Annons

Macron skärper tonen i migrationspolitiken

Frankrikes president Emmanuel Macron. Bilden är från FN:s klimatmöte i New York. Arkivbild.
Frankrikes president Emmanuel Macron. Bilden är från FN:s klimatmöte i New York. Arkivbild. Foto: Jason DeCrow/AP/TT

Frankrike kan bli nästa EU-land som skärper migrationspolitiken.

I en intervju med radiokanalen Europe 1 säger president Emmanuel Macron att landet inte kan "ta emot alla".

Under strecket
Erik Paulsson Rönnbäck / TT
Publicerad

Presidenten understryker att Frankrike alltid har varit ett invandrarland och att fenomenet knappast är nytt, men konstaterar samtidigt att invandringen har ökat på senare år, framför allt i samband med flyktingkrisen 2015, och att Frankrike har tagit emot allt fler afrikanska migranter.

– Frankrike kan inte ta emot alla om vi vill ha ett bra mottagande. För mig är det den utmaning som vi måste fokusera på, säger Macron.

Han beskriver invandringen av personer som söker sig till Frankrike av vårdrelaterade skäl som "explosionsartad".

– För att kunna ha ett värdigt mottagande kan vi inte vara ett alltför attraktivt land, det vill jag säga helt frankt.

President Macron säger att arbetet måste fortgå med att nå gemensamma asylregler i EU, och gemensamma regler för att avvisa de som får avslag.

– Vi måste höja takten i omarbetningen av reglerna i Schengensamarbetet och Dublinförordningen, det vill säga nå gemensamma asylregler, bli mer effektiva i att utvisa dem som från början inte har skäl att vistas i Europa, säger Macron.

Presidenten vill samtidigt ta krafttag för att skärpa de asylsökandes rättigheter och hjälpa dem att integreras i samhället.

– Vi måste så snabbt som möjligt ge asyl till dem som har behov av vårt skydd, säger Macron.

– Vi måste därefter integrera dem som har rätt till asyl mycket mer effektivt, genom kurser i franska och med en starkare arbetsmarknadspolitik.

Intervjun kan ses som ett tidigt inlägg i nationalförsamlingens debatt i frågan som planeras till måndag, men också ett svar på att migrationsfrågan har tagit större plats i den politiska debatten sedan proteströrelsen Gula västarna inledde sina veckovisa demonstrationer i slutet av förra året, skriver Le Parisien.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons