivtrafiken, säger Anna Sehlin.

Fängelsestraff är ingen utväg för V:

– Nej, det här är mer som en parkeringsbot. Det skulle bli ett väldigt hårt samhälle, säger Anna Sehlin.

Andelen fusk i kollektivtrafiken har totalt ökat under 2018.
Andelen fusk i kollektivtrafiken har totalt ökat under 2018. Foto: Alexander Rauscher
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons